Startsida /
Intressepolitik /
Rapporter /
Kommunpolitikerna om civilsamhället 2024

Så tycker kommunpolitikerna om civilsamhället

Fremia har undersökt svenska kommunpolitikers inställning till civilsamhället. Resultaten visar att behovet av civilsamhället ökar i kommunerna.

;

Om undersökningen

Undersökningen av kommunpolitikers inställning till civilsamhället har genomförts med hjälp av Demoskops Politikerpanel 2024, på uppdrag av Fremia.

            
Målgruppen
Totalt 4 084 kommunpolitiker har deltagit i undersökningen.
Kommunpolitikerna representerar samtliga åtta riksdagspartier.
Av respondenterna är 39% kvinnor och 61% män.
50% har varit förtroendevalda 11 år eller längre.
Kommunpolitikerna har geografisk spridning över hela landet.
59% är politiker i kommuner med upp till 30 000 invånare​.
39%​ är politiker i kommuner med mellan 30 000-200 000 invånare.
2% är politiker i kommuner med mer än 200 000 invånare.​


        

Våra frågor

Vi har ställt kommunpolitikerna två frågor:

Hur ser behovet av civilsamhället ut i din kommun det kommande året?
Hur påverkas föreningslivet i din kommun av förändrade statliga villkor?

Kort om resultatet

Sju av tio kommunpolitiker bedömer att behovet av civilsamhället kommer att öka under det kommande året.
Samtidigt menar hälften av kommunpolitikerna att den neddragningspolitik som regeringen för kommer att påverka föreningslivet i deras kommuner.
Men det är stora skillnader mellan olika kommuner och beroende på partitillhörighet.

Ladda ner rapporten längre ner på sidan för att ta del av detaljerat resultat.

Övergripande resultat

Fråga 1: Om behovet av civilsamhället i den egna kommunen under det kommande året

Civilsamhället har en viktigt roll i samhället, bland annat för det socialt förebyggande arbetet i kommunerna. Hur bedömer du att behovet av civilsamhället i din kommun kommer att förändras under det kommande året?

Bilden visar ett cirkeldiagram som anger att 70 procent av kommunpolitikerna bedömer att behovet av civilsamhällets insatser i den egna kommunen kommer att öka under kommande året. — Diagram 1: 70 procent av Sverige kommunpolitiker bedömer att behovet av civilsamhällets insatser i den egna kommunen kommer att öka det kommande året.

Fråga 2: Om förändrade statliga villkors påverkan på föreningslivet i den egna kommunen

Från statligt håll har det gjorts flera större förändringar när det gäller villkor och finansiering till civilsamhället, med bland annat minskade anslag till folkbildningen. Bedömer du att de här förändringarna kommer att påverka föreningslivet i din kommun?

Bilden visar ett liggande stapeldiagram över andelen som bedömer att förändringarna kommer att påverka föreningslivet i kommunen. — Diagram 2: 50 procent av Sveriges kommunpolitiker bedömer att förändringarna gällande villkor och finansiering kommer att påverka föreningslivet i kommunen i mycket hög eller hög grad.

Regionala skillnader

Ladda ner rapporten längre ner på sidan för att ta del av resultatet för alla län och kommuner.

Om behovet av civilsamhället under det kommande året

Det finnns regionala skillnader i andelen som bedömer att behovet av civilsamhället i kommunen kommer att öka under det kommande året. Störst är skillnaden mellan Västerbottens län, där 59% bedömer att behovet ökar, jämfört med Hallands län och Jönköpings län, där 78% av kommunpolitikerna bedömer att behovet av civilsamhällets insatser i kommunen ökar.

Bilden visar en grön Sverigekarta, bredvid står ett diagram med tre staplar som visar skillnaden mellan de län där kommunpolitikerna tror att behovet av civilsamhället ökar minst respektive mest under kommande år. — Diagram 3: Störst skillnad mellan Västerbottens län jämfört med Hallands län och Jönköpings län gällande andel kommunpolitiker som bedömer att behovet av civilsamhället i kommunen kommer att öka under det kommande året.

Om förändrade statliga villkors påverkan på föreningslivet

Det finns regionala skillnader i synen på hur förändringarna från statligt håll när det gäller villkor och finansiering till civilsamhället påverkar föreningslivet i den egna kommunen. I Gotlands län bedömer störst andel kommunpolitiker att förändringarna påverkar det lokala föreningslivet. Jämfört med Skåne län, där lägst andel bedömer att det lokala föreningslivet påverkas av statliga förändringar.

Bilden visar en Sverigekarta med ett stapeldiagram bredvid. Diagrammet visar att kommunpolitikerna i Skåne län har lägst andel kommunpolitiker som bedömer att de statliga förändringarna påverkar det lokala föreningslivet. Gotlands län har den högsta andelen. — Diagram 4: Skåne län har lägst andel kommunpolitiker som bedömer att de statliga förändringarna påverkar det lokala föreningslivet. Gotlands län har den högsta andelen.

Partipolitiska skillnader

Ladda ner rapporten längre ner på sidan för att ta del av resultatet för alla politiska partier.

Om behovet av civilsamhället under det kommande året

Det finns partipolitiska skillnader i andelen som bedömer att behovet av civilsamhället i kommunen kommer att öka under det kommande året. Störst är skillnaden mellan Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas kommunpolitiker.

Bilden visar ett liggande stapeldiagram över partipolitiska skillnader i bedömningen av hur behovet av civilsamhället i den egna kommun kommer att förändras under det kommande året. — Diagram 5: Partipolitiska skillnader i bedömningen av hur behovet av civilsamhället i den egna kommun kommer att förändras under det kommande året.

Om förändrade statliga villkors påverkan på föreningslivet

Det finns partipolitiska skillnader även i synen på hur förändringarna när det gäller villkor och finansiering till civilsamhället, påverkar föreningslivet i den egna kommunen. Störst är skillnaden mellan Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas kommunpolitiker.

Diagram som visar partipolitiska skillnader i hur kommunpolitikerna bedömer att förändringarna kommer att påverka föreningslivet i kommunen. — Diagram 6: Partipolitiska skillnader i andelen som bedömer att förändringarna kommer att påverka föreningslivet i kommunen.

Ladda ned hela rapporten

Kommunpolitikerna om civilsamhället - Demoskop 2024
Dokumentnummer
pdf
2 MB

Resultatet är både oroväckande och glädjande. Oroväckande eftersom en stor andel kommunpolitiker menar att deras kommuner möter så pass stora utmaningar att behovet av stöd från civilsamhället ökar. Men samtidigt glädjande eftersom det visar på en stark tilltro till civilsamhällets kapacitet att lösa samhällsproblem.

Patrik Schröder Civilsamhällessamordnare, Fremia.