Vår historia

Förkortningen KFO stod ursprungligen för Kooperationens förhandlingsorganisation. På den tiden var Kooperativa Förbundet (KF) inte bara på väg att bli Sveriges största företagsgrupp, utan var också initiativtagare till en helt egen idédriven sektor på den svenska arbetsmarknaden. KF ville vara en mönsterarbetsgivare. 

Förutom detaljhandeln som drevs av konsumentföreningarna hade KF industriella verksamheter. Här producerades allt från cornflakes och polyesterkostymer till gaffeltruckar och bildäck. 

Anledningen till den omfattande egna tillverkningen var att kooperationen tidigt utsattes för leveransbojkotter av producenter som var starkt kopplade till den privata detaljhandeln. Tyngdpunkten på detaljhandel och industri avspeglade sig även på KFO, som under storhetstiden i mitten av 1960-talet hade cirka 60 anställda, inklusive en egen tidsstudie­avdelning.

Under åttiotalet började den KF-ägda industrisektorn att avvecklas, mot bakgrund av att världshandeln utvecklades snabbt och det inte längre fanns inköpshinder. Samtidigt skärptes konkurrensen inom detaljhandeln betydligt.

För KFO innebar detta ett tapp av ett stort antal medlemsföretag. Samtidigt lockades en mängd idéburna och nykooperativa verksamheter till KFO tack vare värdegrunden och huvudavtalet med de fackliga organisationerna.

Medlemsantalet växte i takt med att nya medlemsgrupper valde att ansluta sig. 1980 kom de ideella organisationerna. I slutet av åttiotalet blev det möjligt att driva kooperativa förskolor finansierade av kommunerna, 1988 blev kooperativa förskolor en ny medlemsgrupp i KFO.

Under nittiotalet blev även vård- och omsorgsföretag, friskolor och personlig assistansanordnare nya avtalsområden.

Erfarenheterna av att etablera nya avtalsområden och den stora acceptansen för KFO:s värdegrund och huvudavtal ledde till att även verksamheter inom folkrörelserna och arbetskooperativen blev medlemmar.

Under 1960- och 70-talen organiserade sig allt fler ideella organisationer i Handelns Arbetsgivarorganisation, HAO. Bland andra humanitära hjälporganisationer, studieförbund, scoutrörelsen, idrottsföreningar och helnykterhetsförbund.

De hade ingen stark identitet inom HOA, som bestod av detalj- och partihandeln, tjänsteföretag inklusive vårdföretag och skolor, flyg och transportnäring, biografer och andra medieföretag, teatrar och banker.

En medlem i HAO var också medlem i Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Idea bildades den 1 juli 1995, som ett självständig arbetsgivarförbund inom HAO. Bildande skedde med stöd och samtycke från SAF, trots att Idea valde att stå utanför SAF. Ideas medlemmar stod kvar i de tidigare försäkringspaketen; SAF-LO för arbetare och SAF-PTK för tjänstemän.

Begreppet "icke direkt vinstdrivande" organisationer användes i Ideas första stadgar. Anledningen var att SAF krävde en tydlig gräns så att Idea inte skulle konkurrera med SAFs vinstdrivande företag.

SAF kunde ställa det villkoret eftersom de å sin sida accepterade att kostnaderna för avtalsförsäkringar inte blev dyrare för Ideas medlemmar än för SAFs medlemmar. I senare versioner av Ideas stadgar skedde en viss öppning genom formuleringen "som på demokratisk grund bedriver verksamhet av ideell natur" i stället för icke vinstdrivande.

När allt fler ideella organisationer anslöt sig till HAO fanns ett behov av att träffa ett särskilt kollektivavtal för den ideella sektorn. Det skedde 1980 i form av ett supplement för studieförbund och ideella organisationer, till det inom HAO gemensamma Tjänstemannaavtalet, Bilaga A. Avtalet tecknades mellan HAO Centrala Gruppen och Handels-tjänstemannaförbundet HTF.

Från början hade Idea ingen egen anställd personal utan köpte tjänster av HAO. 1998 bildades Idea Serviceaktiebolag. 1999 tecknades Ideas första egna tjänstemannaavtal och 2001 bakades supplementet för ideella organisationer in i Tjänstemannaavtalet.

2015 fick Idea ett eget kansli med egna anställda.

1906: KF:s kongress vill ha åtta timmars arbetsdag. "Kooperationen bör föregå med gott exempel", resonerades det.

1912: Det första kollektivavtalet tecknas. Gäller KF:s kontors- och lagerpersonal vid huvudkontoret i Stockholm och förbundets avdelningar.

1938: Saltsjöbadsavtalet tecknas mellan Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF, nu Svenskt Näringsliv). Blir förebild för andra huvudavtal.

1942: Konsumentkooperationens pensionslösningar omfattar alla kategorier av anställda.

1943: Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) bildas den 31 januari. Medlemmarna är KF, KF-industrier, Konsum och Folksam.

1946: Huvudavtal med LO tecknas. Parternas gemensamma önskan är att "den kooperativa rörelsen inte hindras i tävlan på lika villkor med annan företagsamhet att utvecklas i allt större omfång och betydelse".

1947: Företagsnämnder, samråd och förslagskommittéer införs. Fokus på rådgivning, arbetarskydd, trivsel, arbetsmiljö, utbildning och information.

1949: OK-koncernen blir medlem.

1951: Fonuskoncernen blir medlem.

1972: Riksbyggenkoncernen blir medlem.

1980: Ideella organisationer ny medlemsgrupp.

1988: Förskolor och föräldrakooperativ ny medlemsgrupp.

1991: Vård- och omsorgsföretag ny medlemsgrupp.

1994: Friskolor och personlig assistansanordnare nya medlemsgrupper.

1995: 1 juli bildades IDEA som ett självständigt arbetsgivarförbund inom HAO, Handelns Arbetsgivarorganisation.

1995: Folkrörelser ny medlemsgrupp i KFO.

1998: Arbetskooperativen ny medlemsgrupp i KFO.

1999: Tecknades IDEAs första egna tjänstemannaavtal.

2000: Folkets hus och Parker ny medlemsgrupp i KFO.

2005: Namnändring till Arbetsgivarföreningen KFO och stadgeändring.

2017: Lansering av intressepolitiskt program för att stärka den kooperativa och idéburna sektorn inom KFO.

2018: IDEA hade 1 440 medlemmar.

2018: Arbetsgivarföreningen KFO fyller 75 år.

2019: KFO lanserar sin största förändring på 20 år när deras nya avtalsförsäkringar börjar gälla. KFO startar också en egen omställningsstiftelse (Ciko) tillsammans med LO för att ytterligare pressa ner de pensions- och försäkringspremier arbetsgivarna betalar och för att omfatta fler anställningsformer än tidigare.

2020: Historiskt beslut tas på KFOs stämma den 28 maj när medlemmarna röstar ja till samgående med Arbetsgivarförbundet Idea. Likadant gör medlemmarna på Ideas stämma om samgående med KFO samma dag. Namnet på den nya organisationen föreslås bli Fremia och uttalas främja.

2021: Den 1 januari går arbetsgivarorganisationerna Idea och KFO samman och bildar Fremia. Det blir Sveriges största oberoende arbetsgivarorganisation med 5 000 medlemsföretag som tillsammans har 150 000 anställda.

2023: Omställningsorganisationen Omstella byggs upp i rekordfart av Fremia och PTK och sjösätts i januari 2023. Nu får parterna eget inflytande i omställningsfrågor även för tjänstemännen inom Fremias område.