Debatt: Gör AI till en dörröppnare för unga i arbetslivet

Man med kort hår och glasögon.
Fremias vd Petter Skogar skriver under debatten tillsammans med forskare från Örebro universitet och representanter för Arbetsmarknadens AI-råd.

Sverige har goda förutsättningar att omvandla kraften i den snabba AI-utvecklingen till positiva effekter för arbetsmarknaden och framtidens arbetsliv. Men snabb teknologisk utveckling bidrar också till strukturförändring och kan få negativa utfall för bland annat unga. Här behövs insatser. Det skriver vi på DN debatt.

Opinion
Publicerat:

Med utgångspunkt i ny forskning ser vi stort behov av konkreta och riktade insatser för att unga inte ska halka efter på framtidens AI-tunga arbetsmarknad.

Diagram som visar hur sysselsättningen har utvecklats för unga.
Diagram som visar hur sysselsättningen har utvecklats för unga (22-25år) respektive äldre (50+) i AI-exponerade yrken, jämfört med mindre exponerade yrken hos samma arbetsgivare. Referenspunkten är första halvåret 22 (innan chatGPT). Y-axeln visar procentuell förändring.

För att fler ska få möjlighet att ta steget ut i yrkeslivet är det avgörande att vi AI-rustar dem. Förutom utvecklade praktikplatser, traineeprogram och mentorskap behöver också utbildningar bättre spegla ett arbetsliv som redan genomsyras av AI. Dessutom ska vi med full kraft dra nytta av den svenska partsmodellen, ett trumfkort i tider av förändring, som ger oss unikt goda förutsättningar för omställning, kompetensutveckling och livslångt lärande under arbetslivet.

Det skriver Fremia i dag på DN debatt tillsammans med forskare från bland annat Örebro universitet och representanter från Arbetsmarknadens AI-råd.

Läs hela debattartikeln

DN Debatt: ”Ja, AI hotar ungas jobb – men inte som vi trott”