Fler idéburna aktörer i välfärden

Fremia tror på den svenska modellen och står bakom en ordnad lönebildning. De kollektivavtal som våra medlemmar bär är kostnadsmässigt likvärdiga med den kostnadsökningsnorm för svensk arbetsmarknad som industrins parter kommer överens om. Samtidigt hänger den offentliga finansieringen av välfärdstjänsterna inte med. Det är långt ifrån självklart att kommunen eller regionen räknar upp ersättningarna med löneutvecklingen på arbetsmarknaden till de idéburna, kooperativa och andra fristående aktörer som verkar på deras uppdrag.  

Idéburna och kooperativa verksamheter i välfärden har inga stora rörelsemarginaler att ta av. Våra medlemmar strävar inte efter att lyfta maximal vinst, utan återinvesterar allt eventuellt överskott i verksamheten. De kan inte, som offentliga verksamheter ofta gör, gå med fleråriga underskott. De flesta organisationer har inget större eget kapital som de kan ta resurser ifrån för att finansiera löpande verksamhet. 

De idéburna och kooperativa verksamheterna i välfärden vill självklart ge sina medarbetare löneökningar i paritet med andra på arbetsmarknaden. Men varifrån ska pengarnas tas när den offentliga finansieringen inte hänger med? Det slår rakt mot deras verksamheter och påverkar både medarbetare och de medmänniskor som verksamheterna är till för.  

Fremia uppmanar  

• regering och riksdag att avsätta de resurser som krävs för att civilsamhällets och välfärdens verksamheter ska få en hållbar finansiering.  
• kommuner och regioner att värdesäkra ersättningarna till idéburna, kooperativa och andra fristående aktörer i välfärden genom indexering, så att de följer kostnads- och löneutvecklingen i verksamheten. Det skulle garantera långsiktigt hållbara förutsättningar för arbetsgivare och medarbetare. Framför allt skulle det säkerställa kvaliteten för dem som verksamheten är till för.  

En stor del av Fremias medlemmar som driver verksamhet i välfärden på uppdrag av det offentliga är idéburna organisationer. Många av dem har lång tradition i Sverige och har bidragit med lösningar som idag är en självklar del av den offentligt finansierade välfärden.  

Med sina starka värdegrunder, oegennyttiga syften och sin särart utmanar och kompletterar deras verksamheter både den offentligt drivna verksamheten och kommersiellt drivna företag i välfärden.  

Tio2030

Fremia vill stärka den idéburna sektorns möjligheter att verka och växa. Vi samverkar nära med Famna, som är intresse- och kunskapsorganisation för den idéburna sektorn och en sedan 2023 till oss associerad förening. Tillsammans blir vi en samlande kraft för den idéburna sektorn. Vårt gemensamma tillväxtmål för den idéburna sektorn kallar vi Tio2030 – det vill säga att sektorn ska växa från dagens tre procent till tio procent av välfärden till år 2030. Inte för den ideella sektorns egen skull, utan för att det vore bra för den svenska välfärden.  

Ge idéburen sektor möjlighet att växa 

Vi vet sedan tidigare att det finns ett starkt förtroende för idéburna organisationer hos politiska beslutsfattare. Men det krävs politiskt ledarskap och politisk verkstad för att ge den idéburna sektorn större plats i välfärden. Verktygslådan för staten, kommuner och regioner att få till mer samverkan med idéburen sektor är bred. För tidig dialog inför upphandlingar. Följ upp erfarenheter i LOV-system tillsammans.  Använd de förenklade upphandlingsreglerna mer. Nyttja de särskilda upphandlingsreglerna för idéburen välfärd. Utveckla idéburna offentliga partnerskap (IOP) tillsammans med civilsamhälles- och idéburna organisationer.   

Vi förväntar oss att statliga myndigheter, kommuner och regioner nyttjar de möjligheter som finns att få mer idéburen välfärd i Sverige. Våra medlemmar kan och vill göra mer för fler.

Vill du veta mer om idéburen välfärd?

Läs mer om vad idéburen välfärd är och om sektorns utveckling.

Till Famna.se.

Bästa sättet för kommuner, regioner och statliga myndigheter att få ut mesta möjliga samhällsnytta av våra medlemmar, är genom dialog. Ha tidig, kontinuerlig och tät dialog. Våga diskutera öppet och förutsättningslöst med våra idéburna och kooperativa medlemmar i välfärden, samt i civilsamhället. Hur ser samhällsutmaningarna ut? Vilka möjliga lösningar finns? Hur kan våra medlemmar bidra?  Vilka förutsättningar behövs för det? Det är tillsammans som många samhällsproblem får sin lösning.

Beslutsfattare på riksplanet, i kommuner och regioner, utgår ofta från den offentligt drivna verksamhetens förutsättningar och logik. Men förutsättningarna är inte sällan delvis annorlunda för idéburna, kooperativa och andra fristående verksamheter. Vi ser det därför som vår uppgift att lyfta våra medlemmars erfarenheter, belysa vilka konsekvenser som beslut får för dem och lämna konstruktiva förslag som kan bidra till att vi tillsammans kan göra samhället bättre. 

Vi förväntar oss vidare att skattefinansierade satsningar och utvecklingsmedel kommer alla utförare i välfärden till del - inte bara kommunens egna verksamheter. Krav och villkor måste gå hand i hand med tillgängliga resurser. Detaljregleringar i regelverk och avtal begränsar möjligheterna till nytänkande och att skapa verksamheten utifrån de egna förutsättningarna. Varje onödig administrativ pålaga stjäl kraft och tid från kärnverksamheten.

Våra medlemmar är värderingsstyrda arbetsgivare som ger välfärdens viktiga professioner alternativa och uppskattade anställningsmöjligheter. Det är angeläget inte minst mot bakgrund av kompetensutmaningarna i välfärden. Det vill vi synliggöra. 

Vi vill bidra till att det ska vara attraktivt att söka sig till och arbeta i vård och omsorg, samt riva hinder som försvårar för våra medlemmar i deras arbetsgivarroll. 

Fremia är en av parterna i Vård- och omsorgscollege, tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR), Sobona, Vårdföretagarna och Kommunal. Tillsammans vill vi vara en drivkraft för kompetensförsörjningen i vård och omsorg. Det sker främst genom certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare på regional nivå och lokal nivå. Vård- och omsorgscollege är också engagerade i validering, handledarutbildning och språkutvecklande arbetsplatser för att stärka det svenska språket inom vård och omsorg.

En myndighet av stor betydelse för våra medlemmar i vård och social omsorg är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Myndighetens tillstånd och tillsyn av vård och omsorg är viktig för att säkra efterlevnad av lagar och regler och förhindra oseriösa aktörer att verka i välfärden. Vi driver på för att tillståndsgivning och tillsyn ska bidra till hög kvalitet i vården och omsorgen. Vi lyfter medlemmars erfarenheter för att försöka undvika onödiga hinder för seriösa aktörer. 

Ett problem som har fått allt större uppmärksamhet är välfärdskriminalitet. Den skadar inte bara det offentliga och enskilda som inte får den vård eller omsorg de har rätt till. Alla seriösa utförare som verkar i brottsutsatta branscher påverkas också. Det behövs ett ökat informationsutbyte mellan och inom myndigheter för att komma till rätta med problemen. Men brottslighet riktad mot välfärdssystemen förtjänar också att tas på lika stort allvar som annan brottslighet. Regeringen bör därför ge polisen uppdrag, tillräckliga resurser och kompetens att kunna arbeta effektivt mot välfärdsbrottslighet. 

Myndigheter, kommuner och regioner tenderar att bunta ihop all verksamhet som inte drivs av det offentliga som ”privat” och därmed missar våra medlemmars särart. Då riskerar man att gå miste om alla de mervärden, både för den enskilde och för samhället, som våra medlemmar bidrar med i välfärden. Vi driver på för att kooperationen, civilsamhället och den idéburna välfärden ska synliggöras bättre i officiell statistik och forskning som rör exempelvis arbetsmarknaden och välfärden, som vård, skola och omsorg. 

Vi vill se mer forskning

Ett exempel på en forskningsstudie som särskiljer idéburen sektor från privata aktörer och därigenom synliggör de idéburna organisationernas resultat är en studie av statsvetarna Rasmus Broms, Carl Dahlström och Marina Nistotskaya vid Göteborgs universitet.

De har undersökt hur driftsformen påverkar kvaliteten vid landets äldreboenden. De konstaterar att icke-vinstdrivande, det vill säga idéburna, äldreboenden har högst kvalitet. Bättre än både kommunala äldreboenden och äldreboenden som drivs av vinstdrivande, kommersiella företag. Fler liknande studier från andra områden vore välkomna.