Fremia välkomnar Folkbildningsutredningens betänkande
Fremia har i dag lämnat sitt remissvar på Folkbildningsutredningens betänkande Bildning, utbildning och delaktighet – Folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42). ”Vi ser många viktiga förslag som kan stärka folkbildningen och dess roll i samhället, men också utmaningar som måste hanteras för att värna folkbildningens självständighet och särart”, säger Patrik Schröder.
I Folkbildningsutredningens betänkande betonas folkbildningens betydelse för demokrati, kulturliv, och civilsamhälle, samt dess breda samarbete med föreningslivet.
– Folkbildningen är en oumbärlig del av Sveriges samhällsinfrastruktur. Genom att bidra till ökad bildning, utbildning och delaktighet stärker studieförbunden både lokalsamhällen och Sverige som helhet. De fungerar som en plattform för medborgardeltagande, demokratiutveckling och tillit – särskilt i tider av förändring och kris, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.
– Samtidigt noterar vi att betänkandet delvis utgår från en problemformulering som baseras på att det förekommer mängder av fel och fusk inom folkbildningen. Denna bild riskerar att försvåra framsteg, trots att studieförbunden själva redan vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa transparens och kvalitet. Med moderna system och rutiner på plats sedan flera år tillbaka är det dags att blicka framåt och skapa en nystart för folkbildningen, poängterar Patrik Schröder.
Fremias viktigaste ståndpunkter:
- Självförvaltningsmodellen: Vi stödjer förslaget att behålla självförvaltningsmodellen, som är avgörande för folkbildningens frihet och självständighet. Transparensen och kvalitetskontrollen kan stärkas, utan att äventyra modellens grundprinciper.
- Ny målstruktur: Vi tillstyrker en målstruktur som tydligare kopplar ihop folkbildningen med samhällsnytta. Vi betonar att demokrati måste fortsatt vara ett centralt mål och föreslår en tydligare formulering kring det.
- Proportionerliga kontrollmekanismer: Vi ser positivt på utvecklade uppföljnings- och utvärderingssystem, men påtalar vikten av att kontrollmekanismer inte skapar onödig administrativ börda, särskilt för mindre aktörer. Staten bör också tillföra resurser för att finansiera ökade krav på kontroll och administration.
- Transparens och samverkan: Vi stödjer transparens i redovisning av samverkan, men avstyrker förslaget om nationell redovisning av samverkansparter. Sådana krav riskerar att inskränka civilsamhällets autonomi och öka den administrativa bördan på ett sätt som försvårar verksamheten.
En väg framåt för folkbildningen
Fremia hoppas att utredningens förslag kan skapa förutsättningar för en nystart för folkbildningen. Detta kräver att staten värnar självförvaltningsmodellen, satsar på högre anslagsnivåer och möjliggör flexibla lösningar som kan möta samhällets varierande behov över tid.
– Folkbildningen är en ovärderlig resurs för Sverige – för demokratin, kulturen och föreningslivet. Vi ser fram emot att fortsatt bidra till utvecklingen av en stark och hållbar folkbildningspolitik, säger Patrik Schröder.
Utredningens samtliga förslag föreslås träda i kraft 1 januari 2026.
Läs hela Fremias remissvar
-
Remissvar Fremia – Folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024-42)Dokumentnummerpdf3 MB
Rapporter och remisser
Vi är remissinstans för statliga utredningar inom våra expertområden och i frågor som rör våra branscher. Dessutom gör vi egna undersökningar och utredningar. Här hittar du våra rapporter och här finns remissvar och skrivelser.
Fremias intressepolitiska nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för intressepolitik och få det senaste om civilsamhället, kooperationen och den idéburna välfärden.