Nu är det valår igen och jag förstår att ni har mycket att göra. Men det jag har på hjärtat är så viktigt att det faktiskt inte kan vänta, det gäller nämligen oss alla. Det gäller vården, skolan och omsorgen. Det gäller arbetsmarknaden, segregationen och kriminaliteten. Och det gäller den sociala och ekologiska hållbarheten – ja, egentligen alla de största och viktigaste samhällsfrågorna.
Vi inom civilsamhället ser varje dag konsekvenserna av att många av de här frågorna står olösta. Det fina i kråksången är att vi både har kunskapen och viljan att göra något åt dem. Men vi behöver ert stöd, och inte bara i form av uppskattande ord och en klapp på axeln. För att kunna fortsätta vårt viktiga arbete behöver vi bra förutsättningar, i form av konkreta politiska beslut som backas av budgetposter – både nationellt och i regioner och kommuner. Här kommer några förslag, som ni gärna får ta med er in i era beslutsprocesser under valåret 2022:
1. Ge civilsamhället förutsättningar att bekämpa arbetslösheten
För att civilsamhället ska kunna spela en ännu större roll i arbetsmarknadspolitiken behöver vi få förutsättningar att verka på jämlika villkor med näringslivet, bland annat med fungerande regler kring upphandling. Vi ser inte att de nuvarande förslagen för att reformera Arbetsförmedlingen, som nyligen var ute på remiss (DS 2021:27), når ända fram. Regler, ersättningssystem och utvärderingsverktyg måste anpassas för att inkludera civilsamhällets aktörer. Konsekvensen annars blir att de som redan nu står långt ifrån arbetsmarknaden får en ännu längre väg tillbaka.
2. Låt Allmänna arvsfonden stödja civilsamhällets investeringar och innovation
Civilsamhället har en lång tradition av att möta samhällsutmaningar och kriser med nytänkande. Men eftersom civilsamhällets verksamheter inte är vinstdrivande är intresset från kapitalmarknaden begränsat när det gäller att investera i sektorns innovationer och utveckling. Allmänna arvsfonden bör få i uppdrag att stödja investeringar och innovation inom civilsamhället.
3. Skapa förutsättningar för idéburna verksamheter att bidra mer till välfärden
Nära samverkan mellan kommuner, regioner och idéburna välfärdsverksamheter är en nyckel till att lösa många av Sveriges sociala problem. Men offentliga upphandlingar fångar inte dynamiken i detta, och regelverken är för krångliga. En bra modell är det som kallas idéburet offentligt partnerskap, IOP, men riktlinjerna upplevs som otydliga och gör att kommuner och regioner inte vågar använda den. Därför behövs lagstiftning för att säkra förutsättningarna för IOP. Propositionen om idéburen välfärd behöver läggas fram snarast.
4. Gör om beskattningen av icke-vinstdrivande aktörer
Ett starkt civilsamhälle med flexibilitet att möta skiftande samhällsutmaningar kräver en bred och stabil finansiering. Dagens skatteregler slår mot organisationer som har verksamhet i olika associationsformer eller bedriver näringsverksamhet för att finansiera ideella och sociala verksamheter. Den orättvisa beskattningen av civilsamhällesorganisationer som bedriver näringsverksamhet behöver åtgärdas. Dessutom måste internmomsen för ideella organisationer avskaffas.
Vi som är verksamma inom civilsamhället har också en läxa att göra. Vi behöver samarbeta mer inom sektorn, och vi behöver bli bättre på att samverka med er i politiken och med näringslivet. Vi har också en del att lära av andra sektorer, inte minst när det handlar om påverkansarbete. Nystaprojektet, där förslagen ovan är hämtade ifrån, är ett bra exempel på när både samverkan och påverkansarbetet klaffade. Vi behöver mer sådant. Tillsammans med ett tydligt stöd från er politiker, kan vi nå långt. För det är ju när hela samhället står enat kring de fundamentalt viktiga frågorna som det verkligen kan hända något.
Vänliga hälsningar,
Petter Skogar, vd på Fremia
Texten publicerades först i Tidskriften Kurage #43-2022. Sedan texten skrevs har regeringen kommit med skarpa förslag för en uppdaterad svensk arbetsmarknadsmodell. Regeringen har också lagt fram en proposition om idéburen välfärd.