Stora skolreformer kräver hållbara förutsättningar
Regeringen har i veckan presenterat åtta propositioner inom förskole- och skolområdet och beskriver reformpaketet som den största omstöpningen av skolan på 30 år. Det råder ingen tvekan om att det händer mycket på skolområdet – och att utvecklingen kräver noggrann bevakning.
Fremia välkomnar att regeringen sätter fokus på skolan och tydligt pekar på vikten av kunskap, likvärdighet och trygghet. Det är avgörande att barns och elevers lärande alltid sätts i första rummet. Samtidigt måste reformerna utformas så att de tar hänsyn till lärarnas och övrig personals arbetsmiljö samt till de mycket olika förutsättningar som råder mellan olika typer av huvudmän.
Det är avgörande att staten säkerställer att reformerna går att genomföra i praktiken
Fremias idéburna medlemmar bedriver verksamhet med hög kvalitet, stark lokal förankring och med barnens och elevernas bästa som främsta drivkraft. För att de ska kunna fortsätta göra det krävs att nya lagar och regler är realistiska, tydliga och fullt finansierade – särskilt för mindre huvudmän utan stora administrativa stödfunktioner.
– Ambitionen att stärka kunskapen i skolan och förbättra förutsättningarna i klassrummen är viktig och efterlängtad. Men reformtempot är högt och sammantaget innebär förslagen en betydande omställning för huvudmännen. Det är avgörande att staten säkerställer att reformerna går att genomföra i praktiken, även för mindre idéburna aktörer, säger Jasmina Helander, förhandlingschef välfärd på Fremia.
Risk för ökad detaljstyrning och administration
Fremia ser särskilt behov av försiktighet när det gäller förslagen som rör reglerad undervisningstid och införandet av offentlighetsprincipen för fristående huvudmän. Även om intentionerna är goda finns det en påtaglig risk för ökad detaljstyrning och omfattande administration.
Detaljreglering av undervisningstid riskerar att minska skolornas handlingsutrymme och försvåra möjligheten att anpassa verksamheten efter lärarnas och elevernas faktiska behov. Tillsammans med andra reformer kan det leda till att mer tid och resurser läggs på uppföljning, dokumentation och administration – på bekostnad av undervisning och pedagogiskt utvecklingsarbete.
– Varje ny regel kan framstå som rimlig var för sig, men sammantaget riskerar reformerna att flytta fokus från eleverna till administration. Det är en utveckling vi måste undvika, säger Jasmina Helander.
Lättnader i offentlighetsprincipen
När det gäller propositionen Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet (prop. 2025/26:191) är det positivt att regeringen föreslår särskilda lättnadsregler för mindre huvudmän samt en tvåårig övergångsperiod där alla fristående huvudmän omfattas av lättnaderna.
Lättnaderna gäller bland annat skyndsamhet vid utlämnande, registrering av handlingar, formerna för tillgång till handlingar och bevarandetid innebär viktiga tids- och kostnadsbesparingar, särskilt för mindre idéburna verksamheter. Det är ett steg i rätt riktning.
Viktigt med realistisk införandeplan
Samtidigt är det helt avgörande att införandet av offentlighetsprincipen sker med en realistisk och tydlig plan. Privata och idéburna huvudmän behöver klara riktlinjer, praktiskt stöd och tillräcklig tid för att bygga upp nya rutiner. Reformen måste också vara fullt finansierad – annars riskerar kostnaderna att tränga undan resurser från kärnuppdraget: undervisningen.
– Lättnadsreglerna är nödvändiga, men de löser inte allt. Staten måste ta ansvar för att reformen är långsiktigt hållbar och inte slår undan benen för idéburna huvudmän, säger Jasmina Helander.
Vinstutredningen nu på remiss
Samtidigt som regeringen nu lägger fram sina åtta propositioner är slutbetänkandet från Utredningen om vinst i skolan Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) ute på remiss. Även detta är ett förslag med stor betydelse för skolans organisering och förutsättningarna för idéburna huvudmän.
– Fremia följer utvecklingen noga och ser behov av att skolpolitiken i Sverige hålls samman. När många stora reformer genomförs parallellt ökar kraven på konsekvensanalyser, dialog och långsiktighet. Förändringar måste bidra till kvalitet och stabilitet – inte till ökad osäkerhet eller minskad mångfald i välfärden. Vi kommer att fortsätta bevaka frågorna och bidra med idéburna perspektiv för en förskola och skola som är kunskapsstark, likvärdig och hållbar över tid, säger Jasmina Helander.
Läs mer om regeringens reformer inom förskola och skola
