Ny rapport: Idéburna arbetsgivare har stort behov av AI-kompetens

I Fremias nya rapport AI-omställning med begränsade resurser uppger 72 procent av de svarande organisationerna att de har använt någon form av AI-lösning under det senaste året. Men bara 15 procent anger att de använder AI systematiskt och som en integrerad del i verksamheten.

– Många av våra medlemmar har börjat använda AI för att spara tid och stärka kvaliteten. Men användningen bygger ofta på enskilda initiativ. För att ta nästa steg behöver arbetsgivarna tid, kompetens och stöd att utveckla gemensamma och säkra arbetssätt. I slutändan är det en demokratifråga och helt nödvändigt för att Sverige ska klara av att uppfylla målen i regeringens AI-strategi, säger My Salama Meiton, rådgivare och verksamhetsutvecklare hos Fremia.

AI frigör tid till kärnuppdraget

Rapporten visar att AI främst används för administrativa och stödjande arbetsuppgifter, exempelvis textbearbetning, ansökningar och informationshantering. För mindre organisationer fungerar tekniken som kapacitetsstöd och gör det möjligt att genomföra arbetsuppgifter som annars hade behövt prioriteras bort.

AI förändrar alltså arbetet, snarare än ersätter det. Endast tre procent av de svarande uppger att arbetsuppgifter har försvunnit helt.

– För våra medlemmar handlar AI inte i första hand om att minska personalstyrkan. Det handlar om att frigöra tid till kärnuppdraget: omsorg, medlemsnytta, stöd och mänskliga möten. Det är där den verkliga nyttan med AI finns i idéburen sektor, säger My Salama Meiton.

Sex av tio ser ett stort kompetensbehov

Samtidigt ställer AI nya krav på arbetsgivarna. Sex av tio svarande bedömer att behovet av kompetensutveckling inom AI är ganska eller mycket stort under de kommande åren.

Det handlar inte bara om att lära sig använda olika verktyg. Arbetsgivare behöver kunna bedöma när AI är lämpligt, skydda känslig information, kvalitetssäkra resultat, fördela ansvar och utveckla nya arbetssätt tillsammans med medarbetarna.

28 procent svarar att de inte känner sig rustade att hantera de arbetsmiljöutmaningar som AI kan medföra. Ytterligare 15 procent vet inte om de är rustade.

– Arbetsgivarna har ansvar för att AI används tryggt, ansvarsfullt och i dialog med medarbetarna. Men ansvar måste följas av faktiska möjligheter att ställa om. Många idéburna verksamheter har redan små marginaler och behöver prioritera bemanning och det dagliga uppdraget framför långsiktig utveckling, säger My Salama Meiton.

Omställningsansvar kräver omställningskapacitet

Fremia varnar för att AI-utvecklingen kan förstärka skillnaderna mellan större, resursstarka organisationer och mindre arbetsgivare som har svårare att avsätta tid och resurser för kompetensutveckling och förändringsarbete.

Rapporten visar att kostnaden för själva AI-verktygen inte är det största hindret. Trösklarna för de idéburna arbetsgivarna handlar oftare om att hitta relevanta användningsområden, utveckla kunskap och rutiner, hantera integritets- och säkerhetsfrågor samt skapa tid och utrymme att förändra arbetssätten.

Risk för färre vägar in i arbetslivet

Rapporten uppmärksammar även en möjlig målkonflikt. När enklare, rutinmässiga arbetsuppgifter automatiseras kan uppgifter som i dag används för arbetsträning, rehabilitering och stegvis återgång till arbetslivet bli färre.

– AI-omställningen måste vara socialt hållbar. Vi behöver utveckla nya meningsfulla arbetsuppgifter och se till att tekniken inte stänger redan begränsade vägar in i arbetslivet, säger My Salama Meiton.

I rapporten föreslår Fremia tre åtgärder för att säkra en inkluderande AI-utveckling:

• Inför ekonomisk ersättning för AI-relaterad kompetensutveckling i idéburen sektor.
• Ge omställningsorganisationerna en tidigare och mer aktiv roll.
• Säkra finansieringen av både kärnuppdraget och AI-omställningen i idéburen sektor.

My Salama Meiton

Förhandlare/rådgivare inom civilsamhället, verksamhetsutvecklare

08-702 54 56

my.salama.meiton@fremia.se