Regeringen har nu presenterat konkreta förslag för Sveriges nya arbetsmarknadspolitik. Det handlar om två lagrådsremisser, en om den reformerade arbetsrätten och en om omställningsstudiestödet. En proposition väntas senare i vår. Merparten av reformerna ska bli lag från 30 juni och tillämpas i praktiken från 1 oktober, med första möjlighet att gå en omställningsutbildning från 1 januari 2023. Förändringarna av arbetsmarknadsmodellen har sitt ursprung i gemensamma krav från arbetsmarknadens huvudorganisationer.

En del av förändringarna kommer att regleras i lag, men många är dispositiva och kan justeras via centrala och lokala kollektivavtal. Andra förändringar gäller bara för arbetsgivare som är anslutna till ett huvudavtal. Sammantaget innebär det att mer inom arbetsrätten lämnas åt arbetsmarknadens parter att avtala om.

– Målet är en flexiblare arbetsmarknad med ökad möjlighet till omställning, vilket är efterfrågat från både arbetsgivarsidan och fackförbunden. Anställningstryggheten knyts till möjligheterna att få ett nytt jobb vid uppsägning, snarare än till att behålla det befintliga jobbet för alltid, säger Jesper Neuhaus.

Uppsägning på saklig grund

I nya las ska en uppsägning grunda sig på sakliga skäl, i stället för som i dag på saklig grund. Det innebär lägre krav för uppsägning på grund av arbetsbrist. Det blir också mindre komplicerat att säga upp medarbetare på grund av personliga skäl, med förtydliganden kring vad som gäller vid misskötsamhet av olika slag. Arbetsgivaren behöver exempelvis bara erbjuda en möjlighet till omplacering, därefter kan uppsägning ske.

Regelverket kring uppsägning och vad som är sakliga skäl kan avtalas på annat sätt i huvudavtal mellan arbetsmarknadens centralorganisationer.

– En annan viktig förändring är att arbetsgivaren inte behöver betala ut lön i väntan på att en tvist avgörs. Arbetstagaren har i stället rätt till ersättning från staten motsvarande arbetslöshetsersättning under uppsägningen. Enligt nuvarande lagstiftning kan en arbetsgivare bli fast i att behöva betala lön till en medarbetare i upp till ett år i väntan på att fallet avgörs i arbetsdomstolen.

Nya turordningsregler

I den nya arbetsrätten ges utökade undantag från turordningsreglerna. Alla arbetsgivare, även de med under tio anställda, får undanta tre arbetstagare från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetsgivare med huvudavtal kan i stället välja att undanta 15 procent av de anställda.

– Det här kan givetvis innebära en enorm skillnad för stora arbetsgivare med huvudavtal, som kommer att kunna undanta långt många fler från turordningen. För mindre verksamheter, med färre än tio anställda, är det tacksamt att få undanta tre personer. Dagens arbetsrätt tillåter bara två undantag för verksamheter med färre än tio anställda, vilket gör att många av Fremias medlemmar har svårt att skydda nyckelkompetenser vid eventuella neddragningar.

Allmän visstid ersätts av särskild visstid

Något som påverkar många av Fremias medlemmar är att möjligheterna att visstidsanställa förändras. Normen på arbetsmarknaden blir framöver tillsvidareanställning på heltid, när allmän visstidsanställning skrotas till förmån för särskild visstidsanställning.

– Det nya regelverket innebär att en visstidsanställning snabbare övergår till tillsvidareanställning. I stället för dagens 24 månader är kvalifikationstiden enligt nya las 12 månader. Dessutom räknas flera korta anställningar under samma månad som sammanhållen anställningstid. Det här kan ställa till det för Fremias mindre medlemmar som i många fall har svårt att erbjuda tillsvidareanställningar.

– Men även om lagändringarna träder i kraft i sommar, är vår inställning att förutsättningarna i de kollektivavtal som redan är tecknade gäller tills nya avtal träffats. Dessutom är regeln dispositiv och kan avtalas bort även i kommande kollektivavtal.

Tydligare kring bemanning och hyvling

I nya las får inhyrd personal rätt till tillsvidareanställning hos kundföretaget, om de varit inhyrda mer än 24 månader under en period om 36 månader. I så fall avslutas anställningen hos bemanningsföretaget. Arbetsgivaren kan i stället välja att betala ut en ersättning på två månadslöner till den som har varit inhyrd så pass länge att de kommer i fråga för tillsvidareanställning.

Omreglering av arbetstid, det som till vardags ofta kallas för hyvling, förtydligas också i nya las. För att en arbetsgivare ska få omreglera arbetstid för en anställd, krävs ett turordningsförfarande och omställningstid innan genomförandet.

– Ur ett fackligt perspektiv handlar det här om ytterligare uttryck för att tillsvidareanställningar på heltid ska vara norm på arbetsmarknaden. För Fremias medlemmar och andra arbetsgivare innebär det ökad tydlighet kring vad som gäller och en minskad riska för att hamna i onödigt tvister.

Omställningsorganisationerna ställning stärks

Många arbetsgivare omfattas även i nuvarande system av trygghets- och omställningsavtal via omställningsorganisationer som Ciko, Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen. Arbetsgivare som, enligt sina avtal, redan i dag finansierar omställningsstöd och kompetensutveckling får rätt till kompensation i det nya systemet, med en rabatt på 0,15 procent på arbetsgivaravgiften.

I det nya systemet kommer omställningsorganisationerna få ett större ansvar och handlingsutrymme. I princip tar de över stora delar av Arbetsförmedlingens uppdrag. Dessutom bildas en ny offentlig omställningsorganisation som kommer att ligga under Kammarkollegiet och som kommer att hantera dem som inte omfattas av huvudavtal.

Stora möjligheter till omställningsstudier

Omställning i form av utbildning blir möjligt för alla arbetstagare mellan 27 och 60 år, men även personer upp till 62 år kan få visst stöd. Omställningsstudiestödet består av en bidragsdel och en lånedel. Bidragsdelen uppgår till högst 20 500 kronor i månaden, med möjlighet att låna ytterligare maximalt 12 300 kronor i månaden. För arbetstagare med kollektivavtal toppar omställningsorganisationerna upp detta med upp till 80 procent av lönen (med ett lönetak som skiljer sig mellan de olika avtalen). Omställningsstudiestödet kan sökas för upp till 44 veckors studier. Det motsvarar ett års studier, men studietiden kan fördelas över flera år.

CSN är ansvarig myndighet för omställningsstudiestödet. Ett krav för att få studiestöd är att utbildningen stärker individens ställning på arbetsmarknaden, något som CSN stämmer av med parternas omställningsorganisationer. För arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal görs detta via den nya statliga omställningsorganisationen. När systemet för omställningsstudiestöd är fullt utbyggt väntas det omfatta drygt 40 000 personer per år.

Än viktigare med kollektivavtal

Många av förändringarna inom omställningspaketet är alltså dispositiva och parterna kan själva komma överens om andra ordningar i kollektivavtal. Det gör att det blir än viktigare för företag och organisationer att teckna kollektivavtal, och för arbetstagare att vara med i ett fackförbund.

– Det är bra att incitamenten för att organisera sig stärks, både för arbetsgivare och arbetstagare. Det stärker i sin tur den svenska modellen, och parternas oberoende. Det stärker också den svenska arbetsmarknadens oberoende gentemot EU, som har flera nya regelverk på gång inom arbetsmarknadsområdet, exempelvis kring minimilöner.

Fremia har ännu inte huvudavtal

– Fremia för förhandlingar om ett nytt huvudavtal med PTK och LO. Även om vi tycker att det avtal som är tecknat mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv är bra behöver anpassningar göras och en del frågor redas ut innan vi skriver på för Fremias räkning. Vi är överens om de stora dragen, men det återstår att besluta kring vilken omställningsorganisation som ska användas*.

Är den nya ordningen på arbetsmarknaden bra för arbetsgivare?

– Det korta svaret är: Ja! Arbetsmarknaden och arbetsrätten måste anpassas efter strukturomvandlingarna, det här är ett mycket bra steg i den riktningen. Parterna är bättre än riksdagen på att se behoven på en ständigt föränderlig arbetsmarknad och på att anpassa regelverket efter dessa. Jag förstår om förändringarna just nu känns komplicerade och röriga, men i oktober när de börjar gälla kommer det vara mycket klarare. Fremia kommer att förse våra medlemmar med löpande information om de kommande förändringarna.

– Sedan tycker ju vi på Fremia, och flera med oss, att processen att ta fram den nya politiken har haft en hel del övrigt att önska. Vi hade gärna tagit närmare del i förhandlingarna. Men samtidigt, vi har haft möjlighet att påverka på andra sätt, till exempel genom att svara på remisser. Vi är nöjda med hur Fremias synpunkter har fått genomslag i exempelvis remissen om den reformerade arbetsrätten, säger Jesper Neuhaus.

Omställningspaketet och nya las i punktform 

Arbetsrätten reformeras – för ökad rörlighet och trygghet:

• Uppsägning på sakliga skäl i stället för saklig grund
• Utökade undantag från turordningsreglerna
• Ingen lönekostnad för arbetsgivare vid tvist
• Särskild visstidsanställning ersätter allmän visstidsanställning
• Enklare och snabbare för arbetstagare att gå från visstidsanställning till tillsvidareanställning (1 år mot nuvarande 2 år)
• Normen på arbetsmarknaden är heltidsanställning
• Tydligare regler kring inhyrd personal
• Omreglering av arbetstid, så kallad hyvling, regleras
• Arbetsgivare kan få ersättning för redan existerande omställningskostnader

Möjligheterna till kompetensutveckling stärks:

• Arbetstagare får möjlighet att vara lediga för studier i upp till ett år (längre vid deltidsstudier)
• Arbetstagare kan söka omställningsstudiestöd för att finansiera studierna
• Omställningsstudiestödet är ett statligt studiestöd med CSN som ansvarig myndighet
• Omställningsstudiestödet består av bidrag och lån
• Via kollektivavtal ges komplettering till det statliga studiestödet, med upp till 80 procent av lönen

Fler reformer väntar på arbetsmarknaden

Reformerna ovan beräknas kosta totalt 11 miljarder kronor när de är fullt utbyggda 2026. 6–9 miljarder kronor beräknas gå till omställningsstudiestödet. Omställningsstudiestödet föreslås att finansieras bland annat via höjd CSN-ränta.

Längre fram kommer kompletterande förslag kring bland annat en kollektivavtalad arbetslöshetskassa, där en utredning pågår.

* Fremia har under hösten 2022 tecknat nya huvudavtal med både LO och PTK.