Ny rapport: Akut ekonomiskt läge i ”tredje sektorn”

Varsel, uppsägningar och nedläggningar har blivit vardag för många icke vinstdrivande, offentligt finansierade verksamheter. Det visar en ny undersökning bland Fremias medlemmar, som återfinns inom den tredje sektorn; föreningslivet, civilsamhället samt den idéburna och kooperativa välfärden. En tredjedel av dem som svarat förutser varsel eller uppsägningar inom de närmaste sex månaderna.

Fremias medlemmar, som bedriver helt eller delvis offentligt finansierade verksamheter, är en avgörande del av samhällets sociala skyddsnät. De driver föräldrakooperativa förskolor och idéburna skolor. De är brukarkooperativ som anordnar personlig assistans. De driver kvinnojourer och andra skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och barn. De hjälper människor in i arbetslivet och samhället genom arbetsintegrerande verksamheter. De bedriver äldreomsorg, annan social omsorg och sjukvård på idéburen grund. De folkbildar och är en del av föreningslivet runt om i Sverige.

Nu tvingar minskad offentlig finansiering, tillsammans med ökade kostnader, organisationerna att vidta åtgärder som påverkar deras förmåga att uppfylla sitt uppdrag.

– Behovet av våra medlemmars verksamheter ökar. Samtidigt hotar den ekonomiska osäkerheten både organisationernas överlevnad och kvaliteten på de tjänster som erbjuds. I slutändan är det de människor som verksamheterna är till för som drabbas, säger Petter Skogar, vd på Fremia.

Pressad ekonomisk situation
Undersökningen, som vi kallar för Fremiabarometern, visar sammantaget på ett mycket pressat läge. Svaren speglar en ohållbar ekonomisk situation, där offentliga ersättningar och bidrag inte håller jämna steg med löne- och kostnadsökningar:

  • En tredjedel förutser varsel eller uppsägningar inom de närmaste sex månaderna.
  • Nästan hälften uppger att intäkterna har minskat jämfört med föregående år.
  • 38 procent förväntar sig minskade intäkter under det kommande året.

Återinvesterar eventuellt överskott
De idéburna och kooperativa verksamheterna i välfärden och civilsamhällets organisationer vill ge sina medarbetare löneökningar i paritet med andra på arbetsmarknaden. Men det historiskt höga lönemärket och andra kostnadsökningar slår rakt mot deras verksamheter.

– Fremia tror på den svenska modellen och står bakom en ordnad lönebildning. De kollektivavtal som våra medlemmar bär är kostnadsmässigt likvärdiga med övriga på den svenska arbetsmarknad, säger Petter Skogar.

Det nuvarande märket är på 7,4 procent över två år. Fremias offentligt finansierade medlemmar kan bara räkna med en bråkdel av det i ökade ersättningar.

– Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Våra medlemmar strävar inte efter att lyfta maximal vinst, utan återinvesterar allt eventuellt överskott i verksamheten. De har inga stora rörelsemarginaler att ta av, säger Petter Skogar.

Stor risk för uppsägningar
Av de svarande uppger totalt en tredjedel att de ser en risk för att behöva varsla eller säga upp medarbetare inom det närmaste halvåret. När det gäller arbetsintegrerande sociala företag (ASF) ligger samma siffra på 47 procent. Även i civilsamhället är andelen medlemmar som ser risk för varsel och uppsägningar hög, 36 procent av dem som har svarat ser en sådan risk. Inom förskola och skola är motsvarande siffra 27 procent och i vård och social omsorg bedömer 23 procent att de kommer att behöva varsla.

Nedskärningar inom civilsamhället
85 procent av de svarande inom civilsamhället uppger att offentliga stöd och ersättningar inte motsvarar kostnadsökningarna. En del organisationer tvingas använda sitt egna kapital för att täcka underskottet, en kortsiktig lösning som inte fungerar i längden. Nedskärningar och minskad verksamhet påverkar både personalen och målgrupperna negativt.

– Den ökade ekonomiska pressen har lett till hög arbetsbelastning och stress. Det påverkar både personalens hälsa och arbetsmiljö på ett negativt sätt. Risken är stor att det skapas en ond cirkel när tid som borde ägnas åt kärnverksamheten i stället går åt till administration och projektansökningar. De minskade statliga och kommunala bidragen innebär att särskilt verksamheter på mindre orter och de som är till för extra sårbara grupper riskerar att begränsas eller upphöra. De som är mest beroende av verksamheterna drabbas hårdast, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.

Urholkningen av personlig assistans fortsätter
Bland Fremias medlemmar inom personlig assistans uppger 96 procent av dem som svarat på Fremiabarometern att höjningen av assistansersättningen inte motsvarar deras kostnadsökningar. Verksamheterna har behövt göra anpassningar som påverkar kvaliteten på den assistans som erbjuds, inklusive att anställa assistenter med lägre ingångslön och minska kompetensutvecklingen för personalen. Det påverkar både assistenter och assistansberättigade negativt.

– Under mer än ett decennium har den statliga assistansersättningen urholkats jämfört med löneökningar och andra kostnader. Fremias medlemmar inom personlig assistans vittnar om att kvaliteten i verksamheten blir lidande när assistansersättningens reala värde minskar. Tidpunkten när det överhuvudtaget inte går att bedriva verksamhet kryper allt närmare. Assistansersättningen måste räknas upp och indexregleras nu, säger Henrik Petrén, branschansvarig personlig assistans, Fremia.

Det som inte är lagstyrt försvinner i omsorgen
Idéburna och kooperativa verksamheter i välfärden verkar på kommuners och regioners uppdrag och med avtal där ersättningarna inte alltid justeras tillräckligt för att täcka kostnadsökningarna. 84 procent av de idéburna och kooperativa vård- och omsorgsgivarna som svarat på undersökningen uppger att uppräkningen av ersättningarna inte hänger med löne- och kostnadsutvecklingen.

Det leder till att organisationerna tvingas använda eget kapital, skjuta på investeringar och minska på personal och kompetensutveckling. Det påverkar både verksamhetens långsiktiga stabilitet och kvaliteten på den verksamhet som erbjuds. Det riskerar i sin tur möjligheten att behålla och rekrytera medarbetare.

– Våra medlemmar vittnar om att möjligheterna att genomföra aktiviteter för brukarna utöver det lagstyrda och avtalsbundna har minskat. Till exempel behöver en del dra ner på öppna verksamheter och andra aktiviteter för att bryta ensamhet, som kulturevenemang och utflykter. Det påverkar den sociala hållbarheten och sammanhållningen, både i verksamheten och i samhället i stort, säger Karin Liljeblad, senior branschexpert inom vård och omsorg hos Fremia.

Regeringen behöver avsätta medel i budget
Fremia riktar följande uppmaningar till regeringen, samt ansvariga politiker i kommuner och regioner:

  • Avsätt de resurser som krävs för att civilsamhällets och välfärdens verksamheter ska få en hållbar finansiering.
  • Indexreglera uppräkningen av assistansersättningen.
  • Värdesäkra ersättningarna till idéburna, kooperativa och andra fristående aktörer i välfärden genom indexuppräkning.
  • Justera taket i lönebidraget till 25 000 kronor och fortsätt att skriva upp det över tid.
  • Basera större förändringar på utredningar värda namnet.

Om Fremiabarometern
Fremiabarometern genomfördes mars–april 2024. Samtliga Fremias medlemmar inom hälsa, vård och omsorg, förskola/skola, civilsamhälle, personlig assistans och arbetsintegrerande sociala företag inbjöds via mejl att svara på en webbenkät. Totalt svarade 653 medlemmar från olika sektorer och regioner i Sverige.

Ladda ned hela rapporten: https://www.fremia.se/globalassets/fremia/publicerade-dokument-2022-2023/remisser-och-rapporter/fremiabarometern-varen-2024.pdf

För kommentarer:
Petter Skogar (allmänt och arbetsgivarfrågor), petter.skogar@fremia.se, 076 5345410
Karin Liljeblad (vård och omsorg), karin.liljeblad@fremia.se, 072 0762464
Henrik Petrén (personlig assistans), henrik.petren@fremia.se, 070 8897544
Patrik Schröder (civilsamhälle och föreningsliv), patrik.schroder@fremia.se, 072 0762722

Visa på Mynewsdesk

Relaterat innehåll