Språkkrav i äldreomsorgen – det innebär förändringarna
En ny lagparagraf ger arbetsgivare inom äldreomsorgen ökade skyldigheter från den 1 juli 2026. Läs mer om vad det innebär här.
Regeringen har lagt en proposition om att införa ett språkkrav inom äldreomsorgen. För Fremias medlemmar innebär det nya skyldigheter och ett ansvar för att säkerställa att personalen som utför omsorgsinsatser har relevanta kunskaper i svenska.
Vad innebär språkkravet?
I propositionen föreslås en ny paragraf, 8 kap. 4 a §, i socialtjänstlagen:
”Den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer ska arbeta för att den personal som genomför insatser i sådan omsorg har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.”
Det innebär i korthet:
- Kravet gäller verksamheten/arbetsgivaren och inte enskilda medarbetare.
- Det är inte ett anställningskrav – arbetsgivare får anställa personer som ännu inte har tillräckliga språkkunskaper, men behöver arbeta för att höja språknivån.
- Kravet omfattar all personal som genomför insatser inom äldreomsorgen, oavsett yrkestitel. Det omfattar däremot inte exempelvis vaktmästare, matsalspersonal eller lokalvårdare.
- Enligt förslaget ska lagändringen träda i kraft den 1 juli 2026 och gälla verksamhet inom äldreomsorgen.
Möt Språkkravet – nyttja Äldreomsorgslyftet
Språkkravet införs parallellt med att Äldreomsorgslyftet breddas från 2026. Läs mer om hur du kan nyttja Äldreomsorgslyftet för att stärka språk och kompetensen inom både äldreomsorg och LSS.
Vad innebär språkkravet i praktiken för arbetsgivare?
Inför förändringarna anordnade Socialstyrelsen i februari ett erfarenhetsutbyte inför den kommande lagändringen. Där betonade Socialstyrelsen följande punkter:
- Det centrala är att arbetsgivaren arbetar systematiskt för att personalen har relevanta språkkunskaper, och att det finns processer och rutiner för det i verksamheten.
- Det är viktigt att göra bedömningar av personalens språkkunskaper.
- Bedömningarna handlar om personalens förmåga att klara sina arbetsuppgifter utifrån ett språkligt perspektiv.
- Det handlar inte om att testa nivån av språkkunskaper.
Stöd och inspiration som hjälp att bygga språkutvecklande arbetsplatser
De statliga medlen i Äldreomsorgslyftet kan användas för språkutvecklande insatser.
Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram olika former av stöd till arbetsgivarna i genomförandet av språkutvecklande insatser. Inför lagändringen kommer myndigheten ta fram stödmaterial om rutiner och processer, samt bedömningar av språkkunskaper. Det finns en plan för fortsatt utveckling av stöd från myndigheten, såsom underlag för en kurs i språk och kommunikation i äldreomsorgen och stöd om språkutvecklande arbetsplatser.
En del material om språkförmåga och språkutveckling finns redan, inte minst från Vård- och omsorgscollege där Fremia är en av parterna. Det hittar du här nedan.
Vad tycker Fremia om språkkravet?
Fremias uppfattning är att kravet är rimligt i relation till de utmaningar med kompetensförsörjningen som äldreomsorgen har. Det finns behov av att stärka språkkunskaperna hos många medarbetare.
– En förutsättning för att arbetsgivare ska kunna leva upp till kravet är dock ett långsiktigt ekonomiskt stöd, som når fram och funkar väl. Inte bara för kommunerna utan också för idéburna, kooperativa och andra fristående vård- och omsorgsgivare. Det behövs också ett handfast metodstöd för att kunna bedöma vilka medarbetare som behöver stöd, säger Jasmina Helander, förhandlingschef välfärd, hos Fremia.
Vårt medskick till regeringen om Äldreomsorgslyftet har varit och är att statsbidraget måste kunna nyttjas flexibelt, så att språkutvecklings- och utbildningsinsatserna blir anpassade till medarbetarnas och den enskilda verksamhetens behov. Arbetsgivaren bör till exempel kunna anordna uppdragsutbildning på den egna arbetsplatsen. Vi har också uttryckt oro om finansieringen. Hur långt kommer de statliga medlen att räcka?
Läs mer
