Till innehåll på sidan

Debatt: Vi behöver inte välja mellan valfrihet och kvalitet i välfärden

Bild på byggnad med skylten Communityskolan på väggen.
I Göteborg gör idéburna och kooperativa organisationer redan i dag stor skillnad. Här finns Räddningsmissionen, med sina Communityskolor. Göteborgs stadsmission har bland annat arbetsintegration och boendelösningar. Bräcke diakoni har stark närvaro inom exempelvis äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning, skriver debattörerna. Foto: Räddningsmissionen

Den mångåriga debatten om vinster i välfärden är både polariserad och infekterad. Å ena sidan försvaras privata utförare med argument om valfrihet och effektivitet. Å andra sidan höjs röster för att återta kontrollen över välfärden till offentlig regi. Men vi behöver inte välja mellan valfrihet och en medmänsklig välfärd av hög kvalitet, skriver Fremia, Famna och Sveriges Stadsmissioner i Göteborgsposten.

Publicerat:

När välfärden blir ett slagfält mellan offentligt och privat, riskerar vi att glömma bort det tredje alternativet: de idéburna aktörerna, som har sin bas i civilsamhället. De drivs av starka värdegrunder och samhällsengagemang, eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten. Det innebär att varje skattekrona och varje insats oavkortat går till att skapa största möjliga värde för de människor som välfärden är till för.

Staden har nu möjlighet att öppna ännu mer för en tredje väg; den idéburna, där medborgarengagemang, professionalism och samhällsansvar står i samklang

Debattörerna

I Göteborg gör idéburna och kooperativa organisationer redan i dag stor skillnad. Här finns Räddningsmissionen, med sina Communityskolor. Göteborgs stadsmission har bland annat arbetsintegration och boendelösningar. Bräcke diakoni har stark närvaro inom exempelvis äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Vägen ut-kooperativen verkar för delaktighet på arbetsmarknaden.

Behöver driva på

I dag drivs bara 3 procent av välfärdens verksamheter av idéburna aktörer. Men stödet är starkt hos både allmänheten och politiker för att andelen ska öka. En undersökning från Verian visar att allmänheten vill att idéburen sektor ska stå för 12 procent av välfärden, medan politikerna vill öka andelen till 17 procent.

Den tillväxten kommer inte ske av sig självt. Politiker och ansvariga beslutsfattare i kommunerna behöver driva på utvecklingen, och använda de verktyg som står till buds för samverkan med vår sektor.

Kommunerna måste våga reservera upphandlingar för idéburna aktörer och sociala företag. En dom i Förvaltningsrätten i Uppsala bekräftade nyligen att det är fullt förenligt med EU-rätten. Idéburna offentliga partnerskap (IOP) är ett annat bra sätt att nyttja styrkan i det idéburna. Här är Göteborg en förebild.

Det är också avgörande att ersättningarna för välfärdsuppdragen hänger med i löneutvecklingen. Det är ohållbart att idéburna verksamheter förväntas använda egna medel för att täcka upp för underfinansierad verksamhet, som ingår i vår gemensamt finansierade välfärd.

Bjud in idéburna 

Vi ser gärna att Göteborg tar täten, exempelvis genom att bjuda in idéburna och kooperativa aktörer i planering och genomförande av välfärdstjänster. Göteborg kan också visa att det inte handlar bara om att välja mellan privat och offentligt. Staden har nu möjlighet att öppna ännu mer för en tredje väg; den idéburna, där medborgarengagemang, professionalism och samhällsansvar står i samklang.

Vi uppmanar beslutsfattarna att ta nästa steg, inte minst Socialdemokraterna som nu i dagarna håller kongress i Göteborg: Var med att skapa en mer omfattande roll för den idéburna sektorn i välfärden. Gemensamt kan vi skapa ett medmänskligare Göteborg och Sverige.

Emma Henriksson, generalsekreterare Famna
Jonas Rydberg, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner
Petter Skogar, vd Fremia

Debattartikeln publicerades först i Göteborgsposten