Många verksamheter inom den idéburna sektorn är beroende av kortsiktiga finansieringslösningar och har svårt att hitta kapital för att växa eller utveckla sin verksamhet. Samtidigt finns ambitionen, både inom sektorn och bland beslutsfattare, att den idéburna andelen av välfärden ska öka ordentligt. Att hitta nya vägar till kapital är en viktig pusselbit för att nå det tillväxtmål som både Fremia och Famna skriver under på; tio procent av välfärden ska vara idéburen år 2030.

Det var utgångspunkten för ett seminarium som Fremia och Famna arrangerade 20 april 2022, i samarbete med den sociala investeringsfonden Impact Invest. Klara Rapp från Famna inledde med att poängtera vikten av att kunna berätta om den idéburna särarten. Varför ska just de idéburna verksamheterna växa?

– Det är viktigt att kunna berätta om vår särart för politiker och andra. Alla idéburna verksamheter har en tydlig värdegrund som genomsyrar hela verksamheten, men den behöver också finnas med på ett tydlig sätt i kommunikationen – både internt och externt, sa Klara Rapp.

Sociala investeringar saknas i Sverige

Ruth Brännvall, vd och grundare av Impact Invest, har arbetat mycket internationellt och sett hur infrastrukturen kring sociala investeringar är mer utvecklad utanför Sveriges gränser.

– I Sverige finns det ganska gott om olika typer av bidrag att söka, inte minst när det gäller innovation. Men ett bidrag blir sällan starten på en långsiktig utveckling, det blir ofta bara ett enskilt projekt. Jag tror att Sverige behöver fler alternativ, och jag startade Impact Invest för att jag såg att det inte fanns några sociala investeringar att prata om här, sa Ruth Brännvall.

Hon menar att det finns många privatpersoner i Sverige som vill investera med sociala förtecken men att de har svårt att hitta rätt verksamheter och bra vägar in. Impact Invests affärsidé är att sammanföra de som vill investera med sociala verksamheter i en investeringsfond. De riktar sig till både företag och till ideella föreningar som även är näringsdrivande, däremot inte till föreningar som endast är finansierade av gåvor. Kriteriet är att verksamheten ska bidra med ”lösningar för bättre hälsa och välbefinnande.”

– Fonden startades för att möta ett gap i marknaden för företagsfinansieringar, särskilt när det gäller verksamheter som drivs av föreningar och sociala företag. Vi vill visa att det går att investera i idéburen sektor med privata pengar. I dag är riskkapital nästan bara tillgängligt för snabbväxande it-företag. Vi vill att vår modell ska kopieras av andra, säger Ruth och konstaterar att idéburen sektor står för en stor del av innovationerna i samhället, men sällan skördar frukter av dem.

Många utmaningar inom finansiering

Impact Invest driver även investerarnätverk och ledarskaps- och tillväxtprogram för entreprenörer och sociala verksamheter.

– Vi tar sikte på det som främjar det sociala resultatet och vill även bidra till affärskunnande genom rådgivning. Jag tror att det finns olika sätt att hjälpa till, genom att vara en frigörande kraft och möjliggöra tillväxt. Vårt jobb är bland annat att sortera bland de olika finansieringsmöjligheter som finns och bena ut hur ni i verksamheterna kan ta er an olika utmaningar kopplat till finansiering. Min uppfattning är att ni i den idéburna sektorn brinner för er verksamhet och att det kan uppstå kulturkrockar i kontakten med dem som ni vill ska finansiera er, sa Ruth

Hon lyfte fram att det finns många olika möjliga finansieringskällor. Vad som passar just er organisation beror bland annat på vad syftet är med att ta in kapital och vilken associationsform man har. En del kanske har eget kapital att ta av och kan klara sig utan externt kapital. Det finns också aktörer som Mikrofonden som ställer ut garantier till idéburna aktörer som exempelvis är på väg att få ett banklån. Samarbeten med företag kan vara en annan väg att gå.

Flera möjliga vägar

Det finns en poäng i att ha en bred finansieringsbas att stå på. Men det kan också vara vettigt att fokusera på en eller ett par olika, beroende på syftet med att man söker finansiering.

Många inom den idéburna sektorn är ovana vid privat finansiering och oroade för att de då ska förlora sitt oberoende. Det gäller även privata företag, och kan vara en berättigad oro, menar Ruth.

– Om man tar in externt kapital kanske man inte kan jobba på som man alltid har gjort. Ni kanske behöver omdefiniera delar av verksamheten eller vissa roller. Det kan behövas ny kompetens i organisationen för att klara av att växa. Det här är ett beslut som man måste fatta innan man går vidare med en satsning som kräver externt kapital. Ibland kanske beslutet är så det är bäst att låta bli, och fortsätta som innan.

Idéburna verksamheter har också vissa egenskaper som kan göra det svårare för externa finansiärer att gå in med pengar.

– En svårighet är att idéburna verksamheter ofta är beroende av partnerskap med flera andra organisationer. Ni har ofta komplexa affärsmodeller jämfört med privata företag som exempelvis säljer en vara eller en tjänst till en tydlig kund. Många inom den idéburna sektorn är också beroende av volontärer för att kunna leverera. Det här kräver egna processer för att expandera.

Ser till mervärdet i verksamheten

När en privat investerare ska bedöma en verksamhet tittar de bland annat på framtida intäktsströmmar. Vem ser mervärdet i verksamheten och vem betalar för det? De vill också ta reda på hur konkurrensen ser ut.

– Vi använder mycket företagsekonomiska termer i vårt språk. Men på Impact Invest har vi en bred syn på vad exempelvis konkurrens är. För oss handlar det inte bara om andra aktörer utan om allt som hindrar en person att ta del av ert erbjudande. Vilka hinder finns det att undanröja?

I seminariet deltog representanter från ett tiotal idéburna organisationer, bland andra Rädda Barnen, RFSU, Hela Människan och Basta. Fremia och Famna kommer att återkomma till frågor som rör tillväxt och finansiering inom den idéburna sektorn. Hör gärna av er till oss med tankar och önskemål! Enklast är att skicka ett mejl till Karin Liljeblad.

För tillfället erbjuder Impact Invest, genom finansiering från Tillväxtverket, kostnadsfri rådgivning inom bland annat finansiering och affärsutveckling till syftesdrivna aktörer som har verksamhet i Stockholms län. Här kan man göra en intresseanmälan.