Debatten om civilsamhällets finansiering fortsätter
Innan jul skrev Peter Wennblad en ledare i Svenska Dagbladet på temat att det behövs en storstädning i bidrags-Sverige. Ett par dagar in på nyåret svarade Magnus Karlsson, professor vid Marie Cederschiöld i samma tidning och debatten lär fortsätta under valåret. Patrik Schröder ser behov av en mer faktabaserad ansats.
Peter Wennblad menade att det så kallade ”civilsamhället” är helt beroende av bidrag från det offentliga och att dessa medel borde städas bort. Wennblad hänvisar till Riksrevisionens (omdiskuterade) rapport, svingar om ohyggliga summor, och ett bidragsindustriellt komplex med omfattande fusk och fel.
Att två tredjedelar av civilsamhällets intäkter kommer från andra håll än det offentliga var inget som Wennblad valde att bekymra sig om.
Magnus Karlsson, professor vid Marie Cederschiöld högskola, svarade med kommentaren ”Anekdotiska exempel på fusk.” Han hänvisade bland annat till rapporten Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?, av Giva Sverige, Fremia med flera.
Det finns helt klart behov av mer faktabaserad samhällsdebatt i frågan.
Karlsson ställer sig frågan, vilket civilsamhälle vill vi ha och vem ska betala? Måste vi välja mellan röst eller service? En del menar att civilsamhället kan få hålla på med i princip vad som helst, det viktiga är att det inte förekommer några offentliga medel.
– Vi har länge haft en modell, ett samhällskontrakt, där det har varit självklart att en del av civilsamhällets finansiering kommer från offentliga bidrag. Politikerna från alla läger var överens om civilsamhällets avgörande samhällsinsats och menade att den är värd att betala för. Så är det inte uppenbarligen inte längre och frågan då blir: vart är vi på väg? Det finns helt klart behov av mer faktabaserad samhällsdebatt i frågan. Inte minst nu under kommande valår, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef hos Fremia.
Läs mer om finansieringen av civilsamhället
