Skärpta villkor för friskolor kan slå hårt mot mindre aktörer
Utredningen om vinst i skolan har lämnat sitt slutbetänkande. Flera av utredningens förslag ligger i linje med vad Fremia tycker, medan andra riskerar ytterligare administration och kostnader – inte minst för mindre huvudmän på landsbygden.
I fredags överlämnade utredaren Joakim Stymne sitt slutbetänkande Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L). Fremia har varit en del av utredningens referensgrupp och löpande lämnat synpunkter på de frågor som har behandlats.
Kan slå hårt mot små huvudmän
Fremia delar utredningens utgångspunkt att det inte finns någon plats för oseriösa aktörer i det svenska skolsystemet. Vi välkomnar därför de förslag som försvårar för fristående huvudmän som har allvarliga brister i sina befintliga skolor att växa och starta nya skolor. Samtidigt bedömer vi att betänkandet innehåller förslag som innebär ökade kostnader, mer administration och lägre flexibilitet för huvudmännen.
– Det kan slå hårt mot seriösa huvudmän, särskilt mot dem som är mindre och har begränsade resurser. Om etablerings- och utökningsprocesserna blir ännu mer administrativt och ekonomiskt betungande, finns en risk att det blir omöjligt för mindre huvudmän att etablera sig eller växa, säger Fremias skoljurist Aira Byciute Nygård.
Exempelvis skulle utredningens förslag innebära att om en liten, populär skola på landsbygden väsentligt vill utöka antalet utbildningsplatser, skulle det krävas en helt ny ansökan om godkännande till Skolinspektionen – med tillhörande avgifter och lång handläggningstid.
Kommuner ska lämna yttranden till Skolinspektionen
Utredningen föreslår också att kommuner ska bli skyldiga att lämna yttranden till tillsynsmyndigheten Skolinspektionen vid handläggning av en ansökan om godkännande som enskild huvudman. Ersättningen för kommunens arbete ska enligt förslaget bekostas av den enskilde huvudmannen i samband med ansökan om godkännande.
Det får inte vara möjligt att fatta politiskt motiverade beslut som gynnar kommunala skolor
– Om det ska vara obligatoriskt för kommuner att yttra sig behöver det finnas tydliga och rättssäkra direktiv som säkerställer sakliga och motiverade bedömningar. Det får inte vara möjligt att fatta politiskt motiverade beslut som gynnar kommunala skolor på bekostnad av fristående aktörer. Exempelvis ska överkapacitet hos kommunen inte kunna ligga till grund för beslut som minskar mångfalden av huvudmän i kommunen, särskilt inte på landsbygden, säger Aira Byciute Nygård.
Fremia kommer nu att analysera betänkandets förslag närmare och lämna detaljerade synpunkter i vårt yttrande när utredningen skickas på remiss. Regeländringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2028.
