Kooperationen håller ihop Sverige – varje år

Under parollen ”Kooperation bygger en bättre värld” riktades 2025 strålkastarljuset mot världens tre miljoner kooperativ. I Sverige samlades den kooperativa rörelsen kring FN:s initiativ, med Svensk Kooperation som nav. Tillsammans med medlemsföretagen fylldes året snabbt av aktiviteter: seminarier i riksdagen, forskningsdagar, webbinarier om kooperationens roll i samhället och samtal om hur kooperativa och ömsesidiga företag är en avgörande del av Sveriges beredskap när det blåser allt hårdare runtomkring oss.

När vi blickar tillbaka på 2025 blir det frestande att rada upp alla programpunkter under året och bara njuta av mängden. Men under ytan fanns något större: ett år när kooperationen klev fram som en djupt samtida kraft. Inte nostalgisk, utan helt nödvändig. I Sverige och världen.

Ett nytt kraftcenter för konsumentkooperationen

För Fremia blev 2025 året då vi tog flera viktiga steg för att stärka den konsumentkooperativa rösten i Sverige. Genom att etablera och utveckla en intressepolitisk kommitté för kooperativa medlemsföretag skapas en ny plattform där konsumentkooperativa och ömsesidiga företag från olika branscher möts, delar erfarenheter och kraftsamlar.

Ambitionen är tydlig: att accelerera intresset, öka engagemanget och förbättra förutsättningarna för att konsumentkooperativa och ömsesidiga företag erkänns som en självklar och viktig del av marknadsekonomin. Årets arbete har lagt en stabil grund för just det.

Affärer och värderingar går hand i hand

När Kooperationens år invigdes i Sverige i januari var budskapet lika enkelt som kraftfullt: kooperativa och ömsesidiga företag står inte bara stadigt när det stormar, de fortsätter att växa.

Kooperativa och ömsesidiga företag, ägda av sina medlemmar eller kunder, utgör en betydande del av svensk ekonomi. De 100 största omsätter nu omkring 676 miljarder kronor, en tillväxt på närmare 9 procent på ett år. Ser vi över en tioårsperiod har omsättningen ökat med 145 miljarder kronor, motsvarande 27 procent, omräknat till 2024 års penningvärde.

Bakom siffrorna finns något mycket konkret: mat på bordet, tak över huvudet, försäkringar, energi, vård, skola, omsorg – och jobb. I hela landet. Närmare 100 000 människor går varje dag till arbetsplatser som bärs av värderingar om demokrati, delaktighet och långsiktighet. Från butiker och banker till förskolor och servicestationer visar de att affärer och värderingar kan gå hand i hand.

Men 2025 handlade inte bara om starka balansräkningar. Det handlade också om att vässa verktygen inför framtiden.

Kompassen för ett demokratiskt ledarskap

Under året fortsatte det politiska samtalet om lika spelregler för kooperativa företag. Fremia och Svensk Kooperation drev oförtrutet på för villkor som gör det möjligt för kooperativa och ömsesidiga företag att verka och växa på samma premisser som andra företag.

I slutet av september kom årsrapporten ”Kooperativa koden 2024–2025”, en genomlysning av hur kooperativa och ömsesidiga företag rapporterar sin styrning med fokus på transparens, demokrati och ansvar. Koden fungerade som en kompass: en praktisk vägledning för hur ett företagsdemokratiskt ledarskap kan se ut när orden värdegrund, medlemsinflytande och samhällsansvar ska få konkret innehåll.

Kapital som mäter mer än vinst

Under Almedalsveckan lyfte Fremia behovet av en infrastruktur för social finansiering. Vi talade om kapital, lån och finansiella tjänster som är anpassade till kooperativa och idéburna verksamheter, där avkastningen inte bara räknas i vinst utan också i sociala värden.

Budskapet var glasklart: kooperativa och idéburna företag kan vara en avgörande del av lösningen när samhället vill skapa jobb, välfärd och omställning. Men för att möjliggöra detta behöver staten vara med, skapa förutsättningar och ta en del av risken. Vi lyfte även ämnet i en debattartikel i Altinget.

Det demokratiska näringslivet tar form

Under året lyfte Fremia återkommande bilden av det demokratiska näringslivet. Ett näringsliv där affärsnytta inte ställs mot hållbarhet och medlemsinflytande, utan vävs samman med dem.

Det handlar om företag där anställda, kunder eller brukare har inflytande genom medlemskap och rösträtt. Där kooperativa och ömsesidiga företag är garantier för robusta strukturer i ett samhälle som prövas av ekonomiska, sociala och klimatmässiga utmaningar.

Och kanske blev betydelsen av detta allra tydligast långt från plenisalar och konferensrum.

När byn tar makten över sin framtid

I Ramsberg i Västmanland släcktes ljuset i den sista butiken. Det kunde ha blivit ännu en berättelse om en landsbygd som tappar service, mötesplatser och framtidstro.

I stället hände något annat. Byns invånare gick samman, bildade en ekonomisk förening och öppnade en obemannad lanthandel: Ramsbergs Handel. Den kooperativa företagsformen gjorde det möjligt för invånarna att tillsammans äga och driva verksamheten.

Butiken blev snabbt en livlig handelsplats. Men kanske ännu viktigare: den blev en konkret påminnelse om att det går att ta makten över service och utveckling där man bor. Ramsbergs Handel utsågs till Årets kooperativ, med motiveringen att föreningen hade förvandlat en utmaning till en gemensam framgång.

Kooperativ utveckling över gränser

På den internationella arenan fortsatte kooperativa idéer att förändra livsvillkor. Biståndsorganisationen We Effect, som tillsammans med kooperativ runt om i världen under decennier satt det kooperativa företagande i centrum för kampen mot fattigdom och hunger, tilldelades Svensk Kooperations pris för kooperativ utveckling 2025.

Under ett år då biståndet skars ner blev priset en tydlig markering: kooperativ utveckling är inte en fotnot, utan en av de starkaste och mest långsiktiga vägarna ut ur fattigdom, byggd på samägande, demokrati och egenmakt.

Forskning, lärande och social innovation

Även teoribildningen om kooperation tog viktiga steg framåt. 2025 års pris för bästa kooperativa uppsats gick välförtjänt till Maria von Wachenfeldt, för en studie om ledarskap i föräldrakooperativa förskolor.

I dessa förskolor ägs och drivs verksamheten av föräldrarna tillsammans, i nära samarbete med professionell personal. Uppsatsen är både vetenskapligt gedigen och praktiskt användbar, och lyfter fram det unika i att professionella och förtroendevalda föräldrar gemensamt formar det pedagogiska ledarskapet. Det blev ännu ett bevis för att kooperation inte bara handlar om affärsmodeller, utan lika mycket om hur vi leder, lär och tar ansvar tillsammans.

I Göteborg tog Fremia plats på Frihamnsdagarna och Stora sociala företagsdagen. Där visade vi hur civilsamhällets organisationer, sociala företag och kooperativ kan bidra till att bryta långtidsarbetslösheten och göra den nya socialtjänstlagen mer förebyggande, så att stöd sätts in innan problemen blivit för stora.

I Göteborg trädde också de kooperativa konsortierna fram, där flera kooperativa företag samarbetar, och visade vilken avgörande roll de arbetsintegrerande sociala företagen spelar. De verkar på marknaden, men deras viktigaste uppdrag är att ge arbete, gemenskap och stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. När människor får arbete förändras deras liv, och det skapar i sin tur positiva effekter för hela samhället.

Alla år är kooperationens år

När vi nu sammanfattar Kooperationens år är det lätt att fastna i aktiviteter: seminarier, rapporter, priser och utbildningar. Allt detta har varit viktigt. Men kanske är den djupaste lärdomen en annan:

Under 2025 trädde kooperationen fram som något djupt samtida. Inte som en nostalgisk återblick, utan som ett nödvändigt svar på vår tids stora frågor.

I en tid präglad av ökad ojämlikhet, politisk polarisering och klimatkris står kooperativa och ömsesidiga företag där som en stillsam men kraftfull motrörelse: företag som ägs av sina medlemmar, till exempel när boende i en by driver sin egen butik. Strukturer som tränar människor i demokrati och delat ansvar, som i de föräldrakooperativa förskolorna. Verksamheter som mäter sina resultat inte bara i kronor utan även i mänskliga och sociala värden, som de arbetsintegrerande sociala företagen där varje nytt jobb också innebär minskad utsatthet.

FN utsåg 2025 till Kooperationens år. Men årets kanske viktigaste insikt är att kooperationen inte låter sig förpackas i ett kalenderår. Den är ett ständigt pågående arbete.

År efter år, på nya platser och med nya människor, fortsätter kooperativa och ömsesidiga företag att visa att ”tillsammans” inte bara är ett ord. Det är ett sätt att driva företag, bygga samhällen och forma framtiden. Med den insikten i ryggen kliver vi in i ett nytt år.

 
Gott nytt kooperationens år 2026!