Språkkrav i äldreomsorgen förutsätter ett väl utformat och långsiktigt stöd för språkutveckling
Fremia ställer sig bakom förslagen i betänkandet om språkkrav för personal i äldreomsorgen (SOU 2024:78). Men det förutsätter att våra medlemmar och andra arbetsgivare får ett långsiktigt och flexibelt stöd för språkutveckling på arbetsplatsen.
En statlig utredning har tagit fram förslag på hur ett språkkrav i äldreomsorgen kan utformas och följas upp. Utredningen har också haft i uppdrag att föreslå insatser som kan bidra till att medarbetare i äldreomsorgen får nödvändiga kunskaper i svenska språket.
Utredningen föreslår att arbetsgivare ska verka för att omsorgspersonal har en kunskapsnivå i svenska språket som är relevant för insatsernas genomförande. Utredningen föreslår också ett särskilt statsbidrag för att ge äldreomsorgens medarbetare möjlighet att studera svenska på arbetstid och få del av andra språkutvecklande insatser.
Långsiktigt stöd behövs
– Utredningens förslag om språkkrav är väl avvägda i relation till de utmaningar med kompetensförsörjningen som äldreomsorgen har. Men en förutsättning för att arbetsgivare ska kunna leva upp till kravet är ett långsiktigt ekonomiskt stöd, som når fram och funkar väl. Inte bara för kommunerna utan också för idéburna, kooperativa och andra fristående vård- och omsorgsgivare, säger Karin Liljeblad, välfärdspolitisk expert hos Fremia.
Arbetsgivare och verksamheter får bära konsekvensen av att utbildningssystemet har mångåriga brister
Fremia poängterar i vårt remissvar att statsbidraget måste kunna nyttjas flexibelt, så att språkutvecklings- och utbildningsinsatserna blir anpassade till medarbetarnas och den enskilda verksamhetens behov. Arbetsgivaren bör exempelvis med stöd av statsbidraget kunna anordna uppdragsutbildning på den egna arbetsplatsen. En annan förutsättning är att det finns ett handfast metodstöd för att kunna bedöma vilka medarbetare som behöver stöd.
– Vi ser att det finns behov av att stärka språkkunskaperna hos många medarbetare. Arbetsgivare och verksamheter får bära konsekvensen av att utbildningssystemet har mångåriga brister. Fremia understryker därför vikten av att regeringen ser över hur vård- och omsorgselever i Komvux kan ges en mer ändamålsenlig utbildning i svenska språket, säger Karin Liljeblad.
Läs hela Fremias remissvar
-
Remissvar Fremia – Språkkrav för personal i äldreomsorgen (SOU 2024-78)Dokumentnummerpdf3 MB
