Ny rapport: Civilsamhället är till största delen privatfinansierat
Knappt en femtedel av civilsamhällets finansiering kommer från det offentliga. Det visar en rapport från Giva Sverige, Fremia med flera. ”Det offentliga står för betydligt mindre av civilsamhällets finansiering än många tror. Här finns myter att slå hål på”, säger Emma Kristensson Bennwik.
Årets upplaga av rapporten ”Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället” är här. Ett av huvudresultaten är att när a-kassor, folkbildning, stiftelsehögskolor och ideellt drivna skolor och förskolor räknas bort visar statistiken att 84 procent av civilsamhällets finansiering kommer från privata källor. Den offentliga andelen uppgår till 16 procent.
Ny bild av civilsamhällets finansiering
Under ett webbinarium i samband med lanseringen den 7 oktober deltog bland andra Emma Kristensson Bennwik, samhällspolitisk ansvarig på Fremia.
– Den mest uppseendeväckande i rapporten är såklart att civilsamhället i huvudsak finansieras av privata medel. Inte av staten, som man lätt kan tro när man lyssnar till en del debattörer. Bilden skiljer sig kraftigt mellan olika delar av civilsamhället och har också förändrats över tid. Vissa verksamheter är starkt beroende av offentlig finansiering, medan många alltså till största delen finansieras av medlemmar, deltagare, gåvor eller andra privata källor, sa Emma Kristensson Bennwik.
Civilsamhället i en tid av förändring
Rapporten beskriver hur civilsamhällets finansiering påverkas av samhällsekonomiska, demografiska och politiska förändringar. Samtidigt som den privata finansieringens betydelse ökar har flera statliga stöd minskat i reala termer de senaste åren, bland annat till studieförbunden.
Emma Kristensson Bennwik menar att utvecklingen aktualiserar frågan om vilken roll civilsamhället har i samhället, och hur den rollen ska se ut i framtiden.
– Staten förväntar sig i allt högre grad att civilsamhället ska bidra till att lösa konkreta samhällsutmaningar. Då behöver vi också diskutera balansen mellan civilsamhället som röstbärare och som utförare. Det är ytterst en demokratifråga vilka verksamheter och perspektiv som får förutsättningar att utvecklas och vilka som inte får det, sa hon under webbinariet.
Ideellt engagemang avgörande resurs
Rapporten lyfter fram det ideella arbetets betydelse. Omkring hälften av den vuxna befolkningen engagerar sig ideellt, en nivå som varit stabil under lång tid. Det ideella arbetet uppskattas motsvara mer än 400 000 heltidstjänster per år.
Under webbinariet betonade flera deltagare att de ideella krafterna är en underskattad del av civilsamhällets finansiering, bland andra Ideella Sveriges nytillträdda generalsekreterare Karin Ernlund. Det efterlystes också ett bra sätt att synliggöra det ideella engagemanget och vad det är värt.
– Studieförbunden i samverkan har gjort beräkningar på värdet av det ideella arbetet, det går absolut att göra. Studieförbunden har fått kraftigt neddragna offentliga bidrag. Då kanske man skulle tro att det ideella arbetet skulle öka som kompensation. Men det är tvärtom, det ideella arbetet har också minskat. Det offentliga stödet behövs alltså för att hålla strukturerna igång. Utan stöd, blir det heller inget ideellt arbete, sa David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden i samverkan.
Finansieringen ser olika ut i olika delar av civilsamhället
Ett återkommande tema i rapporten är att civilsamhället är heterogent. Vissa verksamhetsområden, som a-kassor och utbildning, har en hög andel offentlig finansiering, medan många medlems- och folkrörelseorganisationer i betydligt större utsträckning bärs av medlemmar, deltagaravgifter, gåvor och ideellt engagemang.
– Vi behöver bli bättre på att visa att civilsamhället inte är en enhetlig sektor. Det finns många olika finansieringsmodeller. Många organisationer har flera olika roller och får in pengar på många olika sätt. Vissa organisationer har också olika roller inom en och samma organisation. One size does not fit all, konstaterade Emma Kristensson Bennwik.
Fakta om rapporten
- Årets rapport är den tolfte upplagan.
- Rapporten har tagits fram av Giva Sverige tillsammans med Fremia, Ideell Arena, Ideell Kulturallians, Ideella Sverige, Studieförbunden och Sveriges Föreningar.
- Resultaten bygger på offentlig statistik, ny SCB-data samt analyser och undersökningar från flera aktörer.
- Rapporten lyfter fyra övergripande slutsatser: 1) civilsamhället är i huvudsak privatfinansierat, 2) demografiska förändringar påverkar civilsamhällets verksamhet och resurser, 3) medlemskapets roll har förändrats och 4) synen på civilsamhällets roll i samhället håller på att förändras.
Mer om rapporten
