Utveckling, inte avveckling – politisk samstämmighet om Allmänna arvsfonden
I en riksdagsdebatt 22 januari diskuterades Allmänna arvsfondens framtid. Utgångspunkten var den nu snart årsgamla rapporten från Riksrevisionen som riktar skarp kritik mot nuvarande system och rekommenderar att Arvsfonden avvecklas. Riksdagsdebattens tyngdpunkt låg på att reformera och utveckla fonden, snarare än att avskaffa den. Faktum är att det fanns en politisk enighet runt detta.
Riksrevisionen hävdar i sin rapport från i mars 2024 att Allmänna arvsfonden, som stöttar ideella projekt inom civilsamhället, inte fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Bland annat påtalas brister i transparens och uppföljning av medlen. Rapporten föreslår att Arvsfonden ersätts med ett nytt system för att hantera arv från avlidna utan arvingar. I den efterföljande debatten kritiserades Riksrevisionen för att de drog såpass långtgående slutsatser. Kritiken grundades bland annat i att granskning gjordes under pandemiåren och inte alls berörde Arvsfondens omfattande stöd till lokalanpassningar.
Utveckling inte avveckling
Under riksdagsdebatten 22 januari fanns en stor politisk enighet om att medel ska gå till de avsedda ändamålen, på ett tryggt och effektivt sätt. Debattörerna uttryckte en tydlig vilja att arbeta vidare med Riksrevisionens rekommendationer. Det noterades att regeringen i sin skrivelse, som svarar på Riksrevisionens granskning, har som huvudlinje att det är utveckling och inte avveckling som gäller. Det lyftes också frågor kring vad det innebär att regeringen skriver att en fördjupad analys är nödvändig om det skulle komma till nya prioriteringar som förordar avveckling eller större förändringar av Allmänna arvsfonden.
Det fanns en enighet i att Arvsfonden har haft och fortsatt har en central roll för civilsamhället. Allmänna arvsfonden är en ovärderlig resurs för att stödja lokala och nationella projekt som bidrar till samhällsnytta, menade en riksdagsledamot.
Motionerna som debatterades
Tre motioner från den allmänna motionstiden kopplades till riksdagsdebatten om Allmänna arvsfonden.
Vänsterpartiet föreslog bland annat att Arvsfonden ska skyddas och utvecklas för att säkra dess långsiktiga bidrag till civilsamhället. Centerpartiet efterfrågade en reform för att stärka fondens medelsutdelning och skapa bättre långsiktighet. Miljöpartiet föreslog att Arvsfondens målgrupper breddas och att fastigheter och bostäder från arv används mer strategiskt.
Socialutskottet avslog motionerna och föreslog att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, vilket även riksdagen beslutade att göra efter votering.
Fremias perspektiv
Fremia ser gårdagens riksdagsdebatt som ett viktigt erkännande av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället. Den var samtidigt en bekräftelse på att Fremias och andra civilsamhällesaktörers kritik av Riksrevisionens granskning var relevant och riktig.
– När politiken nu är överens om att det är utveckling och inte avveckling som gäller blir det viktigt att regeringen skapar en ordnad process för detta. Det naturliga nästa steget är att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att ge förslag på hur Allmänna arvsfonden kan möjliggöra hög tillgängligt i civilsamhällets verksamheter, fortsatt nytänkande och en ändamålsenlig kontroll, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare på Fremia.
– Civilsamhällets organisationer spelar en avgörande roll i att bygga ett inkluderande och starkt samhälle. Fremia kommer fortsätta att bevaka frågan och verka för en utveckling av Allmänna arvsfonden som säkrar dess långsiktiga nytta.
Titta på hela riksdagsdebatten om Allmänna arvsfonden
