Styrelseutbildning för förskolor och skolor modul 2

Reglerna och bestämmelserna är samma för alla skolformer och huvudmän, så långt som det är möjligt. Regelverket anpassas till alla åldrar och skolformer.

Det finns några undantag. Till exempel gäller de flesta bestämmelserna om trygghet, studiero och disciplinära åtgärder i skollagens kapitel 5 inte förskolan.

Det finns ett relativt nytt kapitel från och med den 1 juli 2025 och det är kapitel 6 A. 

Det handlar om skolsäkerhet - huvudmannen ska ha beredskap för allvarliga våldssituationer och säkerställa att inga obehöriga ska ha till träde till skolans områden när verksamheten pågår. 

Kontrollera kapitlet och jämför med er verksamhet - kapitlet reglerar några nya ansvarsområden för just huvudmän.

En till sak att vara medveten om är att förskoleklassen försvinner som skolform under hösten 2028 och grundskolan blir då tioårig. 

Huvudmannens ansvar är att se till att

• förskolan eller skolan har de resurser som krävs
• barn och elever når målen
• utbildningen följer de bestämmelser som finns

Huvudmannen ansvarar också för att det finns en tydlig arbetsmiljöorganisation. Det ska framgå vem som ansvarar för att verksamheten följer arbetsmiljölagen. Huvudmannen ska också se till att cheferna har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att arbeta med arbetsmiljöfrågor.

Huvudmannen måste också utse en skolchef som ska hjälpa huvudmannen att se till att reglerna följs.

Vem som kan vara huvudman

Enligt skollagen kan följande vara huvudman:

• Styrelsen - för fristående förskolor och skolor.
• Kommuner – för kommunala förskolor och skolor.
• Regioner - för gymnasieskola och komvux.
• Staten - för specialskola. Specialskolan är exempelvis för elever som har hörsel- eller synnedsättning.
• Enskilda eller fristående huvudmän – de som godkänns som huvudmän för förskola, skola eller fritidshem.

Skolchefen är en viktig länk mellan verksamheten och huvudmannen. Kort sagt gör skolchefen bland annat detta:

• håller kontakt med huvudmannen
• rapporterar hur verksamheten fungerar
• följer upp att regler och rutiner följs
• ser till att huvudmannen får rätt information
• är en länk mellan huvudmannen, rektor och verksamheten
• kan hjälpa till vid tillsyn, till exempel genom att visa hur kvalitetsarbetet fungerar - att det finns på både enhetsnivå och huvudmannanivå

Enkelt uttryckt: Skolchefen ska hjälpa huvudmannen att ha koll och ta sitt ansvar.

• Skolchefens ansvar sträcker sig ut i hela verksamheten. Om verksamheten är större och har flera enheter kan huvudmannen utse flera skolchefer.

Vem som kan vara skolchef

Det finns inga formella krav på vem som kan bli skolchef, det beror helt och hållet på vilken person i verksamheten huvudmannen anser är lämplig för att ta den rollen.

Rektorn kan utses som skolchef, om huvudmannen eller styrelsen har givit samtycke till att personen i fråga kan skilja på rollerna som rektor och skolchef.

Rektorn leder det pedagogiska arbetet i förskolan eller skolan, till exempel i en grundskola.

Rektorn ansvarar för hur arbetet organiseras på den egna enheten. Det betyder att rektorn fattar beslut som rör verksamhetens inre organisation, enligt skollagen och andra regler. Det kan till exempel handla om:

• hur barn eller elever ska delas in i barngrupper
• beslut om en elev ska byta klass eller hur personalen fördelas mellan grupperna
• schemaläggningen
• beslut om åtgärdsprogram i skolan
• ordningsregler eller beslut om kortare ledighet för en elev

Rektorn ansvarar för att verksamheten håller god kvalitet. Rektorn ansvarar också för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs på enhetsnivå och att utbildningen inriktas mot de nationella målen.

De uppgifter och beslut som enligt skolförfattningarna hör till rektorn får huvudmannen inte ta över eller ta bort från rektorn.

Huvudmannen kan däremot ge rektorn fler ansvarsområden än de som redan ingår i rektorsuppdraget. Ett vanligt exempel är arbetsmiljöansvar, som ofta delegeras till rektorn.

Rektorsutbildning

Huvudmannen ska se till att rektorn går rektorsutbildningen. Utbildningen ska ge rektorn kunskap om reglerna för skola, förskola och fritidshem. Den ska också stärka rektorn som ledare, så att verksamheten håller god kvalitet.

Rektorn ska börja utbildningen så snart som möjligt efter att rektorn har tillträtt sin anställning.

• För rektorer i grundskolan ska utbildningen vara klar inom fyra år.
• För rektorer i förskolan ska utbildningen vara klar inom fem år.

Kravet på rektorsutbildning gäller inte för:

• rektorer som redan har motsvarande kunskap genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet.
• rektorer i grundskola eller gymnasieskola som arbetade som rektor den 15 mars 2010.
• rektorer i förskolan som arbetade som rektor den 1 juli 2019.
• rektorer som redan har gått rektorsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning.

Det är huvudmannen som bedömer om ett undantag gäller.

Nyrekrytering av rektor

När du rekryterar en rektor behöver du bedöma om personen ska gå rektorsutbildningen eller om något undantag gäller.

Om inget undantag gäller ansvarar huvudmannen för att anmäla rektorn till utbildningen.

Rektorsutbildningen tar ungefär 20 procent av rektorns arbetstid. Därför behöver huvudmannen följa upp hur utbildningen går och ge rektorn tid och förutsättningar att klara både utbildningen och sina övriga arbetsuppgifter.

Om du är osäker kan du kontakta ett lärosäte som ger rektorsutbildningen eller ställa frågor till Skolverket.

Huvudmannen kan delegera och fördela arbetet mellan sig själv och rektorn. Här följer ett exempel:

Huvudman

• Omfattning och inriktning
• Fördela resurser mellan enheter
• Anställa personal
• Fortbildning av personal
• Systematiskt kvalitetsarbete
• Klagomålsrutiner
• Ta emot elever, placera elever på enhet
• Åtgärder mot kränkningar

Rektor

• Enhetens inre organisation
• Fördela resurser inom enheten
• Klassindelning och arbetsfördelning
• Särskilt stöd, åtgärdsprogram
• Ledighet
• Ordningsregler

Huvudmannen har huvudansvaret

Det är viktigt för huvudmannen att komma ihåg att huvudansvaret fortfarande är huvudmannens. Rektorsansvarsområden som finns reglerade i skollagen får inte tas bort.

När huvudmannen delegerar ska uppgifterna vara tydligt förmedlade, helst skriftligt. Huvudmannen ska också följa upp med rektorn om hur arbetet med uppgifterna går.

Huvudmannen ska bestämma hur rektorn ska rapportera tillbaka. Då kan huvudmannen följa upp att kraven uppfylls. Huvudmannen kan till exempel delegera arbetet med att anmäla och utreda kränkningar, men huvudmannen har fortfarande ansvaret. Därför behöver huvudmannen ha insyn i hela processen och kontrollera att kränkningar utreds och att nödvändiga åtgärder sätts in.

Samma sak gäller arbetsmiljöansvaret. Om huvudmannen delegerar arbetsmiljöarbetet har huvudmannen fortfarande ansvar för att arbetet är tydligt fördelat och organiserat. Det är viktigt för att inget ska falla mellan stolarna, särskilt om flera personer delar på uppgifterna.

Förskollärare och lärare ansvarar för innehållet i undervisningen.

De leder undervisningen och hjälper barn och elever att utvecklas och lära sig. Undervisningen ska anpassas efter barnens och elevernas behov. Förskollärares och lärares uppdrag beskrivs mer i läroplanerna.

Legitimerade lärare

Det är bara legitimerade lärare och förskollärare som får undervisa i skolväsendet.

Det finns vissa undantag för lärare, till exempel för modersmålslärare. Om det inte finns någon legitimerad lärare kan en lämplig person utan legitimation anställas. Anställningen får vara högst ett år i taget. Den anställningsformen finns i Fremias kollektivavtal, och det finns ingen gräns för hur många gånger personen kan anställas.

Du kan alltså anställa personen flera gånger, men du behöver samtidigt kunna visa att du försöker rekrytera en legitimerad lärare.

Antal lärare

Enligt skollagen måste det finnas förskollärare i förskolan. Däremot står det inte hur många förskollärare det måste finnas på varje enhet eller avdelning.

Huvudmannen ska se till att förskollärarna får rätt förutsättningar att ansvara för undervisningen.

Om en förskola till exempel har två avdelningar kan kommunen eller tillsynsmyndigheten inte kräva att det finns en förskollärare på varje avdelning. Det kan räcka med en förskollärare som ansvarar för undervisningen på båda avdelningarna. Då behöver du kunna visa hur förskolläraren arbetar och tar ansvar på båda avdelningarna.

Professionsprogrammet

Enligt skollagen ska legitimerad personal få möjlighet att delta i professionsprogrammet.

Professionsprogrammet innebär förskolelärare och skollärare får tillfälle att kompetensutveckla sig. Huvudmannen ska undersöka och planera förskolelärares och skollärares kompetensutveckling.

1. Undersök vad vill de utvecklas inom och hur ser de på sin framtid.
2. Bedöm vilka behov som finns på både verksamhets- och individnivå.
3. Prioritera och se vilka i personalgruppen som ska kompetensutvecklas och när – vilka som får gå kurser under löpande år, vilka som får gå kurser nästa år och så vidare.
4. Planera utifrån det.
5. Gör en plan och följ sedan upp vilken kompetensutveckling som har genomförts.

Regelbunden tillsyn brukar genomföras under det första verksamhetsåret och därefter vart tredje år. Det är tillsynsmyndigheten som bestämmer hur ofta tillsynen ska ske. Det kan variera mellan kommunerna.

Riktad tillsyn görs när tillsynsmyndigheten får signaler om att något kan vara fel. Det kan till exempel vara ett klagomål på en förskola. Om kommunen bedömer att klagomålet är allvarligt, till exempel för att det kan finnas risk för barns trygghet eller säkerhet, kan kommunen inleda en riktad tillsyn.

Tematisk tillsyn används när Skolinspektionen vill granska ett särskilt område där det kan finnas risker. Det är endast Skolinspektionen som genomför en sådan tillsyn. Exempelvis har de granskat waldorfskolor och skolor med konfessionell inriktning, hur de bedriver undervisningen.    

Tillsynen kan leda till beslut om att huvudmannen behöver rätta till brister. Skolinspektionen tar också fram en övergripande rapport med generella resultat.

Skolinspektionen gör också kvalitetsgranskningar. De kan vara planerade och handla om ett särskilt tema. Då granskar Skolinspektionen hur förskolan, skolan eller huvudmannen arbetar i förhållande till de kvalitetskriterier som myndigheten har satt upp.

Efter granskningen bedömer Skolinspektionen kvaliteten i verksamheten. Myndigheten kan också ge råd och vägledning om vad som behöver förbättras utifrån lagstiftningens krav.

Skolinspektionen ansvarar för tillsynen av fristående grundskolor och gymnasieskolor som Skolinspektionen har godkänt. De kontrollerar att skolorna fortsätter att uppfylla skollagens krav.

Skolinspektionen granskar också hur kommunerna sköter sitt tillsynsansvar.

Det innebär att Skolinspektionen kontrollerar att kommunerna tar sitt ansvar för att barn och elever får den utbildning de har rätt till.

Skolinspektionen granskar alltså hur kommunerna i sin tur granskar till exempel fristående förskolor.

Kommunerna ansvarar för tillsyn av:

• fristående förskolor
• pedagogisk omsorg
• fritidshem med enskild huvudman som kommunen har godkänt
• enskilda huvudmän som kommunen har godkänt

Kommunens tillsyn omfattar inte hur fristående huvudmän arbetar med kränkningsärenden. Det ansvaret ligger hos Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen. Huvudmannen deltar i tillsynen och har både skyldigheter och rättigheter under processen.

Ett grönt beslut tilldelas om din verksamhet inte har några brister, inga anmärkningar.

Myndigheten kan låta bli att ingripa, men ändå skriva i beslutet vilka brister som finns.

Det kan finnas tre olika situationer när det kan vara aktuellt:

1. Ibland är bristen så liten att myndigheten inte behöver ingripa. Det kan till exempel vara om ingen person har påverkats negativt.
2. Om huvudmannen upptäcker en brist under tillsynen och åtgärdar den direkt, kan tillsynsmyndigheten välja att inte ingripa. Då kan huvudmannen i vissa fall undvika en anmärkning eller ett föreläggande.
3. Myndigheten kan också välja att inte ingripa om huvudmannen själv har uppmärksammat bristen, kontaktat tillsynsmyndigheten och försökt rätta till problemet.

En anmärkning används vid mindre allvarliga brister. Huvudmannen måste rätta till bristen snabbt. En anmärkning kan inte överklagas. Om bristen inte åtgärdas kan myndigheten gå vidare med ett föreläggande.

Ett föreläggande innebär att tillsynsmyndigheten kräver att huvudmannen rättar till brister i verksamheten. Beslutet gäller direkt.

Myndigheten ska tydligt beskriva vilka brister som finns och vilka åtgärder som behövs.

Om huvudmannen vill lösa bristen på ett annat sätt bör tillsynsmyndigheten informeras först.

Ett föreläggande kan förenas med vite om den inte om det inte följs.

Om huvudmannen inte följer föreläggandet kan den behöva betala vite. Föreläggandet går att överklaga till förvaltningsrätten.

Återkallelse innebär att huvudmannen förlorar sitt godkännande att driva verksamheten. Då måste verksamheten stänga. Barnens eller elevernas hemkommuner blir då skyldiga att erbjuda barnen eller eleverna utbildning i en kommunal förskola eller skola istället.

Orsakerna till återkallelsen kan vara att huvudmannen:

• har fått ett föreläggande men inte följt det, och bristen bedöms som allvarlig.
• inte längre uppfyller kraven för att vara godkänd huvudman, exempelvis när styrelsen saknar rätt kunskap, ekonomiska förutsättningar eller på annat sätt inte kan följa reglerna.
• bedöms vara olämplig att driva verksamheten.
• inte startar utbildningen inom två år efter godkännandet. Annars förlorar huvudmannen godkännandet och måste ansöka igen.

Under 2023 återkallade Skolinspektionen sex tillstånd och under 2024 återkallades nio. Det berodde bland annat på olämpliga ägare och stora brister i utbildningen.

Här är två exempel på när myndigheter har återkallat tillstånd på grund av brister i verksamheten:

Första exemplet

I det första exemplet hittade kommunen flera brister vid en tillsyn av en förskola. Bristerna handlade bland annat om huvudmannens styrning, rektors ledning och att det saknades legitimerade förskollärare. Huvudmannen fick några förelägganden och några månader på sig att rätta till bristerna.

Huvudmannen skickade in sin redovisning av vilka åtgärder den planerat för att rätta till bristerna, men redovisningen kom för sent. Kommunen bedömde att åtgärderna inte räckte.

Huvudmannen fick då ytterligare några månader på sig att åtgärda detta, men efter att tiden hade gått fanns bristerna fortfarande kvar, och nya hade tillkommit. Kommunen bedömde till slut att bristerna var allvarliga och hade funnits under lång tid. Kommunen ansåg också att ägar- och ledningskretsen saknade tillräcklig kunskap och förmåga att rätta till problemen.

Det blev därför en lång process med flera förelägganden som till slut ledde till att kommunen återkallade godkännandet för förskolan.

Andra exemplet

Det andra exemplet kommer från Skolinspektionen. Där återkallades godkännandet snabbt, utan att huvudmannen först fick ett föreläggande – ägaren av skolan ansågs utgöra hot mot rikets säkerhet. Han blev därför utvisad ur Sverige och skolan togs då över av en annan ägare.

Skolinspektionen gjorde i samarbete med säkerhetspolisen en utredning och konstaterade att i praktiken styrde fortfarande den gamla ägaren den nya ägarens beslut. Det fanns dessutom risk för eleverna radikaliseras och blandades in i miljöer som accepterar grov kriminalitet. Därför beslutade Skolinspektionen att snabbt återkalla godkännandet.

Därmed kan återkallelsen antingen vara en lång process eller en snabb, beroende på hur allvarliga bristerna är.