Tredje sektorn nödvändig för ett rikare och tryggare Sverige

Regeringens rubrik på politiken för det kommande året är att skapa ett rikare och tryggare Sverige. Det är lätt att skriva under på den ambitionen – motsatsen är inte speciellt lockande. Men för att uppnå en konkret och märkbar skillnad räcker det inte med infrastruktursatsningar på vägar och flyg. Det räcker inte med skattesänkningar. Och det räcker inte med fler poliser, hårdare lagstiftning och större fängelser – även om det såklart kan vara nödvändigt.

Men för att Sverige verkligen ska upplevas som rikare och tryggare behövs något mer. Det behövs en känsla av gemenskap och tillhörighet. Vi behöver bygga tillit mellan människor och till samhället. Det sociala skyddsnätet behöver stärkas och det behövs mer förebyggande insatser inom många delar av samhället. Civilsamhällets organisationer är en avgörande pusselbit här.

Regeringen ser och uppmärksammar civilsamhället här och var i delar av sin politik, men det saknas en sammanhållen civilsamhällespolitik och ett tydligt erkännande av vilken avgörande roll som sektorn spelar i samhället. Hur ska man annars förklara de senaste årens åtstramningar och ton i debatten?

Det behövs en strategi för civilsamhället

Och i stadsbudgeten för 2025 fortsätter regeringen på inslagen väg: Neddragningarna på Studieförbunden fortsätter. Konsumentorganisationerna blir, som aviserades redan 2024, helt utan medel från 2025. Lönebidragen ligger kvar på samma låga nivå. Civilsamhället behöver – mer än någonsin – bättre förutsättningar att verka, inte fler neddragningar.

Fremia och Giva Sverige har i en debattartikel föreslagit att regeringen tar initiativ till en snabb process för att formulera en tydlig civilsamhällestrategi. Tyvärr verkar intresset inom regeringsunderlaget vara ganska ljummet, visar Altinget i en uppföljning.

Det är faktiskt ganska märkligt. Civilsamhällets närvaro och insatser efterfrågas inom områden som krisberedskap och civilförsvar, för att motverka psykisk ohälsa eller ofrivillig ensamhet och för att bekämpa gängkriminaliteten. Här har regeringen och andra delar av offentligheten insett att samarbete med civilsamhället är både nödvändigt och mest effektivt. Det finns dessutom forskning som visar att ett starkt civilsamhälle leder till förbättrad regeringseffektivitet, ökad tillit mellan medborgare och staten, och ett ökat välbefinnande hos medborgarna.

Värdesäkra offentliga ersättningar

Regeringen vet också att det svenska välfärdssamhället har vuxit fram genom innovationer som utvecklats inom den idéburna sektorn. Fremias idéburna och kooperativa medlemmar i välfärden når ut till grupper som det offentliga ofta missar och de möter människor i ögonhöjd på ett sätt som få andra klarar av. De bygger tillit och trygghet i sitt dagliga värv, på ett mycket konkret sätt. Många av våra välfärdsmedlemmar är beroende av att offentliga ersättningar värdesäkras och räknas upp på ett rimligt sätt med hänsyn till löneökningar och andra kostnadshöjningar. Det arbetet börjar nu, när regioner och kommuner sitter med sina budgetar inför 2025.

En viktig förändring som kommer att påverka många av Fremias medlemmar är den nya socialtjänstlagen som sjösätts i början på nästa år. Jag ser den som en stor möjlighet för nya samarbeten mellan det offentliga och den idéburna sektorn. En bärande del av den nya lagstiftningen är just att fokusera på det förebyggande arbetet, där civilsamhället och den idéburna sektorn har massor av erfarenhet och mycket att bidra med. Att inte lyfta in vår sektor i det arbetet vore rent ut sagt ett stort slöseri.

I Fremiabarometern visade vi att situationen blir alltmer ohållbar för många av Fremias medlemsgrupper. Löneökningar och inflation har gjort att trycket på organisationer i civilsamhället och den idéburna sektorn är högt.

Indexering rätt väg att gå

En av våra medlemsgrupper som har haft det riktigt svårt i många år, är personlig assistans. I samband med statsbudgeten kom beskedet att regeringen vill indexreglera assistansersättningen. Det är en påverkansseger, där Fremia bland många andra kan ta en del av äran. Assistansersättningen höjs i budgeten för 2025 med tre procent. Det är mer än de senaste åren, men det täcker inte upp för den urholkning av assistansersättningen som pågått i drygt tio år nu. Indexering är rätt väg att gå för att undvika att den urholkningen fortsätter. Indexerade ersättningar är för övrigt något som Fremia förespråkar även inom andra områden.

Det saknas alltså inte påverkansfrågor för oss att arbeta med nu under hösten och nästa år. Flera av dem hakar i avtalsrörelsen som drar i gång på allvar våren 2025 och som vi nu förbereder för fullt. Vi har tidigare påpekat att många av våra medlemmar som uppbär någon form av ersättning från det offentliga i många fall har svårt att följa de normerande löneökningarna, som inte ligger sällan långt över den höjning av ersättningar de kan vänta sig. I många fall är den offentliga ersättningen deras enda intäktskälla och lönerna deras överlägset största kostnadspost. Det säger sig själv att det inte håller över tid.

Om vi vill att civilsamhället och den idéburna och kooperativa välfärdssektorn ska stå sig stark i Sverige. Och det tror jag att de allra flesta av oss faktiskt vill. Ja, då är det dags för en politik som på riktigt värdesätter – och ersätter – vår sektors bidrag till att göra Sverige både rikare, tryggare och mycket, mycket mer.

Petter Skogar

Verkställande direktör

08-702 54 10

petter.skogar@fremia.se