Ny rapport från Fremia: Så kan indexering av assistansersättningen genomföras
Den personliga assistansen står inför massiva ekonomiska utmaningar, efter åratal av urholkning av den statliga ersättningen. Regeringen har lovat att assistansersättningen ska indexeras. En ny rapport, författad av SKR:s tidigare chefsekonom Annika Wallenskog, ger förslag på hur. I går fick socialtjänstministern rapporten i sin hand.
Fremia har sedan ett par år tillsammans med organisationer som representerar assistansanvändare drivit kampanjen Rimliga villkor. Kampanjen har satt ljus på underfinansieringen av den personliga assistansen och behovet av en värdesäkrad modell för uppräkning av assistansersättningen.
–I höstas nådde vi ett stort genombrott när regeringen i samband med höstbudgeten meddelade att man ska införa en indexmodell för uppräkning av ersättningen från kommande år och att det förberedande arbetet ska göras av social- och finansdepartementet gemensamt, säger Henrik Petrén, branschexpert personlig assistans hos Fremia.
Det framgår tydligt av Annika Wallenskogs rapport att den långvariga underfinansieringen av assistansen är ohållbar
Som ett bidrag till regeringens arbete, och för att säkerställa att det blir en bra modell, har Fremia bett SKR:s tidigare chefsekonom Annika Wallenskog att ta fram en rapport med förslag på hur en indexering kan genomföras. Den är nu klar.
– Det framgår tydligt av Annika Wallenskogs rapport att den långvariga underfinansieringen av assistansen är ohållbar. Behovet av en rejäl höjning av assistansersättningen och därefter indexering är akut. I rapporten finns konkreta förslag på hur detta kan göras utifrån redan i dag tillgänglig officiell statistik, vilket är en stor fördel, säger Henrik Petrén.
Rapporten överlämnad till socialtjänstministern
I går 13 maj, överlämnades rapporten till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
– Det var ett konstruktivt möte med ministern och vi hoppas förstås att regeringen tar med sig innehållet i det fortsatta arbetet med att få en bra indexering på plats i god tid innan nästa budget, säger Henrik Petrén.
I rapporten förordar Annika Wallenskog en enkel och transparent modell som säkerställer att ersättningen håller jämna steg med löneutvecklingen.
– Det här är en jätteviktig fråga. I rapporten visar vi att assistansersättningen inte har hängt med i pris- och löneutvecklingen. Det innebär att staten har sparat en massa pengar på bekostnad av assistansmottagare och -anordnare. Om assistansersättningen hade följt Omsorgprisindex, OPI, och legat på samma nivåer som annan vårdpersonal, skulle den ha varit 40–46 kronor högre i dag, säger Annika Wallenskog, konsult på Gullers grupp och tidigare chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Några av rapportens centrala budskap
- Enkelhet, transparens och förutsägbarhet är att föredra framför exakthet.
- Schablonersättningens uppräkning bör inte baseras på en prognos utan ett definitivt index, trots att det då kan ta lång tid för en snabb löneökning att få effekt i schablonen.
- Labour Cost Index LCI för vård och omsorg torde bättre än inkomstbasbeloppet motsvara ökningstakten för personlig assistans – trots att LCI beräknas utvecklas något långsammare över tid och kommer med 15 månaders fördröjning.
- Ett löneindex bör väga minst 95 procent av uppräkningen. För att förenkla modellen skulle hela uppräkningen kunna baseras på ett löneindex.
Läs hela rapporten
-
Personlig assistans – utveckling och indexeringsförslagDokumentnummerpdf436 kB
