I vårbudgeten 2026 saknas strukturella besked för civilsamhälle och idéburen välfärd
Regeringens vårbudget för 2026 innehåller flera riktade satsningar som kan göra skillnad för barn, unga och människor i utsatta situationer. Samtidigt saknas avgörande besked som ger civilsamhället, den idéburna välfärden, personlig assistans och kooperativa företag långsiktigt hållbara villkor. Fremias intressepolitiska chef Patrik Schröder kommenterar budgeten:
För Fremias medlemmar är behovet av stabilitet och förutsägbarhet fortsatt stort. Efter flera år av neddragningar för många organisationer inom civilsamhället, personlig assistans och arbetsintegration är läget riktigt tufft. Många går på knäna, en del har redan tvingats stänga ner verksamhet. I det perspektivet ger regeringens vårbudget föga tröst.
Språksatsningar – positivt men kräver långsiktighet
Regeringens satsningar på språkfrukost, läxhjälp och fler böcker i skolan är välkomna. Tidiga insatser för barns språkutveckling är avgörande för både kunskapsresultat och framtida etablering. Idéburna huvudmän inom förskola och skola spelar här en viktig roll, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. För att reformerna ska få önskad effekt krävs dock långsiktiga och förutsägbara spelregler och att det finns finansiering som möjliggör att satsningarna blir verklighet.
Åtgärder mot mäns våld mot kvinnor – civilsamhällets roll måste stärkas
Satsningarna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor är mycket angelägna. Civilsamhällets organisationer och idéburna aktörer inom socialt arbete är redan i dag bärande i arbetet med skydd, stöd och förebyggande insatser. För att dessa verksamheter, exempelvis landets alla kvinnojourer ska kunna möta både nya riktlinjer och permanenta behov krävs stabil finansiering och fungerande samverkan med offentlig sektor – inte tillfälliga projektmedel.
Arbetsmarknad – fokus på unga men brist på verktyg för inkludering
Satsningar på sommarjobb, ungdomsjobb och bättre matchning är viktiga i ett läge med hög arbetslöshet och särskilt ungdomsarbetslöshet. Civilsamhället och kooperativa företag är centrala arbetsgivare för unga och personer långt från arbetsmarknaden.
Det saknas fortsatt satsningar på att bryta långtidsarbetslösheten. Någon uppräkning eller indexering av lönebidrag eller andra anställningsstöd blev det inte den här gången heller. Trotts att vi vet att detta är avgörande verktyg för arbetsgivare som tar stort samhällsansvar. Taket i lönebidraget behöver höjas och indexeras. Det tycker även Arbetsförmedlingen som ytterligare har betonat detta i sitt budgetäskande för 2027.
Personlig assistans – sveket fortsätter
Regeringen och Sverigedemokraterna har tidigare under mandatperioden utlovat en indexerad uppräkningsmodell för assistansersättningen, men skrivningar om detta saknas nu helt i vårbudgeten. I stället meddelar regeringen att man avser att införa en ordning där Försäkringskassan ska lämna förslag om assistansersättningen till regeringen i sitt budgetunderlag för det kommande året. Vad detta kommer innebära i praktiken är svårt att sia om, men helt klart är att det hade varit rakare att knyta uppräkningen till ett löneindex. Fremia kommer att fortsätta arbeta för att få en indexering på plats.
Utan en stabil och indexerad ersättning riskerar både kvaliteten i assistansen och brukarnas valfrihet att urholkas. Vi har sagt det länge och nu är det verkligen akut för många av våra medlemmar. Det handlar inte bara om att de som verksamheter riskerar att gå under, det handlar om att människor riskerar att stå utan livsviktig assistans.
Beredskap
Det är bra att regeringen tydligt erkänner bygdegårdarnas betydelse. Bygdegårdar på många platser är viktiga i kommuners och regioners beredskapsplanering, till exempel som möteslokaler och alternativa stabsplatser. När Sverige nu bygger ett robust civilsvar krävs betydligt större och mer långsiktiga investeringar i det breda civilsamhällets medverkan – inte minst i de idéburna organisationer som varje dag bär relationer, lokal närvaro och förtroende över hela landet.
Kooperativa företag – outnyttjad potential
Kooperativa företag bidrar till jobb, lokal utveckling och välfärd i hela landet, ofta där andra aktörer saknas. Trots detta saknas ett samlat politiskt grepp om kooperation även i årets vårbudget. I stället har regeringen valt att från 1 januari 2027 helt dra bort stödet till kooperativ utveckling. Det är inte ett hållbart sätt att utveckla Sverige.
Fremias uppmaning inför höstbudgeten
Den här vårbudgeten är den sittande regeringens sista. Oavsett vilken regering som tar över efter valet så kommer deras första budget bli otroligt viktig. I höstbudgeten 2026 behöver nästa regering presentera reformer som ger stabilitet och långsiktighet. Det gäller bland annat indexerade ersättningar i välfärden och personlig assistans, stärkta anställningsstöd och stabil finansiering för civilsamhällets organisationer.
Det handlar bland annat om att:
- Säkerställa långsiktiga och indexerade ersättningar i välfärden, inklusive personlig assistans.
- Stärka lönebidraget och andra anställningsstöd som möjliggör jobb för fler och på riktigt bryter långtidsarbetslösheten.
- Ge civilsamhällets organisationer stabil finansiering och tydliga samverkansstrukturer.
- Ta fram en sammanhållen politik för kooperativa företag.
Samhällsutmaningarna är långsiktiga – då måste också politiken vara det.
