Skolinformationsutredningens slutbetänkande har gått ut på remiss, tillsammans med ett kompletterande förslag. Förslagen innebär olika grad av insyn som kan komma att införas i fristående skolor. Fremia säger nej till förslagen. ”Det blir dyrt och administrativt betungande, särskilt för små aktörer”, säger Aira Byciute Nygård.
”Kostnaderna för att införa offentlighetsprincipen kommer att tas direkt från verksamheterna och i första hand drabba barn och personal. Vissa av våra medlemmar skulle tvingas lägga ned”, säger Aira Byciute Nygård.
Skolinformationsutredningens slutbetänkande från i våras innehöll två förslag: inför samma offentlighetsprincip i fristående skolor som gäller för kommunala skolor, alternativt instifta en särskild insynslag som anpassas efter fristående huvudmän. När betänkandet nyligen skickades ut på remiss, la Utbildningsdepartementet till ytterligare ett förslag i en promemoria. Tilläggsförslaget innebär att offentlighetsprincipen ska införas, men med vissa lättnader för små enskilda huvudmän.
När utredningens slutbetänkande kom i april 2024 förde Fremia fram att våra idéburna och kooperativa medlemmar skulle drabbas oproportionerligt hårt om offentlighetsprincipen införs.
– En offentlighetsprincip, som nu verkar vara regeringens huvudspår, skulle vara mycket betungande administrativt och kostnadsmässigt. Den skulle också innebära ett etableringshinder och försämrad mångfald av aktörer i skolan och förskolan, säger Aira Byciute Nygård rådgivare och skoljurist hos Fremia.
Vissa lättnader för mindre aktörer
Utbildningsdepartementets tilläggsförslag innebär att skyndsamhetskravet tas bort för mindre huvudmän, att avgiften för utlämnande av allmänna handlingar får tas ut i förväg, att skyldigheten att upprätta en beskrivning över allmänna handlingar slopas och att arkivlagens bestämmelser inte skulle gälla.
Med mindre huvudmän avses aktörer som har godkännande att driva högst två enheter (förskolenheter, skolenheter eller fristående fritidshem), eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända för att driva högst två enheter (förskolenheter, skolenheter eller fristående fritidshem).
– Det är glädjande att Utbildningsdepartementet verkar ha hörsammat vår oro kring att införa offentlighetsprincipen, när de nu lägger fram ett alternativ med vissa lättnader för mindre huvudmän. Men det räcker tyvärr inte, säger Aira Byciute Nygård.
Förödande för Fremias medlemmar
Skolinsformationsutredningen, tillsammans med den ovan nämnda promemorian, skickades 21 augusti ut på remiss till myndigheter, kommuner och olika intresseorganisationer.
– Fremia är remissinstans och vi kommer i vårt remissvar ännu en gång utrycka vår negativa inställning till den föreslagna regleringen. Oavsett promemorians förslag om lättnader skulle en offentlighetsprincip innebära förödande konsekvenser för många enskilda huvudmän.
Enligt utredningens beräkningar (sidan 40 i promemorian) kommer den totala kostnaden för små och mellanstora huvudmän för att införa offentlighetsprincipen vara mellan 76 600 kronor och 291 080 kronor.
– Våra medlemmar tar inte ut någon vinst och lever redan nu under ansträngda förutsättningar. Kostnaderna för att införa offentlighetsprincipen kommer att tas direkt från verksamheterna och i första hand drabba barn och personal. Vissa av våra medlemmar skulle tvingas lägga ned, säger Aira Byciute Nygård.
Remissinstanserna ska lämna sina svar till Utbildningsdepartementet senast 21 november 2024. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2027.