Idéburna aktörer vill stärka beredskapen – men har inte förutsättningar
Politikerna vill att idéburna verksamheter ska spela en viktig roll i Sveriges beredskap. Det vill även de idéburna aktörerna själva. Men två av tre uppger att de saknar ekonomiska förutsättningar för att arbeta med beredskap. Många pekar också på att deras uppdrag i beredskapsarbetet är för otydligt. Det visar Fremiabarometern.
Samtidigt som beredskapsfrågan lyfts allt högre på den politiska agendan, uppger nästan två av tre idéburna organisationer att de har begränsade ekonomiska möjligheter att arbeta med beredskap. Fyra av tio svarar att de helt saknar beredskapsplan.
– Det finns en tydlig vilja hos idéburna organisationer att bidra till Sveriges beredskap, men verkligheten är att många verksamheter redan går på knäna. Då blir beredskap något man vet är viktigt, men inte orkar bära. Politiken vill att idéburna aktörer ska göra mer, men ger dem inte förutsättningarna. Det är skevt, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef hos Fremia.
Beredskap prioriteras ned av ekonomi och vardag
De största hindren för att arbeta med beredskap är brist på tid och personal, i kombination med pressade ekonomiska villkor. I många verksamheter går alla tillgängliga resurser i stället till att klara den dagliga driften.
Årets Fremiabarometer visar att:
- Endast en av tio övar regelbundet för att klara kriser
- Färre än en av tio har övat tillsammans med det offentliga
- Fyra av tio saknar helt beredskapsplan
– Det är svårt att tala om stärkt beredskap samtidigt som ersättningssystemen inte ens täcker våra medlemmars verksamhetskostnader. Då urholkas förutsättningarna för idéburen sektor att bidra till att stärka Sveriges beredskap. Och om inte de idéburna verksamheterna har bra förutsättningar försvagas hela samhällets motståndskraft, säger Patrik Schröder.
– Många idéburna verksamheter vittnar också om att deras roll i det civila beredskapsarbetet är otydlig. Samtidigt är det ofta just dessa aktörer som möter människor i utsatta situationer, särskilt i tider av kris, säger Patrik Schröder.
Stabilt nu men osäkert framåt
Resultaten om beredskap är en del av en större bild. Fremiabarometern 2026 visar att många verksamheter klarar sin ekonomi i dag, men med alltför små marginaler och låg framtidstro.
Bakgrunden är att ersättningar och bidrag inte följer kostnadsutvecklingen. Det begränsar utrymmet för innovation, beredskap och långsiktigt arbete.
– Vi ser ett mönster där verksamheterna klarar vardagen, men till priset av att de långsiktiga investeringarna uteblir. Beredskapsområdet är ett tydligt exempel på det, säger Patrik Schröder.
Fakta: Fremiabarometern 2026
- Undersökning av offentligt finansierade idéburna verksamheter
- 1 376 svar, genomförd av Novus på uppdrag av Fremia
- Omfattar bland annat civilsamhälle, förskola, personlig assistans och arbetsintegration
- Nytt för i år: frågor om AI och beredskap
Till hela Fremiabarometern
