Kommunpolitikerna om civilsamhället 2025

Kommunpolitiker vill samarbeta kring det förebyggande arbetet

Många av Fremias medlemmar finns i civilsamhället och idéburen sektor. De är en del av välfärdens kärna. Tillsammans med våra medlemmar kan kommunerna hitta lösningar på många av Sveriges svåraste samhällsutmaningar.

Fremia har i Demoskops politikerpanel 2025 ställt frågor till landets kommunpolitiker om hur de ser på samverkan med civilsamhället och idéburen sektor. Hur funkar samverkan i dag i kommunen? Finns det någon strategi? Vi har också velat ta reda på inom vilka områden de ser störst behov av mer samverkan.

Undersökningen ger tydliga resultat. Det finns en potential i mer samverkan mellan kommunerna och civilsamhället/idéburen sektor. Däremot är det inte självklart att det finns en strategi för hur samverkan ska gå till. 

• 9 av 10 kommunpolitiker ser behov av samarbete med civilsamhället för att utveckla en mer förebyggande socialtjänst.
• 39 procent uppger att deras kommun har en strategi för att inkludera civilsamhället i samhällsutvecklingen. 
• 53 procent vill satsa mer på Idéburet offentligt partnerskap (IOP) som samarbetsform med civilsamhället i kommunen.

Kort om rapporten

Enkäten genomfördes av Demoskop på uppdrag av Fremia våren 2025. Totalt svarade 2 801 kommunpolitiker.

Vi ställde fem frågor till politikerna:

1. Inom vilka områden tycker du att det är viktigt att öka kommunens samarbete med idéburen sektor/civilsamhälle?
2. Har kommunen en strategi för att inkludera civilsamhället i samhällsutvecklingen?
3. Vilka finansierings- eller samarbetsformer tycker du bör stärkas för idéburen sektor/ civilsamhällets del i din kommun?
4. Hur skulle du beskriva kommunens nuvarande samverkan med civilsamhället?
5. I den nya socialtjänstlagen som börjar gälla 1 juli 2025 ställs nya krav på förebyggande och tidigare insatser. Hur ser du på behovet av att samarbeta med civilsamhället och idéburen sektor i omställningen av socialtjänsten? 

Samarbete kring omställningen till en mer förebyggande socialtjänst

I den nya socialtjänstlagen som började gälla 1 juli 2025 ställs nya krav på förebyggande och tidiga insatser. Det är tydligt att kommunpolitikerna anser att de behöver stöd i den omställningen.

Hela 92 procent av kommunpolitikerna svarar att de ser behov av att samarbeta med civilsamhället för att utveckla en mer förebyggande socialtjänst. Nästan hälften ser samarbete som helt avgörande för att klara omställningen.  

Strategi för samverkan med civilsamhället

Vi frågade kommunpolitkerna om kommunen har en strategi för att inkludera civilsamhället i samhällsutvecklingen. Endast 4 av 10 kommunpolitiker svarar ja på den frågan. Om resultatet speglar den faktiska verkligheten, det vill säga om kommunerna i hög grad saknar strategier för samverkan med  civilsamhället ger inte frågan svar på. Men det är en stark signal att en så liten andel av politikerna uppfattar att kommunen har en civilsamhällesstrategi.  

Strategi för samverkan: Stora skillnader mellan landets tio största kommuner

Det skiljer sig stort i landet om kommunpolitikerna anser att de finns en strategi för samverkan med civilsamhället eller inte. Från Örebro i topp på över 90 procent till Stockholm i botten med bara 29 procent. Vår slutsats är att en stor del av landets kommuner antingen behöver utveckla en strategi för samverkan, tillsammans med civilsamhället. Eller göra ett omtag - så att strategin blir tydligare och politiskt styrande för den fortsatta utvecklingen.  

Önskvärda finansierings- eller samarbetsformer för civilsamhället

Mer än hälften av landets kommunpolitiker vill stärka samverkan med civilsamhället och idéburen sektor med hjälp av IOP. En dryg fjärdedel av kommunpolitikerna vill utveckla samverkan via upphandling. Endast 6 procent uppger att de vill nyttja möjligheterna att reservera kontrakt för idéburna organisationer och sociala företag. Vi tolkar det som att lagreglerna om reserverad upphandling inte har fått genomslag i kommunerna  

Kommuners nuvarande samverkan med civilsamhället

Drygt hälften av kommunpolitikerna tycker att kommunens samverkan med civilsamhället är välfungerande. Det tyder på att såväl kommuner som civilsamhällets organisationer kan behöva lägga ansträngningar, både på att utveckla samverkan där det kanske brister och på att synliggöra den samverkan som fungerar väl.  

Det svenska föreningslivet och idéburna organisationer har lång erfarenhet av att möta människor i social utsatthet i ögonhöjd. Med ett högt förtroende når man fram till barn, ungdomar och vuxna som det offentliga kan ha svårt att nå. Civilsamhället har andra kontaktytor och kan erbjuda både engagemang och gemenskap. Genom att kroka arm med civilsamhället, sociala företag och idéburna organisationer kan kommunerna nå längre i det förebyggande sociala arbetet. Göra mer för fler.

På vår webbsida Kroka arm har vi samlat både praktiskt och kunskapshöjande stöd till dig som vill veta mer om möjligheterna för kommuner och civilsamhällets organisationer att knyta långsiktiga förebyggande samarbeten.