Dagens arbetsmarknad ställer stora krav på anpassning och ständig kompetensutveckling. Det är den bärande tanken bakom den nya arbetsmarknadsmodellen som håller på att sjösättas av regeringen efter förslag från arbetsmarknadens huvudorganisationer. Jag är helt övertygad om att det är rätt väg att gå, och att det kommer att bli bra för både arbetsgivare och arbetstagare. Det nya systemet är betydligt bättre anpassat till arbetsmarknaden av i dag och till den globala konkurrensen. Men det nya vi nu går in i kommer också att kräva en hel del av oss som arbetsgivare.

Anställningstrygghet i ny tappning

Lagen om anställningsskydd, las, kom till som en skyddslagstiftning för arbetstagarna. Ganska kontroversiell redan från början eftersom den egentligen är ett avbräck på den svenska modellen, där ju tanken är att parterna själva sluter avtal utan politisk inblandning. När nya las lanseras finns skyddet kvar men med en modernare syn på vad anställningstrygghet innebär – anpassad efter en förändrad, och mer föränderlig, arbetsmarknad. Tryggheten läggs inte längre i att en arbetstagare ska behålla samma anställning livet ut, utan i stället få det stöd hen behöver för att få ett nytt jobb vid behov.

Las-uppgörelsen, eller omställningspaketet som det också kallas, innebär en reform av arbetsrätten, omställningssystemet och Arbetsförmedlingen. Från fackens sida handlar det bland annat om att möjliggöra kompentensutveckling när arbetsmarknaden förändras och öka tryggheten för visstidsanställda. Från arbetsgivarsidan vill vi ha större flexibilitet vid ändrade förutsättningar och färre tvister om uppsägning av personliga skäl. En win-win som arbetsmarknadens huvudorganisationer och en stark riksdagsmajoritet vid det här laget skriver under på.

Förutsägbar och flexibel arbetsmarknad

Från arbetsgivarsidan har det länge funnits kritik med det nuvarande arbetsrättsliga regelverket. Många arbetsgivare, inte minst de mindre verksamheterna, har tyckt att det är riskabelt att anställa eftersom det är svårt att säga upp om arbetskraftsbehoven ändras. I nya las är kraven för uppsägning av personliga skäl tydligare och mer förutsägbara. Det blir samtidigt enklare att anpassa personalstyrkan utifrån kompetens och organisatoriska förändringar, det vill säga arbetsbrist. Det blir helt enkelt ett mer förutsägbart och flexibelt system.

I utbyte mot förändringarna i arbetsrätten ges arbetstagarna generösa möjligheter till kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. I praktiken ger det anställda möjligheten att vara lediga från jobbet för att studera i upp till ett år, med ett studiestöd som motsvarar 80 procent av lönen (när huvudavtal är på plats). Tillsammans lägger vi helt enkelt grunden till det livslånga lärandet. Det tror jag är helt rätt på lång sikt – för samhället, arbetsgivarna och för individerna. På samhällsnivå kommer en bättre utbildad arbetskraft att stärka Sveriges ställning som kunskapsnation och vår globala konkurrenskraft. För individen är en möjlighet till livslångt lärande ett sätt att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden, och i många fall ett viktigt steg i den personliga utvecklingen. För arbetsgivarna är vinsten såklart mer kompetent personal, en knäckfråga i de flesta branscher.

Nya krav på arbetsgivare

På kortare sikt kommer vi som är arbetsgivare att få en del utmaningar. På samma sätt som att det nu är självklart att medarbetare går hem på föräldraledighet, kommer det att bli lika självklart att delar av arbetsstyrkan kommer att gå hem för att vidareutbilda sig – att vara studielediga. Det ställer nya krav på bemanning och på hur vi planerar vår arbetsstyrka.

En del arbetsgivare har också reagerat på att det är upp till individen att bestämma inom vilket område de vill kompetensutveckla sig. Det behöver alltså inte handla om en utbildning som ger en direkt nytta för medarbetarens specifika yrkesroll eller för verksamheten där man är anställd, så länge det stärker individens position på arbetsmarknaden. Samtidigt tänker jag att all kompentensutveckling är nyttig och att det som stärker individen också stärker verksamheten. Dessutom kan vi inte förutse vilka behov som kommer att finnas på morgondagens arbetsmarknad.

En annan oro bland arbetsgivare är att medarbetare kompetensutvecklar sig inom ramen för en anställning för att direkt efter utbildningen välja att gå vidare till ett annat jobb och/eller bransch. Men samtidigt kommer andra individer att kompetensutveckla sig med siktet inställt på just din bransch. Den här ökade möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden tror jag är bra för alla. I det nuvarande systemet har nog många dröjt kvar för länge vid en tillsvidareanställning just för att en så stor del av tryggheten har varit knuten till det.

Möjlighet till visstidsanställning minskar

Den nuvarande arbetsrätten innebär ett starkt skydd för alla med en fast anställning, en tillsvidareanställning. Skyddet för personer med visstidsanställning är relativt svagt, samtidigt som möjligheterna att visstidsanställa är stora. Sverige har därför haft många visstidsanställda jämfört med andra länder. Målet med den nya arbetsmarknadsmodellen är att fler ska bli tillsvidareanställda. Det här gynnar både arbetsgivare och arbetstagare. Tröskeln till tillsvidareanställning minskar för arbetstagarna, samtidigt som det blir enklare för arbetsgivarna att dra ner personalstyrkan om det behövs.

Utökat uppdrag för omställningsorganisationerna

Den personal som sägs upp kommer med den nya arbetsmarknadsmodellen att ha rätt till betydligt mer omfattande omställningsåtgärder. Målet är att snabbt få ut dem på arbetsmarknaden igen, med bra vägledning, kompetensutveckling och matchning. Omställningsorganisationerna kommer att behöva växa ordentligt, de tar i princip över en del av Arbetsförmedlingens arbete. De grupper som står nära arbetsmarknaden kommer knappast att ha kontakt med Arbetsförmedlingen över huvud taget.

Det innebär också att Arbetsförmedlingens uppdrag förändras. I det nya systemet kommer myndigheten framför allt att ha en kontrollfunktion, och ett ansvar för dem som står längst från arbetsmarknaden. Det ställer nya krav på deras verksamhet. En stor del av de nuvarande uppdragen kring matchning och rustning läggs också ut på entreprenad i ett kundvalssystem. Det innebär att en helt ny marknad kommer att skapas, där många av Fremias idéburna medlemmar förhoppningsvis kommer att ha möjlighet att ingå.

Ökat inflytande för parterna

Den här nya svenska modellen har utformats efter en förhandlingslösning mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Arbetsgivare och fack tar ett gemensamt ansvar för det livslånga lärandet och i praktiken även för delar av den statliga arbetsmarknadspolitiken. Dessutom har vi ansvar för omställningsorganisationerna som kommer att finansiera och verkställa modellen.

Min förhoppning och tro är att det nya systemet kommer att bli bra för arbetsgivare på totalen. Arbetsgivarna får en ny arbetsrättslig ordning, där delar av det som tidigare kritiserats är borta. Eftersom den nya arbetsrätten tillmäter kompetens en större betydelse är det också rimligt att vi ger våra anställda stora möjligheter att kompetensutveckla sig.

Sammanfattningsvis: Det kommer hända saker på arbetsmarknaden den närmaste tiden, så spänn fast er. Det kommer att bli bra, men samtidigt kräva lite förändringsvilja och beredskap av dig som arbetsgivare.