Skolsatsningar i statsbudgeten: ”det måste till finansiering”
I tisdags lämnade regeringen över budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Ett flertal satsningar och reformer handlar om förskola och skola. Det är mycket viktigt att ökade krav och mer administration också finansieras fullt ut, skriver Fremias skoljurist Aira Byciute Nygård i en kommentar:
Regeringen vill bland annat satsa på bättre förutsättningar för tryggheten i skolan, förbättringar inom förskollärar- och lärarutbildningen, läsfrämjande, nya läroplaner som ska vara bättre anpassade till barns kognitiva utveckling, att fler barn och unga ska kunna ta del av hälsofrämjande insatser, ett nytt betygssystem, skolsäkerhet, skärpta regler för friskolor och reglering av lärares undervisningstid.
Rätt ersättningsnivåer måste till
Fremia välkomnar regeringens ambition att satsa på hälsofrämjande insatser, tryggare och säkrare miljö för barn, ungdomar och personal samt andra förslag som bidrar till högre kunskapsresultat och bättre kvalitet i förskolan och skolan. Samtidigt vill vi lyfta vikten av att säkerställa rimliga ersättningsnivåer för förskole- och skolhuvudmän, nu när regeringen går vidare med ett sådant stort reformpaket för den svenska skolan.
De nya satsningarna medför nya krav och ansvarområden för samtliga förskole- och skolhuvudmän, men en stor del av finansiering ska gå till Skolverket, Skolinspektionen och kommunerna.
Fremias bedömning är att det saknas resonemang och beräkningar av förskole- och skolhuvudmännens faktiska kostnader och även att de befintliga modellerna inte speglar verkligheten. Exempelvis kommer en reglering av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag i praktiken att vara mycket mer kostsam än vad regeringens finansieringsförslag visar. Därtill kommer en del av satsningarna i budgetpropositionen att finansieras av statsbidrag som huvudmännen själva ska ansöka om. Det i sig innebär en ökad administrationsbörda, och det har inte alla huvudmän resurser för.
Lägre skolpeng kan bli förödande
Utöver förslagen i budgetpropositionen finns det ytterligare utredningar med förslag som kan bli verklighet inom en snar framtid. Bland annat förslaget om att fristående huvudmän i framtiden kan få lägre skolpeng i relation till de kommunala. Fremia vill ännu en gång betona att ett sådant förslag, i kombination med andra kostsamma krav på fristående huvudmän och minskat barnantal, kan ha förödande konsekvenser, framför allt för de mindre huvudmännen.
Om regeringen vill förverkliga sina uttalanden om likvärdig utbildning, valfrihet och mångfald av aktörer inom förskola och skola, samt säkerställa att resurser ska anpassas efter elevernas förutsättningar och behov, ska de prioritera utökad och likvärdig finansiering. Utgångspunkten borde vara att alla barn och elever har rätt till en utbildning på lika villkor – oavsett vilken kommun man bor i eller vilken huvudman man väljer.
I Fremiabarometern 2025 rapporterar våra medlemmar om en fortsatt pressad ekonomisk situation.
