Samtal i riksdagen om civilsamhällets förutsättningar
Vid ett frukostsamtal i riksdagen 19 februari diskuterades hur civilsamhället kan ges bättre förutsättningar att verka. I samtalet deltog riksdagsledamöter från flera partier samt representanter från civilsamhället, bland annat Fremias samhällspolitiskt ansvariga Patrik Schröder.
Det var Unionen som arrangerade riksdagsseminarium på inbjudan av ledamöter i kulturutskottet. Rapporten ”Anställd i civilsamhället – ett kall eller ett vanligt kneg?”, som belyser villkor och arbetsförhållanden för anställda i civilsamhället, var utgångspunkten för samtalet. Men en stor del av diskussionen kom att handla mer allmänt om civilsamhällets förutsättningar.
Att arbeta inom civilsamhället ska inte vara en kompromiss mellan passion och rimliga arbetsvillkor
Unionen representerades av Shadé Jalali, utredare och opinionsbildare. Både hon och Fremias Patrik Schröder betonade att de senaste åren har varit utmanande för civilsamhällets organisationer på grund av pandemi, inflation och förändrade bidragsförutsättningar. Särskilt drabbade är aktörer inom bistånd, folkbildning och fredsarbete. Även etniska organisationer och konsumentorganisationer har drabbats hårt.
Nedskärningar på 500 miljoner i studieförbunden har lett till en försämrad infrastruktur och studieförbund med fokus på kultur och muslimsk bildning har helt lagts ner. Nedskärningarna slår hårt, särskilt på landsbygden. Det visade bland annat Folkbildningsrådets rapport nyligen.
Avgörande med långsiktighet
Inför seminariet undertecknade Unionen och Fremia en gemensam debattartikel i Altinget om civilsamhällets minskade utrymme, med fokus på bistånd och demokrati.
Patrik Schröder lyfte i sitt inledande anförande flera av de utmaningar som präglar civilsamhället i Sverige i dag. Han menade att några nyckelfrågor för civilsamhällets fortsatta utveckling är:
- Finansiell osäkerhet och kortsiktighet – Civilsamhällets organisationer har i stort en bra intäktsmix. Men många organisationer är också beroende av projektmedel, vilket försvårar långsiktig planering. Schröder betonade vikten av stabil och förutsägbar finansiering.
- Administrativa bördor och regelverk – Ökade rapporteringskrav och komplexa regelverk riskerar att hindra organisationers verksamhet. Även frågan om internmomsen och tillgång till bankkonto diskuterades. Fremia efterfrågar förenklingar och effektivare processer.
- Villkor för anställda inom civilsamhället – Att arbeta inom civilsamhället ska inte vara en kompromiss mellan passion och rimliga arbetsvillkor. Kollektivavtal och rimliga löner är centrala för sektorns hållbarhet.
Politiska perspektiv på civilsamhällets framtid
I diskussionen med riksdagsledamöterna framträdde olika perspektiv på civilsamhällets finansiering och roll:
- Mats Berglund (MP) lyfte fram Miljöpartiets förslag om ett civilsamhälleslyft på cirka 1,4 miljarder kronor för att stärka sektorns verksamhet.
- Azadeh Rojhan (S) förordade en mer ideologisk diskussion om politikens syfte med stödet till civilsamhället.
- Kristina Axén Olin (M) menade att det statliga stödet till civilsamhället ligger kvar på samma nivåer, men att det sker förändringar i fördelningen mellan olika stödformer och till olika delar av civilsamhället.
Samverkan för bättre villkor
Samtalet tydliggjorde vikten av en fortsatt dialog mellan politiken och civilsamhället för att hitta långsiktiga lösningar på finansiering, regelverk och arbetsvillkor. Fremia kommer att fortsätta driva dessa frågor och arbeta för bättre förutsättningar för civilsamhällets organisationer och anställda.
Fremias intressepolitiska nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för intressepolitik och få det senaste om civilsamhället, kooperationen och den idéburna välfärden.