Nödvändig indexering i civilsamhället saknas i övergångsbudget
Övergångsbudgeten innebär inte direkta nedskärningar i civilsamhället. Men den betyder att 2026 års nivåer blir verklighet även under 2027, trots att flera av civilsamhällets utmaningar kräver nya politiska beslut, långsiktig finansiering eller indexering. Nu är det upp till nästa regering att säkra villkoren för civilsamhället, skriver Emma Kristensson Bennwik i en kommentar:
Med övergångsbudgeten säkras kontinuitet i statens utgifter. Tyvärr skjuts civilsamhällets långsiktiga villkor därmed på framtiden. När 2026 års nivåer blir utgångspunkt för 2027 innebär det samtidigt att ersättningar inte följer kostnadsutvecklingen. Tillfälliga satsningar upphör och nödvändiga reformer går inte igenom, som att indexeringen av lönebidragen försenas, att nya statsbidrag inte möjliggörs, eller att anslag till myndigheter som MUCF inte höjs.
Ett bra första steg är att höja och indexera lönebidragen, och att återställa bidragen till folkbildningen.
En övergångsbudget betyder inte per automatik att alla stöd minskar. Det är snarare så att den låser fast befintliga nivåer och skjuter upp nödvändiga investeringar, medan kostnaderna och behoven fortsätter att öka.
Förväntas bidra utan finansiering
Övergångsbudgeten förstärker det dilemma som många civilsamhällesorganisationer står inför: att de förväntas bidra till de långsiktiga samhällsmålen, men får finansiering som är kortsiktig eller inte följer kostnadsutvecklingen. Vår medlemsundersökning Fremiabarometern visar tydligt hur pressade villkor redan påverkar organisationer inom civilsamhället, arbetsintegration och idéburen välfärd.
När verksamheternas löner och andra kostnader stiger medan ersättningarna ligger kvar nära 2026 års nivå, pressas ekonomin för sektorn ytterligare. Det innebär mindre utrymme för bemanning, kvalitet och utveckling. Vissa civilsamhällesorganisationer har redan tvingats stänga, övergångsbudgeten innebär att det kan bli fler.
Studieförbunden drabbas hårt
Övergångsbudgeten innebär också att redan beslutade neddragna statsbidrag kvarstår, till exempel när det gäller studieförbunden. En majoritet av riksdagspartierna har gått till val på att återställa bidraget helt eller delvis. Men att faktiskt få till en ökning skulle kräva ett politisk agerande.
En övergångsbudget betyder att studieförbunden och folkbildningen fortsätter att tyngas ner av minskade verksamheter med personalneddragningar, färre arrangemang och pressad lokala organisationer.
Nu är det upp till nästa regering att säkra de långsiktiga villkoren för civilsamhället. Ett bra första steg är att höja och indexera lönebidragen, och att återställa bidragen till folkbildningen.
