Tydligt rättsligt stöd för reserverad upphandling i Norge
Högsta domstolen i Norge har slagit fast att det är förenligt med EU-rätten att reservera upphandlingar av välfärdstjänster för idéburna organisationer. Den norska rättsliga tolkningen i lägre instans har använts som slagträ i den svenska debatten om idéburen välfärd. Därför är domen ett viktigt besked också för svenska kommuner och regioner som vill reservera upphandlingar för idéburna aktörer.
2020 genomförde Oslo kommun en upphandling av 800 platser på äldreboenden. Kommunen valde att reservera upphandlingen för idéburna organisationer. Beslutet överklagades av två stora vårdkoncerner som menade att kommunen bröt mot upphandlingsrättens grundläggande principer genom att stänga ute vinstdrivande företag. De fick rätt i första och andra instans, men Oslo kommun drev frågan vidare till Högsta domstolen. Den 8 december 2025 kom domendär Högsta domstolen ger Oslo kommun rätt.
Högsta domstolens slutsatser
Högsta domstolen konstaterar att Oslo kommuns förfarande ligger inom ramen för det norska regelverket för offentlig upphandling, som bygger på EU:s upphandlingsdirektiv. Domstolen tydliggör att det finns ett betydande nationellt utrymme att utforma välfärdssystemen och att det är förenligt med EU-rätten att reservera upphandlingar för idéburna organisationer.
Tydlig signal till Sverige
I den svenska debatten om reserverad upphandling som verktyg för att få mer idéburen välfärd har kritikerna använt de norska domarna i lägre instans som argument. Därför är den norska domen också viktig i en svensk kontext. Det norska upphandlingssystemet vilar på samma EU-rättsliga grund som den svenska lagen om offentlig upphandling, LOU, och undantagen för sociala och välfärdsnära tjänster är i stora delar jämförbara.
Även i Sverige pågår en rättstvist där stora omsorgsföretag har överklagat Uppsala kommuns reserverade upphandling av äldreboendet Ferlin. Både i förvaltningsrätten och kammarrätten avslogs de kommersiella företagens överklagan. Nu har de sökt prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen. En prövning som vore välkommen.
Fremia har tidigare lyft fram kammarrättens dom som ett tydligt besked om att det är möjligt att reservera upphandlingar för idéburna organisationer i Sverige. När nu också Norges högsta domstol slår fast att motsvarande modell ryms inom EU-rätten förstärks bilden av att den svenska regleringen vilar på en stabil unionsrättslig grund.
Stärkt position för idéburen sektor
– Den norska domen är ett tydligt stöd för Fremias idéburna medlemmar. Den bekräftar att det är möjligt att ta hänsyn till deras särart i offentlig upphandling. Långsiktighet, värdegrund, återinvestering av överskott och fokus på samhällsnytta är därmed både politiskt önskvärt och möjligt att ta hänsyn till juridiskt sett, säger Karin Liljeblad, välfärdspolitisk expert hos Fremia.
Domen bekräftar att upphandlande myndigheter inte är hänvisade till en renodlad marknadslogik. Inom ramen för upphandlingslagstiftningen kan de i stället använda reserverade upphandlingar för att främja en mångfald av utförare och ge större utrymme åt organisationer med starka värdegrunder och som drivs av samhällsnytta framför avkastningskrav.
Reserverade upphandlingar är ett legitimt och viktigt verktyg för att ta tillvara idéburna organisationers mervärden i välfärden
För Fremia är slutsatsen tydlig:
- den rättsliga osäkerhet som ofta lyfts fram som argument mot reserverade upphandlingar har försvagats ytterligare
- det finns nu ännu starkare stöd för kommuner, regioner och statliga myndigheter som vill använda möjligheten i LOU för att ge större utrymme åt idéburna utförare
– Domen från Norges högsta domstol är därför inte bara ett nordiskt prejudikat, utan också en viktig pusselbit i arbetet för att stärka idéburen välfärd – också i Sverige. Reserverade upphandlingar är ett legitimt och viktigt verktyg för att ta tillvara idéburna organisationers mervärden i välfärden, säger Karin Liljeblad.
