Märket för avtal 2025 är klart: ”Nu måste ersättningarna höjas”

Avtalsrörelsen 2025 är den största på länge när drygt 500 kollektivavtal för 3,4 miljoner anställda ska förhandlas. Nu har alltså industriavtalet landat i ett förhållandevis högt avtalsvärde på 6,4 procent på två år. Märket ligger till grund för alla andra kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är bra att förhandlingarna inom industrin gick i mål inom tidsramen. Det innebär att vi på allvar kan inleda förhandlingarna om Fremias kollektivavtal. Vi ställer oss bakom märket som industrin har kommit överens om. Med det sagt kommer vi inom ramen för det totala avtalsvärdet se till att våra medlemmar får bästa möjliga kollektivavtal, säger Love Lind, förhandlingschef näringsliv och civilsamhälle hos Fremia.

Offentliga ersättningar måste upp

Fremia står tydligt upp för den svenska modellen och en ordnad lönebildning. Samtidig står det klart att många av Fremias offentligt finansierade medlemmar kämpar med att klara av kostnadsökningarna. Förra årets Fremiabarometer visade att en tredjedel av de tillfrågade verksamheterna förutsåg varsel eller uppsägningar på grund av minskade realersättningar.

– Procentsatsen är lägre än förra avtalsrörelsen, men fortfarande förhållandevis hög. För att det ska gå ihop måste de offentliga ersättningarna höjas. Det säger sig självt att våra icke vinstdrivande medlemmar inte klarar ökade kostnader år efter år utan att få ökade intäkter. För oss är det enkelt: alla offentliga ersättningar måste indexeras så att de följer kostnadsutvecklingen. De kommer vi att arbeta med parallellt med att vi sitter ner med våra motparter och mejslar fram de bästa kollektivavtal vi kan utifrån gällande förutsättningar, säger Jasmina Helander, förhandlingschef välfärd hos Fremia.

Märket är mer än bara lön

Märket är inte bara löner, utan ska återspegla det samlade värdet i kollektivavtalen. Här ingår beräkningar kring exempelvis semester, arbetstid och pension. Fördelningen mellan löneökningar och andra värden skiljer sig mellan olika avtal.

Förutom lönenivåer har arbetstidsförkortning varit en het fråga i årets förhandlingar. Alla industriavtal har nu inbyggda system för arbetstidsförkortning. I industriavtalet ingår också regleringar kring delpension och övertidsersättning till deltidsanställda.

– Vår uppfattning är att avräkningar alltid ska göras mot lönemärket om facken vill få med punkter om exempelvis arbetstidsförkortning, övertidsersättning eller delpension i förhandlingarna. Det normerande märket gäller i vår mening avtalslängden och det totala avtalsvärdet, säger Love Lind.

En sak som den fackliga sidan och arbetsgivarna är helt överens om, är att arbetstidsfrågan ska lösas mellan arbetsmarknadens parter och inte lagstiftas.

Låglönesatsning utanpå märket?

I överenskommelsen inom industrin ingår även en låglönesatsning som LO-förbunden har drivit igenom, med extra löneökningar för alla som tjänar mindre än 29 100. Facken anser att låglönesatsningen ska ligga utanför märket, och att den totala ökningen därmed kan hamna över 6,4 procent på två år för vissa avtal.

– Vi på arbetsgivarsidan menar att även låglönesatsningar ska rymmas inom märket. Vi har en hel del medlemmar som kommer att omfattas av satsningen. Det gör det ännu viktigare att den offentliga finansieringen taktar med, så att glappet mellan löneutvecklingen och finansieringen inte ökar, säger Jasmina Helander.

Avvakta med lönesättningen

Nu vidtar förhandlingarna av Fremias kollektivavtal. En del förhandlingar är redan i gång medan andra startar till hösten. Det är viktigt att du som arbetsgivare inte bestämmer några nya löner innan ditt nya kollektivavtal är färdigförhandlat. Däremot kan du inleda löneprocessen, som består av flera steg innan själva lönen bestäms.