För ett starkt civilsamhälle
I civilsamhällets fria föreningsliv möts människor runt gemensamma intressen för att åstadkomma lösningar på samhällsproblem, försvara rättvisa och frihet.
Civilsamhället skapar ekonomisk och social nytta
Gemenskapen i civilsamhället bygger tillit och engagemang. Civilsamhället spelar en central roll i att främja demokrati, social sammanhållning och medborgarengagemang.
Civilsamhällets aktörer verkar på en annan grund och utifrån en annan logik än offentliga institutioner och vinstdrivande företag. Värdet av civilsamhällets arbete mäts bäst i både ekonomisk och social nytta. Föreningslivets utrymme att verka behöver värnas och utvecklas. Genom ändamålsenliga regelverk och förutsättningar blir detta möjligt.
Om civilsamhället
Civilsamhället är en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Det kan vara ideella föreningar, trossamfund, stiftelser, nätverk.
3,2 procent av BNP
Det svenska civilsamhället karaktäriseras av en mångfald associationsformer och stor bredd i verksamheter. I SCBs senaste statistik från 2020 fanns det 263 343 organisationer som tillsammans omsatte drygt 266 miljarder kronor. Det motsvarar 3,2 procent av BNP. I relation till andra länder utgör offentliga medel en liten del av intäkterna.
Civilsamhället har både anställda och ideellt engagerade
Sveriges civilsamhälle kännetecknas av ett starkt ideellt engagemang. Mer än hälften av den vuxna befolkningen deltar regelbundet i ideellt arbete. Engagemanget bidrar till sociala nätverk, bygger förtroende mellan människor och stärker demokratin genom att erbjuda plattformar där medborgare kan engagera sig och uttrycka sina åsikter.
Samtidigt har det skett en professionalisering av civilsamhällets organisationer under de senaste decennierna med en ökning av antalet anställda. Civilsamhällets organisationer är idag betydelsefulla arbetsgivare med sammantaget drygt 191 000 anställda år 2018.
Källa: Antalet organisationer ökar inom det civila samhället, SCB 2020
Viljan och förmågan att organisera sig är stark i Sverige, kanske för att det har visat sig att det både är effektivt och roligt.
Frågor vi driver
Vi arbetar med frågor som sträcker sig från villkor och regler för moms, statsstöd och demokrativillkor till den övergripande synen på civilsamhället hos politiker och allmänhet.
Fremia är en konstruktiv part och försöker alltid att ge förslag och perspektiv som kan undvika onödiga hinder för engagemang och möjliggöra att civilsamhällets utrymme att verka ökar. Vi svarar på remisser, deltar i offentliga utfrågningar och skriver debattinlägg för att påverka lagstiftning och politiska beslut som har betydelse för civilsamhället.
Vi arbetar för:
Långsiktiga och förutsägbara villkor
Fremia strävar efter att skapa stabila ekonomiska villkor och regler för civilsamhället.
- Vi har argumenterat mot regeringens nedskärningar inom fredsorganisationer, studieförbund, etniska organisationer, konsumentorganisationer och biståndsorganisationer.
- När stora förändringar ändå görs menar vi att det måste göras med en rimlig framförhållning och i dialog med berörda parter.
- Fremia har engagerat sig för Allmänna Arvsfonden och visat på den nytta som Arvsfondens projektmedel bidrar till för samhället, genom civilsamhällets arbete.
- Vi menar att de flesta bidrag behöver index uppräknas för att stoppa urholkningen av stöd. I frågan om behovet av att räkna upp taket i lönebidraget blir detta extra tydligt.
Underlätta för stat, kommuner och landsting att sluta ändamålsenliga avtal med civilsamhället
Samarbetsformerna mellan det offentliga och civilsamhället har utvecklats genom åren med Ideella Offentliga Partnerskap (IOP) och möjligheter till reserverade upphandlingar och ett särskilt register för idéburna aktörer. Det är bra! Och det har kommit till stånd genom att civilsamhällets organisationer tillsammans har arbetat för dessa förändringar. Men en sak är att möjligheterna finns. En annan är att de också måste tas i anspråk och användas.
- Vi arbetar för att synliggöra IOPer som en möjlig verksamhetsform särskilt lämpad för innovation. En lag om IOP bör införas.
- Fremia arbetar för att registret över idéburna aktörer ska bli så användbart som möjligt.
- Vi medverkar i en rad partsråd och övervakningskommittéer för att strukturerat kunna föra fram perspektiv från civilsamhället.
Nationell statistik och forskning
Fremia verkar för att förbättra kvaliteten på den nationella statistiken över civilsamhället och bidrar till forskning för att öka kunskapen om sektorns betydelse och verksamheter. Se mer nedan om forskning och utveckling.
Läs vårt intressepolitiska program
-
Intressepolitiskt program 2023-2026Dokumentnummerpdf339 kB
Samhällspolitiskt ansvarig
Patrik Schröder är samhällspolitiskt ansvarig hos Fremia. Han driver opinion och medverkar i debatten och i direkt påverkansarbete gentemot beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå. Genom att bygga nätverk och forum för dialog driver Patrik frågor som toppar agendan hos våra medlemmar i civilsamhället. Patrik deltar gärna vid möten och evenemang.
Mer om vårt arbete
Intressepolitisk kommitté för civilsamhället
Fremias intresspolitiska kommitté för civilsamhället fokuserar på att stärka civilsamhällets roll och förutsättningar. Kommittén arbetar med att identifiera, analysera och adressera de specifika utmaningar och behov som civilsamhällets organisationer står inför.
En viktig del av kommitténs arbete är att utveckla och föreslå policyer och strategier som kan förbättra civilsamhällets villkor. Det handlar till exempel om att arbeta för bättre finansieringsmodeller, förenklade regelverk och mer ändamålsenliga upphandlingsprocesser.
En röst för civilsamhällets organisationer
Kommittén fungerar som en röst för civilsamhällets organisationer i arbetet med att påverka politiska beslut och lagstiftning som har betydelse för sektorn. Kommittén främjar samarbete mellan aktörer inom civilsamhället och mellan civilsamhället och myndigheter. De arbetar för att skapa starkare plattformar för utbyte av idéer och erfarenheter.
Kommitténs företrädare
- Ordförande: Martin Ärnlöv, direktor Göteborgs Stadsmission.
- Vice ordförande: Lena Lago, styrelseordförande Basta.
- Tillsammans med kommitténs handläggare Patrik Schröder utgör dessa tre kommitténs presidium.
Civilsamhällesarenan i Almedalen
Fremia är initiativtagare och en drivande kraft bakom Civilsamhällesarenan tillsammans med en rad centrala civilsamhällesaktörer och MUCF. Sedan 2022 är Civilsamhällesarenan en av Almedalens viktigaste arenor och en central plattform för att lyfta samhällsfrågor ur ett civilsamhällesperspektiv. Fremia arbetar med planering och genomförandet av seminarier, paneldiskussioner och andra evenemang som äger rum under Almedalsveckan.
Genom Civilsamhällesarenan arbetar Fremia för att öka medvetenheten om civilsamhällets betydelse och påverka politiker och beslutsfattare. På arenan presenteras och debatteras rapporter, forskning och policyförslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för civilsamhällets organisationer.
Forskning och utveckling
Vi arbetar med forskning och utveckling för civilsamhället genom flera initiativ. Ofta tillsammans med Ideell Arena och Marie Cederschiöld Högskola. Arbetet fokuserar på att öka kunskapen om sektorn med inriktning mot organisation, ledarskap och innovation.
Vi stödjer och initierar forskning om civilsamhället
Fremia stödjer och initierar forskningsprojekt som syftar till att öka förståelsen för civilsamhällets roll och utmaningar. De samarbetar med akademiska institutioner och forskare för att genomföra studier som kan informera och förbättra policyutvecklingen.
Fremia stödjer forskningsprojektet "Svenskarnas medborgerliga engagemang - en studie av förändring och kontinuitet" som återkommande genomförs av Marie Cederschiöld Högskola. Forskningen bygger på material som samlats in om ideellt arbete och informella insatser i Sverige sedan 1992.
Forskningen fördjupar förståelsen av hur villkoren för medborgerligt engagemang förändras och följer utvecklingen av ideellt arbete över tid. En viktig del av projektet är det systematiska samarbetet med norska och danska forskare som möjliggör jämförelser mellan de tre länderna och ger ytterligare insikter om medborgerligt engagemang i en skandinavisk kontext.
Fremia är även del av forskningsprojektet Från administration till ideologi? som undersöker strategiskt ledarskap av anställda inom ideell sektorn i Sverige. Projektet syftar till att förstå och utveckla ledarskapet inom civilsamhället. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera ledarskapskännetecken och skillnader mellan organisationstyper. Projektet löper 2024-26.
I samarbete med Ideell Arena arbetar Fremia för att utveckla och sprida kunskap om civilsamhällets roll och funktion till både politiker och förtroendevalda i civilsamhällets organisationer.
Arbetsmarknadspolitik och långtidsarbetslöshet
Vi arbetar för att främja en arbetsmarknadspolitik som nyttjar civilsamhällets potential och stärker samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och idéburna aktörer. Genom att främja samverkan och partnerskap bidrar Fremia till att skapa fler möjligheter för långtidsarbetslösa att hitta meningsfull sysselsättning.
I förhållande till regeringen bedriver vi påverkansarbete för att förbättra villkoren för idéburna aktörer och vi lyfter fram innovativa lösningar inom arbetsmarknadsinsatser. Målet är att skapa en mer inkluderande och effektiv arbetsmarknad.
Överenskommelse med Arbetsförmedlingen
Sedan 2022 har Fremia en överenskommelse med Arbetsförmedlingen om ett långsiktigt samverkansarbete för att stärka idéburen sektors insatser i den statliga arbetsmarknadspolitiken. Vid regelbundna möten träffar medverkande organisationer Arbetsförmedlingen för att bättre förstå varandras behov och potential och tillsammans hitta konstruktiva lösningar inom befintliga regelverk.
Höj lönebidragstaket
Vi bedriver ett aktivt påverkansarbete för att regeringen ska höja taket i lönebidraget. Det är en avgörande fråga för att kunna förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Taket på lönebidraget har varit 20 000 kronor sedan 2017. Det fungerar inte längre.
Lönestödet måste justeras för att spegla de faktiska lönekostnaderna och möjliggöra för fler yrkesgrupper att ta del av de möjligheter som lönebidraget innebär. Ett fungerande lönebidrag av en central del för att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad.
Nysta-samarbetet
Civilsamhällesinitiativet Nysta kom till 2020. Utifrån ett samhällsnyttigt driv och utan att bilda någon formell organisation har fem stora civilsamhällesorganisationer och en högskola gått samman för att arbeta fram en konkret reformagenda för hur civilsamhället i högre grad kan bidra till att möta de samhällsutmaningar som vi står inför.
Corona var gnistan
När pandemin svepte in över Sverige förde den med sig många svåra utmaningar för samhället. Men pandemin kom även att synliggöra en rad brister som fanns där redan innan. Med målet att tackla dessa brister och bidra till ett nytt samhällskontrakt initierades Nysta.
Fremias intressepolitiska nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för intressepolitik och få det senaste om civilsamhället, kooperationen och den idéburna välfärden.