Idéburna förskolor har bäst personalhälsa – och högst lön
Personal hos icke vinstdrivande förskolor har i genomsnitt högre löner och bättre hälsa jämfört med dem som arbetar i vinstdrivande och kommunala förskolor. Det visar ny forskning från IFAU.
Påverkas förskolepersonal av vilken driftsform verksamheten har? Den frågan tas upp i en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
I ”Kan förskolepersonal byta upp sig? Skillnader i lön och hälsoutfall mellan utförare” skiljer forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson mellan tre kategorier av utförare; kommuner, vinstdrivande och icke vinstdrivande. De undersöker sedan vilka skillnader som finns mellan de tre kategorierna när det gäller personalens sammansättning, löner och hälsoutfall.
Mer arbetslivserfarenhet hos idéburna
I gruppen som forskarna kallar för icke vinstdrivande finns exempelvis föräldrakooperativ och stiftelseägda förskolor.
Resultaten visar bland annat att icke vinstdrivande förskolor har anställda som är yngre och något mer sällan utbildade förskollärare (39 procent) än de kommunala förskolorna (42 procent). Lägst andel utbildade förskollärare har de vinstdrivande (28 procent). Personalen hos icke vinstdrivande förskolor har däremot mer arbetslivserfarenhet och högre betyg från gymnasiet än övriga driftsformer.
Högre lön och bättre hälsa
Givet personalens bakgrund betalar icke vinstdrivande förskolor i genomsnitt högre löner än både vinstdrivande och kommunala förskolor, och har bättre hälsoutfall bland personalen, enligt rapporten.
– Det är jätteroligt att höra att idéburna, icke vinstdrivande förskolor faller så väl ut i undersökningen. Det stämmer väl överens med vad vi hör och ser dagligen från våra medlemmar. Det vore intressant, som forskarna själva också påpekar, att i framtiden undersöka om skillnaderna i till exempel personalens sammansättning hos olika driftsformer även har betydelse för verksamheternas kvalitet, säger Jasmina Helander, förhandlingschef välfärd hos Fremia.
Resultaten i rapporten bygger på data över arbetstagare och arbetsplatser för åren 2001–2020 från SCB, i kombination med registerinformation från Socialstyrelsen.
Läs mer
