Långsiktigt stöd för språkutveckling nödvändigt när språkkrav införs i äldreomsorgen
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att språkkrav ska införas i äldreomsorgen från den 1 juli 2026. För att det ska fungera måste det kopplas till ett långsiktigt och flexibelt stöd för språkutveckling på arbetsplatsen, som är väl utformat för våra medlemmar och andra mindre arbetsgivare.
Regeringen går nu vidare med förslag om språkkrav i äldreomsorgen, baserade på den statliga utredningen (SOU 2024:78). Regeringen föreslår ett lagkrav i socialtjänstlagen som innebär att såväl kommuner som fristående vård- och omsorgsgivare ska arbeta för att personal i äldreomsorgen har en kunskapsnivå som är relevant för att genomföra insatser.
Fremias uppfattning är att kravet är rimligt i relation till de utmaningar med kompetensförsörjningen som äldreomsorgen har. Det finns behov av att stärka språkkunskaperna hos många medarbetare.
– En förutsättning för att arbetsgivare ska kunna leva upp till kravet är ett långsiktigt ekonomiskt stöd, som når fram och funkar väl. Inte bara för kommunerna utan också för idéburna, kooperativa och andra fristående vård- och omsorgsgivare. Det behövs också ett handfast metodstöd för att kunna bedöma vilka medarbetare som behöver stöd, säger Karin Liljeblad, välfärdspolitisk expert hos Fremia.
Den statliga utredningen föreslog särskilda statliga medel för ett ”svenskalyft”. Regeringen väljer att istället vidga Äldreomsorgslyftet, som redan kan användas till kurser i svenska språket. Enligt beskeden på regeringens presskonferens ska Äldreomsorgslyftet 2026 även inkludera medel för arbete med språkstödjande insatser.
– Vårt medskick till regeringen inför beslut om kommande års Äldreomsorgslyft är att statsbidraget måste kunna nyttjas flexibelt, så att språkutvecklings- och utbildningsinsatserna blir anpassade till medarbetarnas och den enskilda verksamhetens behov. Arbetsgivaren bör till exempel kunna anordna uppdragsutbildning på den egna arbetsplatsen, säger Karin Liljeblad
Ingen vet med säkerhet hur många medarbetare i äldreomsorgen som saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det är arbetsgivarna och verksamheterna som får ta konsekvenserna av bristerna som finns, och har funnits länge, i utbildningssystemet. Fremia understryker därför vikten av att regeringen ser över hur vård- och omsorgselever på Komvux kan få en mer ändamålsenlig utbildning i det svenska språket.