Fremiabarometern 2025

En mycket pressad ekonomisk situation

Fremiabarometern 2025 visar sammantaget på en mycket pressad ekonomisk situation för Fremias medlemmar. Minskade offentliga ersättningar och bidrag, i kombination med löne- och kostnadsökningar, tvingar organisationerna att vidta åtgärder som påverkar deras förmåga att uppfylla sina uppdrag.

Hälften av Fremias medlemmar finansieras helt med offentliga medel. Det gäller för personlig assistans, vård och omsorg, förskola och skola. Många av civilsamhällets organisationer finansieras genom olika kombinationer av gåvor, intäkter från försäljning och offentliga stöd.

Den ekonomiska osäkerheten hotar både verksamheternas överlevnad och kvaliteten på de tjänster som erbjuds. I slutändan drabbas de människor som verksamheterna är till för.

• 21 procent av de svarande förutser varsel eller uppsägningar inom de närmaste sex månaderna.
• 36 procent uppger att intäkterna har minskat jämfört med föregående år. 
• 29 procent förväntar sig minskade intäkter under det kommande året. 

Långsiktigt hållbara förutsättningar saknas

Sju av tio kommunpolitiker bedömde 2024 att behovet av civilsamhällets organisationer ökar. Det är oroväckande att en så stor andel ser att utmaningarna i kommunerna är såpass stora. Samtidigt är det glädjande att det finns en stark tilltro till civilsamhällets kapacitet att vara med och lösa samhällsproblem.

De signaler vi får från våra medlemmar om de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten speglar inte de politiska budskapen om ökade behov av vår sektor.

Tvärtom upplever många av våra medlemmar att deras ekonomiska förutsättningar att agera krymper. Om vår sektor ska kunna ta ett större ansvar för att lösa gemensamma samhällsutmaningar krävs det långsiktigt hållbara förutsättningar.

Kort om rapporten

I rapporten Fremiabarometern 2025 presenteras de övergripande resultaten samt uppdelat för civilsamhälle, välfärd, personlig assistans, arbetsintegrerande sociala företag samt förskola och skola.

Den ekonomiska situationen

När vi frågar medlemmarna om hur intäkterna i verksamheten har utvecklats jämfört med för tolv månader sedan uppger 36 procent att intäkterna har blivit lägre. 34 procent svarar att intäkterna är oförändrade.

Det innebär i praktiken ett sämre ekonomiskt läge, givet löne- och kostnadsökningar. Endast 28 procent svarar att de har högre intäkter jämfört med för ett år sedan.

Intäkter i nära framtiden

När medlemmarna får berätta om sina framtidsutsikter tror 29 procent att intäkterna kommer att minska om tolv månader. Ytterligare 41 procent tror att intäkterna kommer att vara desamma om ett år. Endast 18 procent tror att deras intäkter kommer att öka.

Antalet anställda om 12 månader

En fjärdedel av de svarande tror att antalet anställda kommer att vara lägre om ett år. Endast 13 procent bedömer att verksamheten kommer att växa med fler anställda.

Risk för varsel/uppsägningar i närtid?

En dryg femtedel av de som svarat bedömer att det finns risk för varsel och/eller uppsägningar inom det kommande halvåret.

Tillsammans kan vi utveckla samhället

Sverige står inför en rad samhällsutmaningar som kräver innovativa och samordnade lösningar. Barn och ungdomar som dras in i gängkriminalitet. Alltför många som står utanför arbetsmarknaden och samhällsgemenskapen. En åldrande befolkning. Klimatförändringar. Psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet. Behov av att snabbt rusta beredskapen i en orolig tid.

Listan skulle kunna göras lång med komplexa problem som inte kan lösas av en enskild aktör, utan kräver ett samarbete mellan olika sektorer i samhället.

Jämbördig med näringslivet och offentlig sektor

Stora värden kan skapas för det svenska samhället om civilsamhället, kooperativa och idéburna aktörer ses som jämbördiga parter till näringslivet och den offentliga sektorn. För att lyckas måste politikerna riva ner hindrande regler och utveckla en stöttande infrastruktur, bland annat finansiell.

Stödet är starkt hos både allmänheten och politiker för mer idéburen välfärd. Allmänheten skulle gärna se att idéburen sektor stod för 12 procent av välfärden. Politikerna vill öka andelen till 17 procent. Men i dag drivs bara tre procent av välfärdens verksamheter i Sverige av idéburna aktörer, långt under OECD-genomsnittet. Sektorn kan och vill bidra mer, det måste samhället bli bättre på att nyttja.

Sverige behöver ändra förhållningssätt, civilsamhället ska ses som en självklar och avgörande aktör i samhällsbygget, precis som offentlig sektor och näringslivet.