Vår historia

Förkortningen KFO stod ursprungligen för Kooperationens förhandlingsorganisation. På den tiden var Kooperativa Förbundet (KF) inte bara på väg att bli Sveriges största företagsgrupp, utan var också initiativtagare till en helt egen idédriven sektor på den svenska arbetsmarknaden. KF ville vara en mönsterarbetsgivare. 

Förutom detaljhandeln som drevs av konsumentföreningarna hade KF industriella verksamheter. Här producerades allt från cornflakes och polyesterkostymer till gaffeltruckar och bildäck. 

Anledningen till den omfattande egna tillverkningen var att kooperationen tidigt utsattes för leveransbojkotter av producenter som var starkt kopplade till den privata detaljhandeln. Tyngdpunkten på detaljhandel och industri avspeglade sig även på KFO, som under storhetstiden i mitten av 1960-talet hade cirka 60 anställda, inklusive en egen tidsstudie­avdelning.

Under åttiotalet började den KF-ägda industrisektorn att avvecklas, mot bakgrund av att världshandeln utvecklades snabbt och det inte längre fanns inköpshinder. Samtidigt skärptes konkurrensen inom detaljhandeln betydligt.

För KFO innebar detta ett tapp av ett stort antal medlemsföretag. Samtidigt lockades en mängd idéburna och nykooperativa verksamheter till KFO tack vare värdegrunden och huvudavtalet med de fackliga organisationerna.

Medlemsantalet växte i takt med att nya medlemsgrupper valde att ansluta sig. 1980 kom de ideella organisationerna. I slutet av åttiotalet blev det möjligt att driva kooperativa förskolor finansierade av kommunerna, 1988 blev kooperativa förskolor en ny medlemsgrupp i KFO.

Under nittiotalet blev även vård- och omsorgsföretag, friskolor och personlig assistansanordnare nya avtalsområden.

Erfarenheterna av att etablera nya avtalsområden och den stora acceptansen för KFO:s värdegrund och huvudavtal ledde till att även verksamheter inom folkrörelserna och arbetskooperativen blev medlemmar.

Under 1960- och 70-talen organiserade sig allt fler ideella organisationer i Handelns Arbetsgivarorganisation, HAO. Bland andra humanitära hjälporganisationer, studieförbund, scoutrörelsen, idrottsföreningar och helnykterhetsförbund.

De hade ingen stark identitet inom HOA, som bestod av detalj- och partihandeln, tjänsteföretag inklusive vårdföretag och skolor, flyg och transportnäring, biografer och andra medieföretag, teatrar och banker.

En medlem i HAO var också medlem i Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Idea bildades den 1 juli 1995, som ett självständig arbetsgivarförbund inom HAO. Bildande skedde med stöd och samtycke från SAF, trots att Idea valde att stå utanför SAF. Ideas medlemmar stod kvar i de tidigare försäkringspaketen; SAF-LO för arbetare och SAF-PTK för tjänstemän.

Begreppet "icke direkt vinstdrivande" organisationer användes i Ideas första stadgar. Anledningen var att SAF krävde en tydlig gräns så att Idea inte skulle konkurrera med SAFs vinstdrivande företag.

SAF kunde ställa det villkoret eftersom de å sin sida accepterade att kostnaderna för avtalsförsäkringar inte blev dyrare för Ideas medlemmar än för SAFs medlemmar. I senare versioner av Ideas stadgar skedde en viss öppning genom formuleringen "som på demokratisk grund bedriver verksamhet av ideell natur" i stället för icke vinstdrivande.

När allt fler ideella organisationer anslöt sig till HAO fanns ett behov av att träffa ett särskilt kollektivavtal för den ideella sektorn. Det skedde 1980 i form av ett supplement för studieförbund och ideella organisationer, till det inom HAO gemensamma Tjänstemannaavtalet, Bilaga A. Avtalet tecknades mellan HAO Centrala Gruppen och Handels-tjänstemannaförbundet HTF.

Från början hade Idea ingen egen anställd personal utan köpte tjänster av HAO. 1998 bildades Idea Serviceaktiebolag. 1999 tecknades Ideas första egna tjänstemannaavtal och 2001 bakades supplementet för ideella organisationer in i Tjänstemannaavtalet.

2015 fick Idea ett eget kansli med egna anställda.

1906

KF:s kongress vill ha åtta timmars arbetsdag. "Kooperationen bör föregå med gott exempel", resonerades det.

1912

Det första kollektivavtalet tecknas. Gäller KF:s kontors- och lagerpersonal vid huvudkontoret i Stockholm och förbundets avdelningar.

1938

Saltsjöbadsavtalet tecknas mellan Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF, nu Svenskt Näringsliv). Blir förebild för andra huvudavtal.

1942

Konsumentkooperationens pensionslösningar omfattar alla kategorier av anställda.

1943

Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) bildas den 31 januari. Medlemmarna är KF, KF-industrier, Konsum och Folksam.

1946

Huvudavtal med LO tecknas. Parternas gemensamma önskan är att "den kooperativa rörelsen inte hindras i tävlan på lika villkor med annan företagsamhet att utvecklas i allt större omfång och betydelse".

1947

Företagsnämnder, samråd och förslagskommittéer införs. Fokus på rådgivning, arbetarskydd, trivsel, arbetsmiljö, utbildning och information.

1949

OK-koncernen blir medlem.

1951

Fonuskoncernen blir medlem.

1972

Riksbyggenkoncernen blir medlem.

1980

Ideella organisationer blir ny medlemsgrupp.

1988

Förskolor och föräldrakooperativ blir ny medlemsgrupp.

1991

Vård- och omsorgsföretag blir ny medlemsgrupp.

1994

Friskolor och personlig assistansanordnare blir nya medlemsgrupper.

1995

1 juli bildades IDEA som ett självständigt arbetsgivarförbund inom HAO, Handelns Arbetsgivarorganisation.

1995

Folkrörelser blir en ny medlemsgrupp i KFO.

1998

Arbetskooperativen blir en ny medlemsgrupp i KFO.

1999

IDEAs första egna tjänstemannaavtal tecknas.

2000

Folkets hus och Parker blir en ny medlemsgrupp i KFO.

2005

Namnändring till Arbetsgivarföreningen KFO och stadgeändring.

2017

Lansering av intressepolitiskt program för att stärka den kooperativa och idéburna sektorn inom KFO.

2018

Arbetsgivarföreningen KFO fyller 75 år. IDEA har vid tidpunkten 1 440 medlemmar.

2019

KFO lanserar sin största förändring på 20 år när deras nya avtalsförsäkringar börjar gälla. KFO startar också en egen omställningsstiftelse (Ciko) tillsammans med LO för att ytterligare pressa ner de pensions- och försäkringspremier arbetsgivarna betalar och för att omfatta fler anställningsformer än tidigare.

2020

Historiskt beslut tas på KFOs stämma den 28 maj när medlemmarna röstar ja till samgående med Arbetsgivarförbundet Idea. Likadant gör medlemmarna på Ideas stämma om samgående med KFO samma dag. Namnet på den nya organisationen föreslås bli Fremia och uttalas främja.

2021

Den 1 januari går arbetsgivarorganisationerna Idea och KFO samman och bildar Fremia. Det blir Sveriges största oberoende arbetsgivarorganisation med 5 000 medlemsföretag som tillsammans har 150 000 anställda.

2023

Omställningsorganisationen Omstella byggs upp i rekordfart av Fremia och PTK och sjösätts i januari 2023. Nu får parterna eget inflytande i omställningsfrågor även för tjänstemännen inom Fremias område. Fremia genomför sin första avtalsrörelse i eget namn och flyttar mot slutet av året till nya lokaler på Krukmakargatan 21 i Stockholm, där flera andra civilsamhällesorganisationer flyttar in.

2024

De 30 år gamla medbestämmandeavtalen förnyas med både LO och PTK, dessutom tecknar Fremia avtal om etableringsjobb med Unionen och LO. Det görs stora satsningar på arbetsgivarservicen, bland annat genom att nya fremia.se lanseras med ökad tillgänglighet och nya möjligheter till självservice. Två intressepolitiska kommittéer som ökar medlemmarnas involvering i det intressepolitiska arbetet inrättas - en för civilsamhälle och en för kooperation.

2025

2025 utropas till kooperationens år av FN och Fremia tar en aktiv roll i uppmärksammandet av den kooperativa företagsformen inom ramen för Svensk Kooperation. Under avtalsrörelsen byter Fremias avtal Tjänstemän inom civilsamhället namn till Tjänstepersoner inom civilsamhället och blir det första kollektivavtalet med det könsneutrala begreppet. Fremia tar plats i Arbetsmarknadens AI-råd och blir medlem i både AI Sweden och Folk och försvar. Under våren 2025 lanseras Fremias första arbetsmarknadsrapport under rubriken Bryt långtidsarbetslösheten - idéburen sektor står redo med 10 000 nya jobb.