Stor ekonomisk press på idéburen sektor

– Fremiabarometern ger en skarp varningssignal. Det stora problemet är att signalen har ljudit för länge. Organisationerna överlever dagen, men framtidstron är låg och utrymmet att utveckla och ta ansvar krymper. Vissa verksamheter är redan på bristningsgränsen. Samtidigt vill politiken att idéburna aktörer ska bidra mer inom exempelvis beredskap och det förebyggande sociala arbetet. Det är något som är skevt här, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef hos Fremia.

Framtidstron sviktar

I årets upplaga av Fremiabarometern introduceras två samlade mått på sektorns utveckling: ekonomiindex och framtidsindex. De går från 0–100 och visar sektorns finansiella status och tro på framtiden. De fungerar också som mått på idéburen sektors möjlighet att bidra med samhällsnytta och möjliggör framåt en jämförelse mellan år.

• Ekonomiindex ligger på 54. Det pekar på ett relativt stabilt nuläge för sektorn som helhet.
• Samtidigt landar framtidsindex endast på 39. Det signalerar att framtidstron är låg och att en tydlig majoritet ser ökade ekonomiska risker framåt.

Bakom genomsnittet finns stora skillnader mellan verksamheter – men också ett gemensamt mönster: den offentliga finansieringen hänger inte med kostnadsutvecklingen.

Nästan en av tre av landets idéburna verksamheter uppger att intäkterna är lägre i dag än för ett år sedan. Drygt sex av tio tror att kostnaderna kommer att öka det kommande året. Bara ett fåtal ser motsvarande intäktsökningar. Därmed försämras också möjligheterna att bidra med samhällsnytta.

Välfärdens motståndskraft minskar

Konsekvenserna märks i hela välfärden. Nio av tio organisationer inom personlig assistans uppger att ersättningen inte täcker kostnadsökningarna. I förskolan saknar var tredje verksamhet ekonomiska marginaler, samtidigt som efterfrågan är stabil eller växande. Många av civilsamhällets organisationer tvingar att skära ned, använda eget kapital för att täcka löpande verksamhet och lägga alltmer tid på att söka kortsiktig projektfinansiering.

– Det som långsamt monteras ned är inte bara enskilda verksamheter, utan hela samhällets motståndskraft. Välfärden, arbetsmarknaden och civilsamhällets infrastruktur drabbas hårt. I förlängningen är det värden som gemenskap, tillit och demokrati som urholkas. Precis de värden som regeringen säger att de vill att det civila samhället ska bidra med, säger Patrik Schröder.

Många verksamheter vittnar om hur ledning och nyckelpersoner i allt högre grad tvingas prioritera bidragsansökningar och akut anpassning framför kvalitet i verksamheten, utveckling och långsiktig planering. Särskilt små arbetsgivare framstår som strukturellt sårbara.

Fokus beredskap och AI

Årets Femiabarometer har två särskilda fokusområden: beredskap och AI. Resultaten visar att fyra av tio verksamheter helt saknar beredskapsplan, främst på grund av brist på tid, resurser och tydliga uppdrag. Två av tre uppger att de har begränsade förutsättningar att stärka sin beredskap.

– Det rimmar illa med att Sverige nu satsar stort på att stärka totalförsvaret och den civila beredskapen. Politiker pratar ofta och gärna om civilsamhällets avgörande roll för beredskapen. Då måste också resurserna och en tydlig plan för samverkan finnas på plats, konstaterar Patrik Schröder.

En tredjedel av de idéburna verksamheterna använder AI, då ofta med positiva effekter. Men majoriteten, främst små och hårt pressade aktörer, står utanför AI-utvecklingen och har heller inga planer på att ta några aktiva steg den närmaste tiden.

– Fremiabarometern är ett unikt kunskapsunderlag som visar konsekvenserna av att samhällsviktig verksamhet drivs i ständig motvind. Vill politiken ha stabila svenska idéburna aktörer, med möjligheter till innovation, utveckling och att bygga hållbar beredskap i hela landet, krävs långsiktiga och rimliga villkor, säger Patrik Schröder.

Patrik Schröder

Intressepolitisk chef

08-702 54 06

patrik.schroder@fremia.se