Kommunpolitiker vill ha långsiktiga samarbeten med civilsamhället
Sex av tio kommunpolitiker tycker att samverkan med civilsamhället fungerar bra. Samtidigt efterfrågar de längre samarbeten, helst inom det förebyggande sociala arbetet. Politikerna själva pekar ut prioriteringar och brist på strategi som de största hindren. Det visar en ny undersökning från Demoskop och Fremia.
61 procent av kommunpolitikerna uppger att kommunens nuvarande samverkan med civilsamhället fungerar mycket bra eller ganska bra. 27 procent svarar att samverkan är varken välfungerande eller bristfällig, medan 11 procent anser att samverkan med civilsamhället är bristfällig.
– Kommunerna står inför stora utmaningar inom bland annat förebyggande socialt arbete, beredskap och arbetsmarknad. Civilsamhällets organisationer finns nära människor och har kunskap och relationer som kommunerna kan dra större nytta av. Med tydliga politiska prioriteringar och långsiktiga samarbeten kan vi nå fler människor, tidigare. Det blir ännu viktigare när resurserna är knappa, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef på Fremia.
Stora skillnader mellan kommuner och partier
I fem av landets kommuner, Borgholm, Gnesta, Grums, Gullspång och Kramfors, svarar 100 procent av politikerna att samverkan med civilsamhället fungerar mycket bra eller ganska bra. I andra änden av skalan finns Gällivare och Sollefteå, där endast 14 procent av politikerna tycker att samverkan fungerar mycket eller ganska bra. Askersund ligger på 20 procent, Valdemarsvik på 21 procent och Östhammar på 22 procent.
Även mellan partierna finns stora skillnader. 66 procent av landets kommunpolitiker inom Moderaterna svarar att samverkan med civilsamhället fungerar mycket eller ganska bra. Samma siffra för Vänsterpartiet är 43 procent.
Förebyggande socialt arbete viktigast
Förebyggande socialt arbete är det område där flest vill öka samarbetet med civilsamhället. 42 procent av kommunpolitikerna sätter det sociala arbetet i topp. Därefter följer krisberedskap med 28 procent, arbetsmarknadsinsatser med 26 procent och äldreomsorg med 23 procent.
Den nya socialtjänstlagen börjar så smått få genomslag på kommunernas samverkan med civilsamhället. 29 procent av kommunpolitikerna uppger att samarbetet har ökat efter att lagen trädde i kraft 1 juli 2025.
– Den nya socialtjänstlagen skärper kraven på förebyggande arbete. Hittills uppger tre av tio kommunpolitiker att samarbetet med civilsamhället har ökat sedan införandet. Det är en bra början men siffran behöver upp rejält. Civilsamhället måste finnas med i omställningen av socialtjänsten för att den ska bli lyckad. Våra medlemmar möter redan de människor som behöver stöd och kan bidra till att rätt insatser sätts in tidigare, säger Emma Kristensson Bennwik, samhällspolitiskt ansvarig på Fremia.
IOP toppar listan över önskade samarbetsformer
När kommunpolitikerna får peka ut vilka finansierings- och samarbetsformer som bör stärkas hamnar idéburet offentligt partnerskap, IOP, i topp. 42 procent vill se fler IOP:er, följt av fleråriga avtal med 33 procent och projektbidrag med 30 procent. Fler reserverade upphandlingar för idéburna aktörer anges som önskvärt av 23 procent och andra upphandlingar av 22 procent.
– Det är svårt att bygga hållbara verksamheter och lösa komplexa samhällsutmaningar med korta planeringshorisonter. IOP och fleråriga avtal ger kommuner och idéburna aktörer bättre möjligheter att planera, följa upp och utveckla insatser som gör verklig skillnad i samhället. Att de här samarbetsformerna ligger högt visar att många kommunpolitiker också ser behovet av långsiktighet. Det är glädjande att reserverade upphandlingar blir allt populärare, i förra årets undersökning var det bara sex procent som angav det, säger Emma Kristensson Bennwik.
Hindren ligger i kommunernas egna vägval
31 procent av kommunpolitikerna svarar att de största hindren för ökad samverkan är politiska prioriteringar. 30 procent anger avsaknad av en kommunal strategi som det största hindret, och 26 procent menar att det är bristande ekonomiska resurser som stoppar upp. Brist på kunskap om civilsamhället och oklara ansvarsfördelningar anges av 25 procent vardera. Juridiska hinder pekas bara ut av 8 procent.
– Det är ju intressant att kommunpolitikerna främst pekar på hinder som de själva kan påverka. Här borde vi alltså kunna förvänta oss framsteg. Tydliga politiska beslut, en känd strategi och ett tydligt ansvar för samverkan skulle ge civilsamhället mycket bättre förutsättningar att bidra till att lösa kommunernas utmaningar. Juridiken tycks vara ett betydligt mindre hinder än vad den ibland framställs som, säger Patrik Schröder.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Demoskop på uppdrag av Fremia. Den bygger på en webbenkät som har skickats till samtliga politiker i alla landets kommunfullmäktige. Totalt genomfördes 4 010 intervjuer under perioden 31 mars–3 maj 2026.
Resultat i korthet
61 procent bedömer att kommunens samverkan med civilsamhället fungerar mycket eller ganska väl.
42 procent vill stärka idéburet offentligt partnerskap, IOP.
33 procent vill se fleråriga avtal och 30 procent vill stärka projektbidragen.
42 procent pekar ut förebyggande socialt arbete som det viktigaste området för ökad samverkan.
31 procent ser politiska prioriteringar som det största hindret för ökad samverkan, följt av avsaknad av strategi (30 procent) och bristande ekonomiska resurser (26 procent).
29 procent uppger att den nya socialtjänstlagen har lett till ökat samarbete med civilsamhället.
Till hela undersökningen
