Till innehåll på sidan

Tufft år för civilsamhället, tufft år för samhället – men hopp finns

Porträttbild på Patrik Schröder, man med kort hår, skägg och glasögon, iklädd mörk skjorta och svart jacka.

2024 har varit ett tufft år för civilsamhället. Det har varit ett år av neddragningar, oro, besvikelser, fuskdebatter, kritik och frustration. Samtidigt syns många av civilsamhällets positiva sidor än tydligare då. Jag tänker på samarbeten, innovation, engagemang och hopp. Det skriver Patrik Schröder i sin årskrönika för 2024:

Publicerat:

Statsbudgeten för 2024 gjorde tydligt att omfattande neddragningar skulle göras för studieförbunden. För Sveriges konsumenter påbörjades en avveckling av statsbidraget och för etniskt baserade organisationer och fredsorganisationer togs bidragen helt bort. För de drabbade organisationerna har de förändrade förutsättningarna inneburit verksamhetsöversyner, behov av nya intäkter, knaprande på det egna kapitalet, uppsägningar av personal men också nedläggning av organisationer. För förtroendevalda, chefer, anställda och medlemmar har det varit en tid av svåra beslut och prioriteringar, osäkerhet och frustration.

Men det har också varit en tid då civilsamhällets förmåga att ställa om, utveckla och hitta nya lösningar har kommit väl till pass. Det har varit en tid när civilsamhällets engagemang och samarbetsvilja har blivit tydligt. Och det behövs. För i ett större perspektiv innebär ett försvagat civilsamhälle också ett försvagat samhälle.

Nedskärningar för studieförbunden

De kraftiga nedskärningarna i statsbidragen till studieförbunden är en stor utmaning för civilsamhällets möjligheter att verka. Nedskärningar har lett till att många verksamheter tvingats minska sin omfattning eller stänga helt. Fremia har varit en röst i debatten och påpekat de långsiktiga konsekvenserna för folkbildningen och samhällsutvecklingen. Vi har arbetat för att synliggöra studieförbundens betydelse för demokrati, integration och livslångt lärande.

Folkbildningsutredningen presenterades innan sommaren med en rad förslag som syftade till att upprätta en ny balanspunkt mellan det offentliga och folkbildningen. Utredaren menar att en ny balanspunkt kan återuppbygga ett skadat förtroende och bygga ny tillit. Fremia är positiva till många av utredningens förslag, men vi noterar att studieförbunden redan har vidtagit åtgärder för att förhindra fusk som varit på plats i många år nu och som fungerar.

Förändringar i biståndspolitiken

En annan central fråga under året har varit förändringarna i den svenska biståndspolitiken. Regeringen har talat om ett behov av större transparens, effektivitet och ett säkerställande av att skattemedel används på ett så bra sätt som möjligt. Frustrationen bland svenska biståndsorganisationer har varit stor.

Transparens och resultatredovisning i svenskt bistånd är mycket hög. De system som har utvecklats i samspel mellan det offentliga och biståndsorganisationerna under decennier, har hittat en fungerande balans mellan kontroll och effektivitet. Det ligger i verksamhetens natur att stora delar av arbetet sker i högrisksammanhang. Men trots det lyckas svenska biståndsorganisationer, tillsammans med sina partners, bedriva ett bistånd som många gånger lyfts fram som det mest framgångsrika i världen. Det är något att vara stolt över!

Fremia har lyft fram vikten av ett fortsatt starkt och oberoende bistånd, och vi har arbetat för att skapa opinion för att värna Sveriges roll som en global aktör för rättvisa, frihet, demokrati och utveckling. Vi har också stött våra medlemmar i att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Det är väldigt svårt att se vilka konkreta förändringar som den mycket omfattande process som regeringen har drivit kommer att leda till. Men de snabbutredningar som Sida har gjort tyder på att kostnaderna för olika former av administration inom staten riskerar att öka, betydligt.

Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden

I februari presenterade Riksrevisionen sin granskning av Allmänna arvsfonden. Rekommendationen till regeringen att helt lägga ner verksamheten i sin nuvarande form, väckte stor förvåning och oro inom civilsamhället. Fremia tog initiativ till att samla aktörer från olika delar av civilsamhället för att gemensamt arbeta för att Arvsfonden inte ska läggas ner. Genom påverkansarbete och dialog med beslutsfattare har vi betonat fondens unika betydelse för att finansiera verksamheter som bidrar till samhällsnytta, innovation och inkludering.

I september kom regeringens svar på granskningen. Om jag översätter från kanslisvenskan så meddelade regeringen att de inte tyckte att det här var någon av riksrevisionens mer imponerande granskningar och att Allmänna arvsfonden absolut inte ska läggas ner. Däremot ska såklart förändringar och förbättringar göras. Vi ser fram emot att fortsätta diskutera utvecklingsmöjligheter för Arvsfonden.

Vi är hederliga, effektiva och vill mer

Politiker brukar spontant sjunga civilsamhällets lov, se våra värden och uppskatta vår existens. Och de gör det på goda grunder. Vi kan se i våra undersökningar bland kommunpolitiker att synen på civilsamhället är mycket positiv. Men när det kommer till att konkretisera, förbättra villkor och förutsättningar, då blir det trögare. Sedan finns det också politiker som tar till brösttoner om att civilsamhället är ett allt för oreglerat sammanhang där kriminalitet, fusk och ineffektivitet får frodas helt oreglerat.

Fusk och kriminalitet är såklart aldrig acceptabelt. Det finns en rad åtgärder och rutiner som vi använder oss av för att skydda våra verksamheter. För det mesta är våra åtgärder tillräckliga och väl fungerade. Men vi utsätts också för brott, precis som övriga sektorer i samhället. Det händer att en förening tas över av brottslingar och glider i väg. Det förekommer att en förening från början skapas på grunder som inte är goda. Men när politiker eller ledarsidor klumpar ihop och vill smeta fusk, kriminalitet och ineffektivitet över hela vår sektor – då vet vi att det inte stämmer. Förväntningarna på civilsamhället är höga, och det med rätta. Därför blir också fallhöjden stor när något går fel. Och hela sektorn får tyvärr ofta ta smällen.

Under 2025 kommer Fremia att fortsätta arbeta för att skapa ett starkare, mer inkluderande samhälle där civilsamhället, idéburna aktörer och kooperativa företag kan blomstra. Inte minst fortsätter arbetet för att få till en uppskrivning av lönebidragstaket. Vi arbetar på, tillsammans med våra medlemmar och samarbetspartners. Tack alla som bidrar!

En man med glasögon, grått hår och grå kavaj står framför en glasvägg. I bakgrunden syns ett upplyst rum.

Patrik Schröder

Samhällspolitiskt ansvarig

Fremias intressepolitiska nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för intressepolitik och få det senaste om civilsamhället, kooperationen och den idéburna välfärden.

Prenumerera här.