Till innehåll på sidan

Kroka arm!

Den nya socialtjänstlagen innebär att kommuner ska satsa mer på förebyggande socialt arbete, tidiga insatser och sänkta trösklar till socialtjänsten. Civilsamhällets erfarenhet och kunskap spelar en viktig roll i arbetet. Det är dags att kroka arm. Här finns information och inspiration om hur vi gör det i praktiken.

Dekorativ bild.

Kom igång med samverkan

Det svenska föreningslivet och idéburna organisationer har lång erfarenhet av att möta människor i social utsatthet i ögonhöjd. Med ett högt förtroende når man fram till barn, unga och vuxna som det offentliga kan ha svårt att nå. Civilsamhället har andra kontaktytor och kan erbjuda både engagemang och gemenskap. Genom att kroka arm med civilsamhället, sociala företag och idéburna organisationer kan kommunerna nå längre i det förebyggande sociala arbetet. Göra mer för fler.

Här har vi samlat både praktiskt och kunskapshöjande stöd till dig som vill veta mer om möjligheterna för kommuner och civilsamhällets organisationer att knyta långsiktiga förebyggande samarbeten.

Karin Liljeblad, välfärdspolitisk expert på Fremia, berättar mer i filmen.

Kommunerna behöver civilsamhället

9 av 10 politiker ser behov av samarbete

Kommunpolitikerna är tydliga: samverkan med civilsamhället är avgörande för framtidens socialtjänst och det förebyggande arbetet. 92 procent av kommunpolitikerna ser behov av samarbete med civilsamhället för socialtjänstens omställning. Nästan hälften ser samarbete som helt avgörande för att klara omställningen.

Källa: Fremia-Demoskop 2025, Kommunpolitikers syn på samverkan med civilsamhället

Långsiktig samverkan ger bäst effekt

Omställningen till mer förebyggande och tidiga insatser är inte bara en fråga för socialförvaltningen och socialnämnden. Det är en strategisk fråga för hela kommunen, som kräver att man ser utanför den egna kommunala organisationen. Genom att nyttja den kraft och de möjligheter som finns i att samverka långsiktigt med civilsamhällets och den idéburna sektorns organisationer kan det förebyggande arbetet utvecklas längre.

Tillsammans med civilsamhället kan vi vara närmare människorna, nå fler, ha örat mot marken och agera där det behövs. Tillsammans blir ett plus ett tre.

Marie Larsson Förvaltningsdirektör Socialförvaltningen Hisingen, Göteborg.

Det finns många goda exempel

Civilsamhället och idéburen sektor har lång erfarenhet av att samverka med kommunen i det förebyggande sociala arbetet. Oavsett om det gäller stora organisationer med verksamhet i hela landet eller mindre organisationer som är djupt förankrade i en enda stadsdel eller ort. Det de har gemensamt är ett stort engagemang och en människosyn som bjuder in till delaktighet. Här är några goda exempel från våra medlemmars verksamheter att inspireras av.

Fryshusets arbete med unga i Nybro

I Nybro har Fryshuset sedan tio år tillbaka, ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med det kommunala fastighetsbolaget. Med start 2026 förlängs det i ytterligare fem år, till 2030. Fryshuset har utvecklat en mötesplats i Kungshall, ett bostadsområde med tydliga socioekonomiska utmaningar. Verksamheten syftar till att öka tryggheten och framtidstron hos unga genom att erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, vägar till utbildning och arbete samt stärka ungas skyddsfaktorer. På Instagram kan du se hur mötesplatsen bland annat driver lovaktiviteter, kill- och tjejgrupper, bakning, läsprojekt och fotbollsturneringar.

Följ Fryshuset Nybro på Instagram.

Bild på Fryshusets personal i Nybro.
Personer runt ett bord som fikar och löser melodikrysset.

Hjärtpunkt Skiljebos öppna mötesplats för äldre

Att känna gemenskap och bryta social isolering är viktigt för välbefinnandet och kan bidra till att skjuta upp behovet av insatser från äldreomsorgen. I stadsdelen Skiljebo driver kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo, som har avtal med Västerås stad, bland annat en öppen mötesplats för äldre. Där kan seniorer träffas för att umgås eller delta i aktiviteter som bingo, allsång, föreläsningar, bokcirkel, sittande gymnastik, zumba, balans- och styrketräning, golf och korsordslösning. 

Mer om Hjärtpunkt Skiljebos mötesplats.

BUFFF stödjer barn med förälder i fängelse 

I Karlstad ger BUFFF stöd till barn och ungdomar som har en förälder eller annan familjemedlem som sitter i fängelse, i häkte eller frivård. Verksamheten finansieras genom ett IOP med kommunen. Föreningens familjestödjare ordnar gruppaktiviteter som trygg mötesplats, barn- och ungdomsgrupper och familjeaktiviteter, men erbjuder också enskilt stöd till barn, ungdomar och familjer.  

Mer om BUFFFs verksamhet

BIld på pysselverkstaden hos BUFFF

Skyddsbussen bidrar till trygghet i Göteborg

Skyddsvärnet i Göteborg har en skyddsbuss som syftar till att öka tryggheten i Göteborg. Skyddsbussen, som finansieras genom ett IOP med Göteborgs stad, parkerar på platser som kan upplevas stökiga och otrygga. De möter upp unga, bygger tillit och slussar vid behov vidare till andra stödinsatser. De lotsar också många hemlösa till bland annat stadens boendelösningar, härbärgen och center mot hemlöshet. 

Mer om skyddsbussen i Göteborg.

Samverkan i praktiken

Det är enkelt att prata om samverkan, men hur får vi det att hända? Det finns många möjligheter att knyta samarbeten mellan kommun och civilsamhällets organisationer. Här kommer några praktiska tips och råd för att komma igång med samverkan om förebyggande och tidiga insatser.

  • Kommunstyrelser, förvaltningar och nämnder: Bjud in till dialog!
    Bjud in civilsamhällets organisationer till dialog om sociala samhällsutmaningar och möjligheter att kroka arm i det förebyggande sociala arbetet. Bjud in brett! Styr inte för mycket i förväg, utan bjud in till verklig dialog för att lyssna och undersöka intresse.
  • Civilsamhällets organisationer: Räck upp handen!
    Vänta inte på att kommunen ska ta initiativ. Bjud in er till kommunledningen eller socialförvaltningen. Berätta om era erfarenheter och lyft idéer om hur ni skulle kunna bidra till att utveckla förebyggande och tidiga insatser, i samverkan med – eller på uppdrag av – kommunen.  
  • Inspireras av andra kommuner
    Hämta inspiration från andra kommuners samverkan med civilsamhällets organisationer. Hur har de gjort och vad är deras erfarenheter?
  • Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
    IOP är en samarbets- och finansieringsform mellan det offentliga och civilsamhället som kan vara mycket användbar när det handlar om att utveckla förebyggande sociala insatser.
  • Reserverad upphandling
    Det finns fler verktyg än IOP i kommunernas verktygslådor. Att göra en reserverad upphandling för idéburna aktörer i välfärden kan vara ett träffsäkert sätt för kommunen att dra nytta av idéburen sektors kompetens.
  • Skapa långsiktigt hållbara samarbeten
    Organisations- och projektbidrag är andra vanliga vägar att utveckla samarbeten. En nackdel är att de riskerar att skapa ekonomisk osäkerhet för organisationer som utvecklar ny verksamhet. Både IOP och reserverade upphandlingar, som stäcker sig över flera år, ger mer långsiktighet i samverkan. Ersättningen bör räknas upp med kostnads- och löneutvecklingen, annars undergrävs bärigheten för verksamheten.  

Om IOP och hur det kan användas

Det finns över 500 aktiva IOP

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samarbetsform mellan det offentliga och civilsamhället som är väldigt användbar när det handlar om att utveckla förebyggande sociala insatser. 

Det finns över 500 aktiva IOP i Sverige, som täcker en rad olika verksamhetsområden. Det visar en kartläggning som Famna har gjort. Famna har också gjort en handbok med inspiration och handfasta råd för organisationer och kommuner som vill testa eller utveckla samarbetsformen.

Läs handboken på Famnas webb.

IOP är en modell som är relevant i en tid då komplexa samhällen kräver god samverkan.

Aleksandra Wasso Famna

Intervju med Aleksandra Wasso

Opinions- och kommunikationsstrateg hos Famna.

Varför är IOP en bra form för samarbete för att utveckla mer förebyggande sociala insatser?

– Det är en bra form eftersom vi skiftar fokus från vad vi ska göra till vad vi ska uppnå och varför. I socialtjänstens uppdrag finns flera komplexa utmaningar att hantera som gynnas av idéburen sektors medverkan. Det förebyggande arbetet kräver nya tillvägagångssätt med mycket flexibilitet och lärande. Det möjliggör IOP, även under pågående samverkan.  

Vad visar Famnas kartläggning av IOP:er runt om i landet?

– Framför allt att IOP går att nyttja och att mångfalden av utmaningar som hanteras med IOP nästan är oändliga. Det är en modell som är relevant i en tid då komplexa samhällen kräver god samverkan. Modeller är också utmärkt om man vill prova sociala utfallskontrakt!  

Vad skiljer ett IOP från en offentlig upphandling?

– Ett IOP är inget offentligt kontrakt. Det är en samverkansmodell som bygger på samskapande, med lärande och tillit i fokus.  Med IOP görs något tillsammans, både utforskande och komplext, som inte beställs i detalj i förväg. IOP möjliggör att gå ifrån traditionella roller, som beställare och utförare, som inte alltid är det mest lämpade sättet att arbeta för att uppnå mänskliga och samhälleliga mål som både det offentliga och idéburna strävar efter.  

Vilka är dina viktigaste råd till någon som vill starta ett IOP? 

– Att våga börja med visionen och problemet innan ni går in på insatser. Att våga vara utforskande. Tydliggör varandras roller och uppdrag för varandra – vi är olika och ska fortsätta att vara det, det är själv styrkan i samverkan. Involvera målgrupper från start och rigga för att ha med deras inspel under hela partnerskapet. Använd en ram, till exempel den som finns i vår handbok. Kolla på hur IOP:er i andra kommuner är utformade – ni behöver inte uppfinna hjulet själva. Var utförliga och uttömmande i problembeskrivningen och formuleringen av den gemensamma visionen. Våga samtala om hur ni ska arbeta om det uppstår konflikter eller dyker upp olikheter som naggar på tilliten.

Har du frågor om IOP?  Kontakta Famna.

Bild på Aleksandra Wasso, Famna
Aleksandra Wasso, Famna.

Kunskap och lästips

Framtidens socialtjänst

SKR har samlat stöd och inspiration för kommuner att ställa om till nya arbetssätt och utveckla en mer hållbar socialtjänst och välfärd för framtiden.

Framtidens socialtjänst på skr.se 

Socialstyrelsens kunskapsguide

I Socialstyrelsens kunskapsguide finns filmer, utbildningar och publikationer om nya socialtjänstlagen.

Till Socialstyrelsens kunskapsguide.

Rapport och handbok om IOP

Famna har tagit fram en rapport och en handbok om idéburet offentligt partnerskap.

Läs Famnas rapport 501 lösningar

I mötet med socialtjänsten

Göteborgs Stadsmission har kartlagt tankar, erfarenheter och behov av socialtjänsten.

Ta del av kartläggningen

Socialtjänstpodden

Socialtjänstpodden är Akademikerförbundet SSRs podd för dig som är intresserad av socialt arbete och socialpolitik.

Lyssna på Socialtjänstpodden här.

Socialchefsrapporten 2025

Fackförbundet Visions Socialchefsrapport 2025 bygger på svar från 146 högre chefer inom socialtjänsten runt om i landet. 

Mer om rapporten.

Seminarium i Almedalen 2025

Om nya socialtjänstlagen och möjligheterna att kroka arm.

Seminarium från Frihamnsdagarna 2025

En förebyggande socialtjänst - så kan civilsamhället bidra.

Webbinarium med SKR

Hösten 2024 anordnade Fremia webbinariet "Omställning till en förebyggande socialtjänst".

Niklas Eriksson, samordnare hos SKR presenterade förslagen i regeringens lagrådsremiss och berättade om den omställning som kommunerna har påbörjat av socialtjänstens arbete. 

Catarina Berndtsson från Göteborgs stadsmission, Marita Fernström från Skyddsvärnet och Sarah Dolah från Fryshuset bidrog med reflektioner och inspel.

Ta del av presentationen och en summering av webbinariet.

Kontakt

Kvinna i blå skjorta med vitt hår, ett beige draperi i bakgrunden.

Karin Liljeblad

Välfärdspolitisk expert

Gråhårig man med kort skägg i mellangrå kavaj tittar in i kameran.

Patrik Schröder

Samhällspolitiskt ansvarig