Fremiadagen arrangerades i år för första gången, när Fremia också fyller fem år. Tanken var att samla medlemmarna kring några av de frågor som formar arbetsgivarlivet just nu och framåt.

Programmet blandade arbetsmarknad och arbetsrätt med AI, rekrytering, ledarskap och beredskap. På scen stod både externa gäster och Fremias egna experter. Silvia Kakembo, vice vd på Arenagruppen, modererade dagen och Petter Skogar, vd på Fremia, inledde och avslutade programmet.

Avtalsrörelsen kräver fungerande lösningar

Dagen började mitt i ett av Fremias verkliga kärnuppdrag: de kommande avtalsförhandlingarna. Under samtalet om avtalsrörelsen 2027 möttes Love Lind, förhandlingschef på Fremia, Catherine Simons, rådgivare och förhandlare på Fremia, Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal, och Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.

Samtalet visade både var parterna står nära varandra och var intressena går isär. Frågor om avtalslängd, arbetstidsförkortning, låglönesatsningar, den statliga assistansersättningen och behovet av mer branschanpassade lösningar kom upp. För Fremias del betonade Love Lind vikten av kollektivavtal som tar hänsyn till medlemmarnas skilda verkligheter och som ger arbetsgivarna långsiktighet.

– Vi behöver hitta lösningar på alla våra avtal som våra medlemmar klarar av att bära och som ger förutsägbarhet, sa Love Lind.

Rekrytering som öppnar dörren för fler

Hur arbetsgivare kan bli bättre på att rekrytera på ett inkluderande sätt var nästa fråga på agendan. Seher Yilmaz, ansvarig för social hållbarhet på Samhall, uppmanade deltagarna att gå från individuella tillgänglighetsanpassningar i efterhand, till att bygga rekryteringsprocesser som fungerar för fler redan från början.

Utgångspunkten var universell utformning och sju principer för en mer inkluderande rekrytering. Det kan handla om allt från tydligare jobbannonser och möjlighet att genomföra intervjuer på olika sätt, till att säkerställa att digitala verktyg fungerar med olika hjälpmedel.

Budskapet var konkret: arbetsgivare behöver inte alltid börja med stora och kostsamma förändringsprojekt. Att använda klarspråk, tydliggöra vad som händer i nästa steg av en rekrytering eller låta kandidater välja mellan digital och fysisk intervju kan göra stor skillnad.

AI förändrar arbetet, inte bara tekniken

Efter lunch flyttades fokus till AI och arbetslivet. Joakim Wernberg, forskare vid Ratio, utmanade föreställningen att AI-utvecklingen främst handlar om vilka jobb som kommer att försvinna som man lätt kan tro om man följer debatten.

Hans poäng var i stället att tekniska skiften framför allt leder till att arbete omorganiseras. För att arbetsgivare ska få verkliga produktivitetsvinster räcker det därför inte med att köpa in nya AI-verktyg. Teknikinvesteringar behöver kombineras med förändringar i organisationen och nya arbetssätt.

– En särskild utmaning för arbetsgivare är att en stor del av teknikutvecklingen kommer in i organisationen genom medarbetarna själva. Det ställer krav på en ny balans mellan styrning uppifrån och initiativ underifrån, men också på lärande, sa Joakim Wernberg.

Han lyfte också att arbetsgivare inte bara behöver räkna med kostnaden för tekniken, utan också med lärandekostnaden när nya arbetssätt ska växa fram och etableras i organisationen.

Ledarskap när det gamla sättet inte längre räcker

Samma tanke återkom när Ola Mattsson, generalsekreterare för Barncancerfonden, talade om ledarskap i transformation.

Med exempel från Barncancerfondens arbete beskrev han hur tekniska förändringar skapar stora möjligheter, men som organisationerna samtidigt måste kunna omsätta.

– Att stoppa in ny teknik i den gamla organisationen är inte samma sak som att bygga organisationen för den nya tekniken, sa Ola Mattsson.

På Barncancerfonden har de bland annat arbetat aktivt med att korta avståndet mellan ett upptäckt problem eller möjlighet och att faktiskt göra något åt det. Organisationen har satsat på kompetensutveckling och försökt ge fler medarbetare trygghet och förmåga att agera på förändringar.

Det ställer samtidigt höga krav på arbetsplatsens kultur. Ola Mattsson sammanfattade den eftersträvade balansen som att man vill ha ”låg social friktion och hög intellektuell friktion.” Människor ska kunna ifrågasätta varandra och föra fram avvikande perspektiv utan att den psykologiska tryggheten går förlorad.

Beredskap kräver samarbete

Beredskap var också en viktig del av Fremiadagen. Magnus Hjort, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar, beskrev ett säkerhetsläge där desinformation och påverkansförsök har blivit en del av den vardagliga hotbilden mot Sverige. AI har gjort det enklare för trollen att skapa trovärdigt innehåll och bygga stora nätverk av falska konton. Det ställer högre krav på organisationers förmåga att upptäcka och hantera vilseledande information.

– Vi måste bygga starkt samhälle där alla känner sig hemma, delaktiga och att de blir lyssnade på. Annars finns risk att desinformation sprids. Och vi måste satsa på utbildning. Folkbildningen ska definitivt ha sitt stöd, om du frågar mig. Civilsamhället är en väldigt viktig del i vår demokrati, sa Magnus Hjort.

Start vilja att bidra men finansiering saknas

För arbetsgivare handlar beredskap därför inte bara om att ha en plan för vad som ska göras när något redan har hänt. Magnus Hjort pekade bland annat på behovet av att känna till organisationens sårbarheter, bygga upp besluts- och kommunikationsförmåga och samverka med andra aktörer.

I det efterföljande panelsamtalet medverkade även Ingvar Lindholm, enhetschef, Länsstyrelsen Skåne och Emma Kristensson Bennwik, samhällspolitiskt ansvarig, Fremia. Panelen var överens om civilsamhällets avgörande betydelse för Sveriges beredskap. Budskapet var att det finns en stark vilja att bidra, men att organisationerna också behöver tydligare uppdrag och bättre förutsättningar för att kunna axla den roll som förväntas av dem vid kris eller krig.

– I vår årliga medlemsundersökning Fremiabarometern uppger två av tre att de saknar ekonomiska förutsättningar för att arbeta med beredskap, att det saknas beredskapsplaner och att uppdragen ofta är otydliga. Samtidigt svarar alla politiska partier att civilsamhället är helt avgörande för Sveriges beredskap. Det finns ett glapp här, sa Emma Kristensson Bennwik.

Senaste nytt inom arbetsrätt

Som sista programpunkt tog Sven Rosqvist, chefsjurist på Fremia, och My Salama Meiton, rådgivare och förhandlare på Fremia, deltagarna genom några av de aktuella förändringar inom arbetsrätt och EU-reglering som arbetsgivare behöver hålla ögonen på.

På agendan stod bland annat AI-förordningen, lönetransparens och aktuella domar från Arbetsdomstolen. De tog bland annat upp vad reglerna om AI-kunnighet innebär för arbetsgivare och rättsfall som handlar om förhandlingsskyldighet vid individuella överenskommelser, narkotikatester i säkerhetskritiska arbeten och vilka individuppgifter ett skyddsombud har rätt till.

Det blev ett konkret avslut på en dag där många av de stora samhällsförändringarna hela tiden landade i samma fråga: Vad betyder det här för mig som arbetsgivare?

En medlemsdag med högt betyg

Fremiadagen var också en uppskattad mötesplats för medlemmar från olika delar av Fremia. Totalt hade vi strax under 300 personer på gästlistan, cirka 200 på plats och runt 75 digitalt.

Utvärderingen efter dagen visar ett mycket högt betyg från deltagarna; 4,4 i genomsnitt på en femgradig skala. Det ger en tydlig signal efter den allra första Fremiadagen.

”Relevanta områden/ämnen och bra personer. Kul att ni bjöd in både Kommunal och Unionen. Genomtänkt program. Bra med lagom långa pass. Bra balans mellan dagens ämnen. Bra engagemang! Fremia känns ”på tå” och driver de idéburnas frågor på ett mkt bra sätt. Jag är SÅ nöjd att jag anslutit till Fremia sedan 2026. Heja er!”, löd ett av frisvaren.

Hopp om branschanpassning

När Petter Skogar avslutade dagen tog han bland annat fasta på behovet av att Fremia fortsätter att utvecklas som arbetsgivarorganisation, både i kollektivavtalsfrågorna och i de samhällsfrågor som direkt påverkar medlemmarnas möjligheter att vara goda arbetsgivare samtidigt som de har bra förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag.

– Efter morgonens diskussion med våra motparter är jag svagt förhoppningsfull att vi ska kunna branschanpassa några av våra kollektivavtal här framåt. Men vissa frågor kan inte lösas vid förhandlingsbordet, så jag är också stärkt i min övertygelse att vi även måste jobba med påverkansfrågor. Och att vi måste jobba ännu mer tillsammans, sa Petter Skogar.