Till innehåll på sidan

Civilsamhället pekas ut som avgörande i totalförsvaret

En man med kort, mörkt hår och mörkbrun jacka över en vit skjorta står med armarna i kors. Han småler.

Försvarsberedningen slår i sin nya delrapport fast att civilsamhället spelar en central roll i Sveriges totalförsvar. För Fremia är det ett viktigt besked – nu behöver politiken svara på hur sektorn ska få bättre förutsättningar att bidra.

Publicerat:
Senast ändrad:

Den 12 juni överlämnade Försvarsberedningen delbetänkandet Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden till försvarsminister Pål Jonson. Rapporten ger en uppdaterad bild av det säkerhetspolitiska läget och beskriver utvecklingen av både det militära och civila försvaret.

Den följer också upp Sveriges försvarsbeslut 2024 och de åtaganden som följer av Natomedlemskapet – och pekar på vilka förändringar som krävs framåt.

Tydligt erkännande av civilsamhällets roll

I rapporten lyfts civilsamhället fram som en avgörande del av totalförsvaret. Det välkomnas av Fremia, som länge arbetat för att synliggöra den viktiga roll som civilsamhället, kooperationen och den idéburna välfärden har.

– Det är glädjande att Försvarsberedningens nya delbetänkande bekräftar civilsamhällets avgörande del i det svenska totalförsvaret. Ett starkare Sverige kräver både militärt och robust civilt försvar, säger Fremias vd Petter Skogar.

Han pekar på att erfarenheterna från Ukraina visat hur beroende de två delarna är av varandra.

– Erfarenheterna visar att de måste utvecklas tillsammans. Nu behöver vi växla upp kraften, säger Petter Skogar.

Stor vilja – men hinder finns

Fremias medlemsundersökning, Fremiabarometern, visar att många organisationer redan ser sig som en naturlig del av beredskapsarbetet. Samtidigt saknas både samarbetsprocesser och resurser för att kunna bidra fullt ut.

Det är därför avgörande att nästa steg i det politiska arbetet handlar om hur civilsamhällets roll ska utformas och hur förutsättningarna kan stärkas, både nationellt och lokalt.

– Civilsamhället, kooperationen och den idéburna sektorn bidrar redan i dag till svensk krisberedskap, men sektorn kan och vill göra ännu mer. För att ta tillvara den kraften behöver vi bygga långsiktiga partnerskap med förutsägbara förutsättningar, säger Petter Skogar.

Dialog med politiken fortsätter

Frågan är högt prioriterad i Fremias intressepolitiska arbete. Vi samlar 5 000 medlemsorganisationer med stor lokal närvaro, hög mobiliseringsförmåga och ett starkt engagemang i samhällsberedskapen.

Nyligen deltog Petter Skogar i ett rundabordssamtal i riksdagen tillsammans med bland andra Försvarsberedningens ordförande Jörgen Berglund. Fokus låg på det säkerhetspolitiska läget och hur samarbetet kring beredskap kan utvecklas.

Fremia vill nu att politiken tar nästa steg.

Sex av deltagarna sitter runt ett bord. På bordet ligger mappar med handlingar framför var och en.
Fremias vd Petter Skogar vid ett rundabordssamtal i riksdagen om hur samarbetet mellan civilsamhälle, näringsliv och offentliga aktörer kring beredskap kan utvecklas. Foto: Privat

Redo att bidra mer

För att stärka Sveriges kris- och krigsberedskap behöver samarbetet mellan civilsamhälle, näringsliv och offentliga aktörer utvecklas. Där kan vi bidra mer.

– Fremia är redo att vara en konstruktiv partner i arbetet med att bygga Sveriges civila försvar, säger Petter Skogar.

Försvarsberedningen väntas återkomma med en slutrapport senare i höst.