Nylansering av pedagogisk introduktion till civilsamhället

I början av december kom den efterlängtade nyutgåvan av "Det svenska civilsamhället – en introduktion". Boken lanserades vid ett seminarium, arrangerat av Ideell Arena.

Ideell sektor, civilsamhället, tredje sektorn, social ekonomi, folkrörelse, idéburen sektor, föreningsliv – kärt barn har verkligen många namn. Begreppet civilsamhället dök upp i början av 1990-talet och är i dag etablerat i stora delar av samhället. Samtidigt är det fortfarande ett begrepp som spretar.

Vårt mångfacetterade civilsamhälle

Under lanseringsseminariet för nyutgåvan av forskningsantologin Det svenska civilsamhället, poängterade redaktören Johan von Essen, professor i livsåskådningsvetenskap inriktning civilsamhällesstudier vid Ersta Bräcke Sköndal Högskola, att det är svårt att täcka in hela civilsamhället i en bok på 100 sidor. Det ligger också normativt i begreppet civilsamhället, att det per definition är något gott. Den här spretigheten och det normativt goda, gör det till ett intressant men komplicerat ämne att forska om.

– Det svenska civilsamhället är så mångfacetterat och heterogent att det är svårt att paketera. En del röster i civilsamhället är provocerande och upprörande, till och med farliga. Men det finns också något roligt och spännande i den här mångtydigheten. Vi har försökt vara öppna för det i boken, sa Johan von Essen.

Staten och det civila samhället

Civilsamhällesbegreppet är heller inte statiskt, utan förändras med det omgivande samhället. Flera av kapitlen i boken handlar just om hur människors engagemang och civilsamhällets organisationer har förändrats över tid. Hur ser den ideella sektorn i Sverige ut i dag, och hur mår egentligen det svenska civilsamhället? Boken rymmer även en hel del data kring hur många som engagerar sig ideellt, och olika organisatoriska och ekonomiska mått.

Ett kapitel ägnas åt den viktiga kopplingen mellan det civila samhället och staten. Hur har civilsamhällets organisationer påverkat politiken, och tvärtom? Förhållandet har varierat över tid, menar kapitelförfattaren Susanne Wallman Lundåsen, lektor på institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings Universitet. För att få gehör hos politiken gäller det att uppfattas som allmänintresse. Hon skriver: ”Viljan till samarbete mellan civilsamhällesorganisationer och stat har delvis varit beroende av vilken ställning som civilsamhällesorganisationerna har haft gentemot staten, antingen som representanter för viktiga breda intressen eller som smala särintressen.”

Boken ger en bra och pedagogisk översiktsbild över Sveriges civilsamhälle och kan köpas direkt från Idealistas förlag, men finns också tillgänglig att ladda ned som pdf.

Uppdaterad
för 6 dagar sen