Unikt kollektivavtal öppnar för en väg tillbaka till arbetslivet

Arbetsintegrerande sociala företag finns till för att få människor som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete. Som enda arbetsgivarorganisation erbjuder Fremia ett kollektivavtal för dessa företag.

Arbetsintegrerande sociala företag, eller ASF, bygger på en princip om dubbla affärsidéer. Dels att sälja en vara eller en tjänst – dels att erbjuda rehabilitering eller arbetsträning för människor som av olika anledningar har svårt att komma in på den öppna arbetsmarknaden. 

− Vi är de enda som har ett kollektivavtal för dem, säger Hans-Erik Stierna, rådgivare på arbetsgivareföreningen Fremia och som tillsammans med Björn Jidéus var Fremias förhandlare för avtalet.

Det nya kollektivavtalet som förhandlats fram med Kommunal gäller från november 2020 till och med september 2023 och innehåller förutom löneökningar bland annat fridagar och förkortad arbetstidsvecka för de som jobbar helg.

När dåvarande KFO, idag Fremia, kom överens med Kommunal 1998 om ett avtal för branschen för första gången rörde det bara en handfull företag. Nu har antalet medlemmar inom avtalsområdet vuxit till cirka 220 arbetsgivare – små, medelstora och stora verksamheter som säljer varor och tjänster till kunder. Bredden på verksamheten kan vara stor: allt ifrån trädgårdsskötsel, hunddagis, caféverksamhet till mekanisk verkstad och cykelreparation. Men det kan också ändras från tid till annan.

− Det är inte hugget i sten – det inte är säkert att det ser ut så här imorgon, utan beror på hur verksamheten utvecklas och var det finns behov, säger Hans-Erik.

Hans-Erik Stierna

Hans-Erik Stierna. Foto: Dan Coleman

Ett avtal för alla verksamhetsgrenar

Oavsett vad det sociala företaget gör eller vilken verksamhetsgren den anställde jobbar inom, gäller kollektivavtalet dem som har svårt att komma in på den öppna arbetsmarknaden och har någon form av samhällsstöd. För andra som jobbar inom samma företag, till exempel verksamhetsledare, gäller andra kollektivavtal.

− Utan det här kollektivavtalet hade det varit problematiskt, då hade arbetsgivarna varit tvungna att teckna separata avtal för varje verksamhetsgren, säger Hans-Erik.

Detta eftersom en enskild anställd kan jobba inom flera verksamhetsgrenar.

− Lättillgängligheten är oerhört betydelsefull. Avtalet är inte omfattande utan innehåller de absolut nödvändiga delarna i villkoren för att ha en grundtrygghet, fortsätter Hans-Erik.

Nytt avtal, nytt namn

Tidigare kallades den här typen av verksamhet för sociala arbetskooperativ. 

− Arbetsintegrerande sociala företag stämmer bättre in 2021, då det är inte bara är kooperativ det rör sig om längre, säger Lars-Sture Johansson, som tillsammans med Ann Georgsson var Kommunals förhandlare på avtalsområdet.

Avtalet har därför bytt namn, för att bättre spegla verkligheten. Från och med nu är också ASF ett eget självständigt avtal med egna texter, jämfört med tidigare då ASF-avtalet i stora delar hänvisat till HVO-avtalet.

− Det är viktigt för dem som omfattas, man ska inte behöva bli hänvisad då det blir som ett B-lag. I det nya avtalet finns all information man behöver, säger Lars-Sture.

Lars-Sture Johansson, Kommunal

Lars-Sture Johansson. Foto: Dan Coleman

Mål att integrera

Regeringen gjorde 2010 en handlingsplan för socialt företagande där de satte upp en definition som ger en riktlinje för hur företagen ska fungera. Det viktigaste är att verksamheten har som mål att integrera människor i arbetslivet och samhället. Ett annat mål är att företagen ska skapa delaktighet bland medarbetarna, till exempel genom delägande. Många ASF drivs därför som kooperativ. Andra som ideella föreningar eller aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

− Gemensamt för de olika verksamheterna inom avtalsområdet är att de återinvesterar vinsten i verksamheten, vilket är viktigt för den långsiktiga överlevnaden, säger Hans-Erik.

Två framgångsrika ASF-verksamheter han nämner är Vägen ut! och Yallatrappan. Vägen ut! är en stor franchisekedja av sociala företag som säljer miljövänliga produkter och tjänster, och där de anställda får möjlighet att arbetsträna. Yallatrappan i Rosengård är ett integrationsprojekt vars målsättning är att skapa arbetstillfällen för utlandsfödda kvinnor med liten eller ingen arbetslivserfarenhet. En av deras verksamhetsgrenar, syateljén, har tagit ett stort kliv framåt. Från att ha tillverkat barndräkter för Malmö Stadsbibliotek till dagens samarbete med Ikea och H&M.

− De är bra exempel på där man lyckats förena hjärta och hjärna. Att sälja varor och tjänster är viktigt för att få en långsiktighet och inte bli beroende av arbetsträningsplatser som enda intäktskälla, säger Hans-Erik.

Fridagar en av nyheterna

Nytt i kollektivavtalet är de fridagar som börjar gälla från 1 januari 2022 som ska tas ut någon gång under året. Antalet fridagar ökar successivt med arbetstagarens ålder. Här hade Kommunal velat ha fler semesterdagar.
− Vi fick inte igenom utökad semesterrätt men delegationen är nöjda med att vi fick igenom extra lediga dagar. Det är något vi har jobbat för i flera avtalsrörelser, säger Lars-Sture.

Medan anställda inom ASF har 25 dagars rätt till semester har de flesta kollektivavtal 31 dagars semester det år man fyller 40, 32 dagar från det att man fyller 50 och så vidare enligt principen att ju äldre du blir desto mer återhämtning behöver du.

− Men det skulle ha blivit en för dyr kostnad för ASF som lever under knappa omständigheter. Kompromissen blev de här arbetsfria dagarna, säger Hans-Erik.

Lars-Sture är nöjd med resultatet utifrån de förutsättningar som funnits under pandemin, att avtalsrörelsen sköts upp och det gamla kollektivavtalet förlängdes:

− Fridagarna är det nya när det gäller materiellt innehåll, förutom löneökningar och en förkortning av arbetstiden från 40 till 37 timmar för de som jobbar oregelbundna tider, till exempel helg. Den förlängning som skett utifrån pandemin har ju drabbat alla, det har gått lång tid sedan senaste löneförhöjningen. Men just på det här avtalsområdet är det extra jobbigt för våra medlemmar, säger han.

Unika förutsättningar

I lönerevisionen för det nya avtalet kom Fremia och Kommunal överens om att inte göra en låglönesatsning.
− Vi hittade en lösning som bägge parter var nöjda med, utifrån de knappa ekonomiska omständigheter som dessa företag ofta lever under, och där även pandemin har slagit hårt mot vissa verksamheter, säger Hans-Erik.

Han menar att det är en stor fördel att Kommunal känner till de villkor som ASF-företagen lever under. För två år sedan var KFO och Kommunal ute på en gemensam turné där de besökte olika ASF-verksamheter i landet och fick insyn i de sociala företagens specifika förutsättningar. Till exempel att personer med någon form av arbetshinder ska kunna arbeta utifrån sina egna behov och sin förmåga.

Kreativt förhandlingsklimat

Hans-Erik och Lars-Sture har förhandlat ihop under flera avtalsrörelser och trivs båda med samarbetet.
− Det har varit ett gott förhandlingsklimat. Ett givande och tagande, där vi försökt hitta kreativa lösningar, säger Hans-Erik och nämner de arbetsfria dagarna som ett bra exempel på en kreativ lösning.

Lars-Sture instämmer:

− Under alla år vi förhandlat har det varit bra stämning. Det känns bra att det kan vara så trots att man bevakar olika intressen, säger Lars-Sture och fortsätter:
− Det har blivit så med åren att vi kan ringa varandra och lösa problem i samverkan i stället för med konfrontation, även om vi har medlemmarna i fokus. Det har vi lyckats med även i år.

Lars-Sture tycker även att det haft sina fördelar att förhandla digitalt:
− Då kan man stänga av videon om man blir förbannad, man kan skylla på att man behöver hämta kaffe eller något, säger han och skrattar.

Publicerad
för 24 dagar sen