Så kan välfärdsaktörer stärka sin beredskap
En välfungerande välfärd är centralt för Sveriges beredskap. Det innebär att även idéburna och kooperativa aktörer i välfärden måste fundera över sin krisberedskap. Vi frågade fyra experter om deras medskick.
Sjukvård och omsorg är områden där beredskapen särskilt ska stärkas framöver. Under pandemin stod det klart att lokala samarbeten och forum för dialog mellan exempelvis kommuner och civilsamhället var nyckeln till framgång.
Fremia har frågat några nyckelpersoner om vilka medskick de har till idéburen sektor när det gäller beredskap*.
Olivia Wigzell, generaldirektör Folkhälsomyndigheten
Vad är ditt viktigaste medskick till idéburna organisationer när det handlar om beredskap?
– Att idéburen välfärd har en oerhört viktig roll för att vi ska få en stark krisberedskap och ett starkt totalförsvar i Sverige. Så underskatta inte vikten av att ni också deltar i det här fullt ut.
Vad kan idéburen sektor göra?
– En enkel sak att göra är att öva. När man övar upptäcker man vilka förmågor och vilka gap man har, och vad man behöver öva mer på. Man kan också få reda på hur olika avtal och beredskapsutbildningar ska se ut och man kanske upptäcker annat som man behöver arbeta mer med. Kontinuitetsplanering är en annan viktig fråga för att kunna möta olika typer av svårigheter.
Tina Masson Söderlund, chef hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.
Vad är ditt viktigaste medskick till idéburen sektor när det handlar om beredskap?
– Det är att sätta i gång och planera och fundera, och att själv bjuda in till möten. Sitt inte och vänta på någon annan utan ta initiativ själva. För ni vet att ni är viktiga, och ni vet vad bristerna blir om ni inte är delaktiga. Så, bjud upp själva!
Malin Svanberg, samordnare beredskapssektorn, Socialstyrelsen.
Vad är ditt viktigaste medskick till idéburen sektor när det handlar om beredskap?
– Jag skulle säga att man bör titta på sin kontinuitetsplan, och att man behöver öva. Både när det gäller sådant som är generellt, det vill säga el, vatten, personal och lokaler, men också fundera över vad som är specifikt för vår sektor och vår organisation. Vad är det vi hanterar som inte andra hanterar, som man kanske inte pratar om. Man kanske har någon särskild produkt eller en särskild tjänst som man använder eller man kanske har en särskild kontakt ute i samhället. Då ska man fundera på; hur kan vi säkerställa även det som är vår särart i händelse av kris?
Socialstyrelsen har en del stödmaterial, vad kan idéburna organisationer använda som vill börja öva?
– Vi har något som heter samtalskort, som är en bunt med vykort som ställer olika frågor inom beredskapsområdet. Och det finns andra organisationer som har motsvarande övningar. Man kan ta ett kort per personalmöte eller avsätta en del av en planeringsdag och titta på frågorna. Förmodligen har man inte alla svar, men då vet man också vad man behöver börja jobba med.
Petter Skogar, vd, Fremia
Vad är ditt viktigaste medskick från Fremia till idéburna organisationer vad gäller beredskap?
– Beredskapsfrågan kommer vi att leva med under överskådlig tid framöver, oavsett om det handlar om beredskap inför ett krig eller annan extraordinär händelse eller kris. Så mitt medskick är: börja förbered er nu, börja öva, börja samarbeta med dem som är närmast omkring er. Det kan vara andra idéburna organisationer, det kan vara företag eller organisationer i civilsamhället. Men viktigast av allt som en idéburen organisation är att ta kontakt med din kommun, det är kommunerna som yttersta ansvariga för medborgarna i händelse av kris.
*Intervjuerna gjordes på Famnas medlemskonferens, november 2025.