Kommunerna kan inte lösa aktivitetskravet på egen hand
När aktivitetskravet införs 1 juli får Sveriges kommuner ansvar för att aktivera omkring 26 000 personer varje månad. Reformen riskerar att missa sitt mål om aktiviteterna inte anpassas efter individens behov, och om civilsamhällets kompetens inte tas till vara. Det visar en ny rapport från Fremia.
I morgon träder det nya aktivitetskravet i försörjningsstödet i kraft. Reformen ska hjälpa fler människor närmare arbete, studier och egen försörjning. Men målgruppen består av personer med mycket olika förutsättningar och ofta komplex problematik. Därför krävs fler lösningar än standardiserade aktiviteter, enligt Fremias nya arbetsmarknadsrapport ”Aktivitetskravet i försörjningsstödet – Idéburna organisationers avgörande roll.”
– Aktivitetskravet kan bli en verklig möjlighet för människor som länge har stått utanför arbetsmarknaden. Men det förutsätter att aktiviteterna är meningsfulla och anpassade efter individen. Annars riskerar människor att fastna i system som inte leder vidare, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef på Fremia.
Kommunerna behöver fler verktyg
Rapporten visar att många av de personer som omfattas av aktivitetskravet lever med psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar, språkbarriärer, beroendeproblematik eller andra sociala hinder. För många är vägen till arbete lång och kräver en kedja av olika insatser över tid.
Forskning och erfarenheter från kommuner själva pekar på att aktiviteter som upplevs som meningsfulla och ligger nära riktiga arbetsplatser ger bättre resultat än insatser som främst syftar till att sysselsätta människor.
Idéburna organisationer arbetar redan i dag med många av de grupper som kommunerna nu får utökat ansvar för. De erbjuder arbetsträning, rehabilitering, språkstöd, utbildning och social gemenskap, ofta i miljöer som ligger nära arbetslivet.
– Det finns redan verksamheter runt om i landet som vet hur man arbetar med människor som står långt från arbetsmarknaden. Kommunerna behöver inte börja från noll. Tvärtom behöver de bygga vidare på den kompetens som finns i civilsamhället, säger Patrik Schröder.
Standardlösningar kommer inte fungera
Fremia ser samtidigt tecken på att vissa kommuner planerar att bygga upp egna verksamheter för att möta aktivitetskravet. Det riskerar att tränga undan befintliga insatser och minska möjligheterna till individanpassning.
– Det här är inte tiden att bygga upp parallella verksamheter i egen regi. Det är tiden för samverkan. Kommunerna har fått resurser för att genomföra reformen och de resurserna bör användas där de gör störst skillnad för människor. Dessutom träder snart den nya lagen om offentlig säljverksamhet i kraft. Lagen begränsar kommunernas möjlighet att bedriva verksamheter i egen regi som konkurrerar på en marknad. Det ger ytterligare belägg för att samverkan är vägen framåt, säger Patrik Schröder.
Huvudresultat i rapporten
- Omkring 26 000 personer per månad väntas omfattas av aktivitetskravet.
- Målgruppen är långt ifrån homogen och präglas ofta av komplex problematik.
- Meningsfulla och individanpassade aktiviteter ger bättre resultat än standardiserade lösningar.
- Insatser nära verkliga arbetsplatser har större potential att leda vidare till arbete eller studier.
- Många deltagare behöver kedjor av insatser snarare än en enskild aktivitet.
- Civilsamhället erbjuder redan i dag en bred palett av arbetsinkluderande insatser.
Ladda ned rapporten
-
Aktivitetskravet i försörjningsstödet – Idéburna organisationers avgörande rollDokumentnummerpdf4 MB
Se lanseringsseminariet
Rapporten smyglanserades under Almedalsveckan. Se seminariet där vi diskuterar vad som krävs för att reformen ska ge människor verkliga steg mot jobb, språk, sammanhang och egen försörjning?
Medverkande: Lisa Sjöblom, Grundare och VD, Fasil, Lena Lago, Vice ordförande, Fremias intressepolitiska kommitté, Skoopi mm, Gunnar Danielsson, Generalsekreterare, Folkuniversitetet, Jessica Forss Katz, Näringspolitisk expert , Kompetensföretagen, och Effie Kourlos, kommunalråd, Östersunds kommun, C.
