Aktivitetskravet – bra ambition men genomförandet avgör
Regeringens förslag om aktivitetskrav i försörjningsstödet innebär ett tydligare fokus på vägen till arbete och egen försörjning. Propositionen har nu överlämnats till riksdagen. ”Idéburna aktörer måste kunna vara en del av aktivitetskravet”, säger Patrik Schröder.
Fremia välkomnar ambitionen att motverka långvarigt biståndsberoende. Det är rimligt att samhällets stöd också ska innehålla insatser som stärker individens möjligheter att komma vidare till arbete, studier eller sysselsättning.
– Men reformen kommer bara att fungera om aktiviteterna är meningsfulla, rättssäkra och anpassade efter människors faktiska förutsättningar. Annars riskerar aktivitetskravet att bli administration i stället för förändring. Civilsamhällets idéburna aktörer måste kunna vara en del av genomförandet, det har varit centralt för Fremia genom hela beslutsprocessen, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef hos Fremia.
Civilsamhället måste ges förutsättningar att bidra
Tillsammans med SKR och Sobona skrev Fremia en debattartikel i höstas, som drev på för att arbetspraktik inom aktivitetskravet ska kunna ske i både kommunala bolag, civilsamhället och näringslivet.
– Det är därför mycket positivt att regeringen i propositionen öppnar för att aktiviteter inte behöver vara begränsade till kommunal regi. Det är en viktig korrigering från det tidigare förslaget. Idéburna organisationer, sociala företag och föreningar kan erbjuda miljöer som kombinerar struktur, relationer, språkträning och arbetslivsnära erfarenhet för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, säger Patrik Schröder.
Det blir centralt för reformens framgång att kommunerna inleder dialog med idéburen sektor
Men möjligheten i lagstiftningen i sig räcker inte, poängterar han. Ska civilsamhället kunna bidra på riktigt krävs att kommunerna bygger långsiktiga och hållbara former för samverkan. Fremia har pekat på behovet av partnerskap, riktade upphandlingar och ersättningsmodeller som täcker de verkliga kostnaderna.
– Sveriges kommuner tilldelas två miljarder 2027 för att tillhandahålla aktiviteter. Det blir centralt för reformens framgång att kommunerna inleder dialog med idéburen sektor för att hitta de modeller som passar för att säkerställa en stabil finansiering med rimliga villkor för de idéburna organisationer som kommer att anlitas för arbetet, säger Patrik Schröder.
Risker med aktivitetskravet
Det finns också skäl att vara uppmärksam på reformens risker, menar Patrik Schröder. Den grupp som får försörjningsstöd är inte homogen. För människor med ohälsa, svag förankring på arbetsmarknaden eller komplex social problematik kan ett generellt och långtgående aktivitetskrav bli svårt att hantera om inte tillämpningen präglas av individuell bedömning och god samordning mellan kommun, Arbetsförmedling och andra berörda aktörer.
Regeringen betonar att aktiviteterna ska vara meningsfulla och utformade så att den enskilde fortfarande kan stå till den reguljära arbetsmarknadens förfogande. Det är en viktig princip som måste fungera i praktiken.
– Aktivitetskravet innehåller en viktig öppning för mer aktiva och arbetsinriktade insatser, och den bekräftar och befäster den viktiga roll som idéburna aktörer kan spela i arbetsmarknadspolitiken. Men genomförandet blir helt avgörande, konstaterar Patrik Schröder.
Bestämmelserna kring aktivitetskravet i försörjningsstödet föreslås träda i kraft 1 juli 2026.
Läs mer om aktivitetskravet i försörjningsstödet
