Miljöpartiets riksdagsgrupp bjöd nyligen in Fremia för att diskutera förslagen i SOU 2019:56 Idéburen välfärd, som är under beredning. Vi och många andra har lämnat remissvar på förslagen, och i maj ska en proposition läggas för riksdagen.
Det här med lagstiftningskedjan kan vara lite tekniskt så vi påminner om arbetsgången:
- Kommittédirektiv (kallas ofta bara direktiv)
- En utredning arbetar, i det här fallet satt vi med i referensgrupp till utredningen
- Betänkande presenteras, i det här fallet SOU 2019:56 Idéburen välfärd
- Remissrunda
- Lagrådsremiss (enbart remiss för Lagrådet)
- Proposition, väntas i maj 2021
En lag för att möjliggöra politik för idéburen välfärd
Miljöpartiets riksdagsgrupp var intresserade av vad vi anser viktigast av utredningens förslag. Vi välkomnar flertalet av utredningens konstruktiva förslag och hoppas att regeringen kommer presentera en proposition som tar med sig hela det viktiga arbetet. Därtill hoppas vi innerligt att riksdagen kommer anta den, eftersom utredningens förslag ligger i linje med att möjliggöra politik för idéburen välfärd som ett flertal partier har drivit.
Av alla konstruktiva förslag är det emellertid ett som sticker ut som särskilt viktigt, och ett som vi hoppas att regeringen tar vidare, där den avslutade utredningen inte kom riktigt i mål.
En juridiskt rättssäker definition av idéburen aktör i välfärden i Sverige
Viktigast av allt är att införa en juridiskt rättssäker definition av idéburen aktör i välfärden i Sverige. Detta är ett nödvändigt steg för att kunna föra politik för att öka andelen idéburen välfärd, som idag enbart står för tre procent av den offentligt finansierade välfärden. I Norge är samma andel över åtta procent och i Danmark 14 procent. Mer om det kan du läsa i Karl Henrik Sivesinds rapport: Promoting Aactive Citizenship, Markets and Choice in Scandinavian Welfare. Ett flertal partier i Sveriges riksdag vill öka andelen idéburen välfärd i Sverige.
Utredningens förslag till definition är genomarbetat och bra. För att anses vara en idéburen aktör i offentligt finansierad välfärdsverksamhet enligt förslaget till lag ska en organisation vara en juridisk person som:
- inte är direkt eller indirekt ägd eller kontrollerad av staten, en kommun eller en region,
- har ett syfte som är oegennyttigt,
- bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet, och
- inte gör några värdeöverföringar till annan än registrerade idéburna aktörer eller till forskning.
Frågan om värdeöverföringar är noga utredd och föreslås gälla fem år efter eventuell försäljning.
Vi välkomnar utredningens förslag
Vi välkomnar förslaget till lag och hoppas att samtliga partier ska se det konstruktiva med att införa en rättssäker definition av idéburen aktör i välfärden.
Den fråga som vi menar behöver utredas vidare? Den återkommer vi till i ett inlägg inom kort.