Löftesbrottet om indexering – vad har hänt sedan budgetpropositionen?
Regeringens besked i höstbudgeten om att inte leverera den utlovade indexeringen av assistansersättningen har sänt chockvågor genom assistanssverige. Att dessutom endast räkna upp ersättningen med 1,5 procent för 2026 gjorde inte saken bättre. Det här har hänt sedan budgetpropositionen släpptes.
Reaktionerna har varit starka och besvikelsen stor efter regeringens besked, både från oss som representerar branschen och från assistansanvändarnas organisationer.
Löftet förnekas
Måndagen 22 september, samma dag som budgeten presenterades, lyftes frågan om den uteblivna indexeringen i en nyhetsartikel från TT. Där förnekade finansminister Elisabeth Svantesson att Tidöpartierna överhuvudtaget hade lovat något sådant och sa att frågan om indexering istället handlade om ett önskemål från Liberalerna.
Finansministerns uttalande höjde mångas ögonbryn, eftersom löftet faktiskt hade presenterats ett år tidigare på en Tidögemensam presskonferens där allt innehåll handlade om budgetöverenskommelser och inte enskilda partiers önskemål.
Finansministerns uttalande ifrågasätts
Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, synade detta och skrev i en artikel den 24 september att Svantesson ljuger om assistanslöftet. Han menar att hon till och med försöker få de som hört löftet tro att regeringen aldrig lovat vad den lovat.
Ministrar KU-anmäls
I riksdagen gjorde Vänsterpartiet samma dag en anmälan till konstitutionsutskottet (KU) mot tre ministrar för hur regeringen kommunicerat om assistansersättningen.
Förklaras som ”missförstånd”
Dagen efter, den 25 september, skrev socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall på Facebook att löftet från den Tidögemensamma presskonferensen var ett missförstånd. Hon meddelade att presentationsbilderna från tillfället skulle korrigeras på regeringens hemsida, vilket också gjordes dagen därpå.
Demonstration mot regeringens besked
För att visa missnöjet mot regeringens besked och hanteringen av frågan om en värdesäkrad assistansersättning tog Fremias medlemmar STIL och JAG initiativ till en demonstration i Stockholm den 2 oktober under parollen ”Vi accepterar inte regeringens svek”.
Demonstrationen, som genomfördes inom ramen för kampanjen Rimliga villkor, samlade omkring 300 deltagare som tågade från Sergels torg till Mynttorget utanför Riksdagshuset. Där hölls tal från företrädare för organisationer som deltog, bland annat av Fremias branschexpert Henrik Petrén.
Debatt i riksdagen
Protesterna tog sig hela vägen in i riksdagens talarstol när frågan om den uteblivna indexeringen var ämnet för en interpellationsdebatt den 14 oktober. Flera ledamöter hänvisade till demonstrationen och den frustration som den gav uttryck för. Men från socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall kom tyvärr inget tydligt svar på varför regeringen inte hade säkrat en indexering av assistansersättningen i budgeten, eller varför uppräkningen för 2026 bara föreslås bli 1,5 procent.
Debatt och granskning i media
Under september och oktober har flera debattartiklar publicerats i breda medier, bland annat av Fremias medlemmar GIL i Aftonbladet, RBU i Expressen samt STIL, Riksföreningen JAG och Intressegruppen för Assistansberättigade i Altinget.
Under den dryga månad som nu har passerat sedan budgetbeskedet har situationen också belysts i flera fördjupande artiklar i Assistanskoll, där bland annat Fremia har pekat på finansministerns ansvar och beskrivit vilka konsekvenser den uteblivna indexeringen får.
Värdesäkring är en förutsättning för rätten till assistans
En värdesäkrad assistansersättning är helt avgörande för alla som behöver personlig assistans. Utan en rimlig finansiering finns inga möjligheter att utföra en kvalitativ assistans. Därmed uppfylls i praktiken inte heller rätten till personlig assistans.
Fremia kommer med full kraft att fortsätta kämpa tillsammans med assistansanvändarnas organisationer, för rimliga villkor i den personliga assistansen. Och vi vet att vi har alla rimliga argument på vår sida.
