Regeringens reglering av lärares undervisningstid går i fel riktning

Förslaget att reglera lärares och förskollärares undervisningstid innebär att staten tar över frågor som traditionellt har hanterats genom kollektivavtal och lokal arbetsledning. Det begränsar arbetsgivarnas möjligheter att organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar och riskerar därmed att försvåra kompetensförsörjningen och kvalitetsarbetet i skolan.

– Att lagstifta om undervisningstid är ett tydligt avsteg från den svenska modellen. Frågor om arbetstid och arbetets organisering ska lösas av arbetsmarknadens parter, inte av staten. Regeringens beslut minskar utrymmet för lokala lösningar och riskerar att göra det svårare för idéburna huvudmän att ta ansvar för verksamhetens kvalitet och lärarnas arbetsmiljö, säger Jasmina Helander, förhandlingschef välfärd hos Fremia.

Förvärrar lärarbristen och ökar kostnaderna

Fremia har tidigare i ett remissvar avstyrkt samtliga förslag som innebär statlig reglering av lärares arbetstid.

– Vi delar ambitionen som utredningen har att stärka arbetsmiljön, men dagens ordning ger bättre förutsättningar att möta olika verksamheters behov. Det nya regelverket riskerar att förvärra lärarbristen, öka kostnaderna för de idéburna huvudmännen och tränga undan resurser från skolornas kvalitetsarbete, säger Jasmina Helander.

Korta tidsramar och underfinansierad reform

Reglerna om lärares och förskollärares undervisningstid träder i kraft 1 juli 2027.

– Det är alldeles för korta tidsramar för en sådan här stor förändring, och dessutom är reformen underfinansierad. Fremia kommer att följa frågan noga och återkommer med mer information längre fram. Men vi rekommenderar alla våra medlemmar att börja förbereda sig för förändringarna så snart som möjligt. Det gäller både kring undervisningstiden och alla andra reformer som nu görs inom skol- och förskoleområdet, säger Jasmina Helander.